Titel: Hitta rätt recept för den sociala innovationsprocessen! En studie om decentraliseradeorganisationsstrukturers betydelse för den sociala innovationsprocessen inomdagligvaruhandeln. Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning ledarskap & corporate finance, 15 hp Författare: Marcus Hansson & Therese Ringström Nyckelord: Den sociala innovationsprocessen, social innovation och decentraliseradorganisationsstruktur. Forskningsfråga: Vilken betydelse har en decentraliserad organisationsstruktur för densociala innovationsprocessen inom dagligvaruhandeln? Syfte: Syftet med denna studie är att försöka förstå och förklara den decentraliseradeorganisationsstrukturens betydelse för den sociala innovationsprocessen inomdagligvaruhandeln. Genom en förståelse för de strukturer och det systematiska arbetssätt somanvänds för att fånga upp nya idéer och tankar ämnar studien att utveckla ett teoretiskt ramverkför den sociala innovationsprocessen inom dagligvaruhandeln. Metod: I den här studien användes en abduktiv forskningsansats. Studien är en fallstudie meden kvalitativ forskningsdesign där intervjuer med nio respondenter inom en dagligvaruhandelskoncern genomförts. Respondenterna representerade tre olika nivåer inom koncernen fördelatpå, tre respondenter på koncernnivå, tre respondenter på butiksägarnivå samt tre respondenter på medarbetarenivå i butikerna. Vidare användes diverse andra källor för empiriskdatainsamling inklusive hemsidor, årsredovisningar, sociala medier och hållbarhetsrapporter. Litteraturstudiens tillvägagångssätt bestod av att samla in relevanta teorier från tidigareforskningsstudier. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att en decentraliserad organisationsstruktur harbetydelse för den sociala innovationsprocessen. Studien visar att en decentraliseradorganisationsstruktur bidrar till empowerment och en ökad samverkan mellan olika aktörer,både internt och externt. Empowerment och samverkan gynnar i sin tur innovation och har visatsig bidra till de cirkulära processer som utgör den sociala innovationsprocessen inom denstuderade organisationen.

This thesis is a study of femininity and womanhood in two Swedish contemporary novels by Ulla Bjerne, Ingen mans kvinna (No Man’s Woman) from 1919 and Lilla Jälm (Young Jälm) from 1922. By comparing the novels, I study differences and similarities between the genres children’s literature and adult literature based on an analysis of the themes friendship, home, work, body and sexuality. The period during which the novels were released are by previous research called a period of transition. Swedish women had just achieved legal right to vote aswell as extended opportunities of work. In Swedish interwar representations of the New woman figure. She breaks normative rules in both real life and literature. However, the normative way of being a woman according to traditional constructions remains. By using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and research about contemporary discussions I study how the author chose to produce and relate to the normative femininity and womanhood, and how the characters relate to these normative views and the formations of the New Woman. Both main characters pushes boundaries in their “gender contract”, but the difference is how it is received in the novel and therefore I make two conclusions; Rut Jälms socially forbidden femininity in Lilla Jälm is formed into a boundlessness, which leads to consequences she herself cannot control. Irma Borch in Ingen mans kvinna on the other hand has the power to make a living aswell as being the representative of a socially forbidden femininity based on the concept of the New Woman.

Den här studien använder en pragmatisk analysmodell i syftet att kritiskt granska den gylleneregelns praktiska användbarhet i ett sammanhang där flera olika livsåskådningar ochvärdesystem möts. Individens uppfattning av jaget spelar en central roll i den processen, dåjaget i tillämpningen av gyllene regelns principer ställs i relation till Den andre. Grunden är enteori om människans natur, där individens normsystem ger förutsättningar att anamma dengyllene regelns principer samtidigt som hon agerar och förlitar sig på ett normsystem inomden kulturella kontext hon definierar sig i just nu. Interaktionen leder till olika handlingar därprinciperna för den gyllene regeln används i syfte att få förklaringsmodeller och för individenlogiska beslutsmönster. Med hjälp av fiktiva situationer testas den praktiska användbarhetenav den gyllene regeln enligt förutsättningarna i den pragmatiska analysmodell som skapats.De pragmatiska konsekvensanalyserna ger utrymme för individens och den andres tolkningoch förklaringsmodell till sitt eget handlande inom olika värdesystem, samtidigt somförmågan att kunna byta perspektiv i den processen problematiseras.

In this thesis, the diffusion of lithium was studied on boron-doped diamond (BDD) as a potential anode material in lithium ion batteries (LIB). The initial interaction between deposited lithium and BDD thin films was studied using X-ray Photoelectron Spectroscopy (XPS). Diffusion is directly linked to reactions between lithium and carbon atoms in the BDD-lithium interface. By measuring binding energies of core-electrons of carbon and lithium before and after deposition, these reactions can be analyzed. Scanning Electron Microscopy (SEM) was used to study the BDD surface and the behaviour of deposited lithium. Experiments show that a chemical interaction occurs between lithium and carbon atoms in the surfacelayers of the BDD. The diffusion of lithium is discussed from spectroscopic data and suggests that surface diffusion is occurring and no proof of bulk diffusion was found. The results do not exclude bulk diffusion in later states but it was not found in the initial interaction at the interface after depositing lithium. SEM images show that lithium clusters in the nanometer range are formed on the BDD surface. The results of this study give insights in the initial diffusion behaviour of lithium at the BDD interface and possible following events are discussed.

No description available.

I detta arbete har tidigare självskadande individers egna erfarenheter undersökts. Materialet samlades in genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra före detta självskadande individer. Materialet har sedan analyseras med hjälp av diskursanalys. Tonvikten i analysen, i detta arbete, har legat på den självskadande individens beskrivning av sin situation. De insamlade intervjuerna har transkriberats och analyserats med en metodik där mening-för-mening kodats. Utifrån dessa koder har jag sedan sett olika och gemensamma teman vilka beskriver diskursen om den självskadande individen. Intervjupersonerna beskriver att den självskadande handlingen kan vara ett sätt att hantera: starka känslor, skuld, och skam. Handlingen kan även vara ett sätt för individen att skapa kontroll över dessa och samtidigt kontroll i en upplevd kaotisk miljö. Kultur och samhälle påverkar den självskadande individen och i detta arbete har en modell för att förstå självskadebeteendet som process utarbetats, denna modell har jag kallar “den självskadande loopen”, vilken är nära anknuten till de starka känslorna, kulturen, och samhället.

No description available.

Die Deutsche Demokratische Republik (DDR) – für Schüler_innen existiert sie in Museen, Geschichtsbüchern und Filmen. Für Lehrer_innen hängt DDR-Geschichte mit der eigenen Biografie zusammen. Kommt man aus dem Osten oder Westen oder hat man selbst in der DDR gelebt? War man Parteimitglied, oppositionell oder unpolitisch? In diesen Fragen stecken verschiedene DDR-Erfahrungshorizonte; diese machen DDR-Geschichte und die Deutungshoheit über ihr Erbe zum Politikum. Viele Erinnerungen ehemaliger DDR-Bürger fallen durch das Raster aktueller DDR-Debatten. Wie und warum das so ist zeigt dieser Beitrag. Der Fokus liegt auf dem medialen Erbe der DDR, das heißt auf der Frage, wie die DDR und Ostdeutschland in den Medien dargestellt wurden und werden und warum.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare undervisar för att stärka eleversmotivation att lära inom området hälsa samt främja en god livsstil, i årskurs 1-3 i denaturorienterande ämnena. Ämnet idrott och hälsa fokuserar inte på hälso- och livsstilsfrågor ide tidiga årskurserna då fokus istället ligger på att uppleva rörelse. Därmed utgår den här studienfrån det naturvetenskapliga ämnet med frågeställningar som handlar om hur lärare undervisarinom hälsa, vilken kunskap som anses viktig samt hur elever motiveras för att bevara kunskapervilket innebär att eleverna kan implementera kunskaperna i sin egen livsstil. Genom kvalitativaintervjuer undersöktes frågeställningarna där åtta utbildade, verksamma lärare deltog.Studiens resultat visade att lärare arbetar med skol- och kommunövergripande projekt kringhälsa, att de integrerar hälsofrågor under hela skoldagen och att de involverar föräldrar för ettaktivt samarbete mellan hem och skola kring hälsofrågor. Vidare visade resultatet att vissalärare har ett bredare perspektiv på begreppet hälsa samt att motivation och kunskap ofta kopplas till upplevelser och elevers intresse och vardag.Det rådde dock delade meningar om vilken kunskap som ansågs angelägen att undervisa ominom hälsa. Studiens slutsats är att skolors olika ekonomiska förutsättningar, placering,utrymme samt personaltillgång var ett starkt argument till hur väl undervisningen inom hälsa kunde bedrivas, vilket också motverkade en likvärdig utbildning mellan olika skolor. Störstskillnad kunde ses i undervisningen inom temat ”den digitala livsstilen” där skillnader fanns både i hur det undervisades om och om det överhuvudtaget undervisades om temat på skolorna.Lärarens kunskaper och didaktiska val påverkade undervisningen inom hälsa där skol- och kommunövergripande projekt inom hälsa kunde ses som ett stort stöd för lärarna i deras arbete. / <p>NO</p>

This thesis will focus on the International Women's Day celebration - a holiday whose present perception is strongly influenced by distinct ideology before 1989. The thesis will reflect its perception by the views of three generations of one family. The main part of the work will focus on the analysis of collective memory and family recollection of a particular event in a specific family due to generational differences.