Denna adaptionsstudie analyserar vad som händer med H.C. Andersens saga ‘’Den fulaankungen’’ när den adapteras till en bilderbok, genom att jämföra sagan i sagosamlingenSagor och berättelser 1835–45 (1982) med bilderboken Den fula ankungen (2020). Syftetmed analysen är att undersöka ändringar av innehåll och språk, vilket innehåll som har blivitillustrerat, samspelet mellan bild och text samt styrningen av adaptionen. Studien utgår frånen kvalitativ komparativ metod och använder sig av bland annat Göte Klingbergs fyraadaptionsformer och Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Resultatet av analysen visar att saganhar adapterats till bilderboken genom att innehållet har komprimerats och kortats ner samtgenom att språket gjorts enklare och mer vardagligt. I bilderboken har de viktigastehändelserna blivit illustrerade och bilderna utgår för det mesta från textens beskrivningar.Analysen tyder på att det nya bilderboksformatet och anpassningar till yngre barn har styrtadapteringen.

Syftet med denna studie är att lyfta historier som sällan får ta plats i den offentliga diskursen om lesbiskt moderskap. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju lesbiska mödrar och blivande mödrar som berättar om bemötande av sjukvården och av omgivningen i deras process mot att skaffa barn. I studien berörs ämnen som inkluderande och exkluderande processer samt assimileringsprocesser. Studien visar på att konsekvenser av genomgående heteronormativa familjeideal i sjukvården och av omgivningen kan skapa en minoritetsstress, dvs. en känsla som gör att en alltid är beredd på oönskade kommentarer eller frågor om ens påstådda ”annorlundahet” som vidare kan resultera i att olika hanteringsmekanismer används. Slutligen visar studien också på hur rädslan att inte bli ”accepterad” som en förnuftig förälder på grund av sin sexualitet kan skapa assimilering av heteronormativa ideal. Avslutningsvis visar studien även på att den heterosexuella matrisen är tydlig i diskursen som berör samkönad reproduktion, både i vården och av omgivningen men också i utformandet av det lesbiska moderskapet.

Kommuninvånare är en av kommunens viktigaste intressenter och den kommunala årsredovisningen är kommunens huvudverktyg för att visa upp sin ekonomiska ställning och ge information till invånarna. Den tidigare forskningen fokuserar mest på årsredovisningens användande och informationsbehovet hos andra intressenter än kommuninvånare. Däremot anses kommuninvånare vara en viktig, dock inte lika omdiskuterad intressent. Den kommunala årsredovisningen är ett beslutsunderlag för kommunens intressenter, men det belyses sällan i tidigare forskning att den kommunala årsredovisningen är användbar för invånare och uppfyller deras informationsbehov, vilket kan leda till att ett informationsgap uppstår. Syftet med denna studie är således att bidra med kunskap om invånarnas användande av och informationsbehov från den kommunala årsredovisningen samt att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan invånarnas informationsbehov och årsredovisningens innehåll. För att uppnå uppsatsens syfte valdes en kvalitativ metod där empiriska data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 17 kommuninvånare i Värmland. Slutsatsen som genereras i studien är att kommuninvånare använder den kommunala årsredovisningen i liten utsträckning eftersom den inte alltid anses som den primära informationskällan. De invånare som har intresse har visserligen många olika typer av informationsbehov men uppfyller ofta dessa genom andra kanaler. Årsredovisningen uppfyller inte fullt ut invånarnas informationsbehov, till följd av detta har ett informationsgap mellan intressegruppens informationsbehov och den kommunala årsredovisningens innehåll upptäckts. Bristande information och komplexitet i innehållet, bristande tillgänglighet och svårförståelig text är anledningar till att det förekommer ett informationsgap, vilket således kan anses vara förbättringsområden för att minska gapet. Vidare rekommenderas kommunikation med, samt utbildning till, invånarna för att minska gapet. / Municipal residents are one of the essential stakeholders in a municipality, and the municipal annual reports is a primary tool for the municipality to present its financial situation and economic information. Previous research into the use of annual reports has not focused on the information needs of residents, but rather the information needs of other stakeholders. While residents are considered important, they are not much discussed as stakeholders. The municipal annual report is a basis for its stakeholders to make decisions. In previous studies, it is seldom addressed that municipal annual reports are useful for residents and meet their information needs, which can lead to an information gap. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about the residents' use of and needs of the information in municipal annual reports. It also examines whether there is a gap between residents’ information needs and the content of annual report. To achieve the study’s purpose, a qualitative method was chosen where empirical data were collected via semi-structured interviews with 17 residents of Värmland. The conclusion generated in this study is that municipal residents use municipal annual reports to a limited extent because they do not always consider it as the primary source of information. The residents who are interested in annual reports have various information needs, but the needs often fulfilled through other channels. The municipal annual report does not fully meet the residents' information needs, as a result of this, an information gap was discovered between residents’ information needs and the content of municipal annual reports. As regards residents’ needs, reports contain insufficient information, accessibility, intelligibility and complexity were also identified as posing problems for residents. Improvement in these areas are needed to narrow the information gap. Furthermore, communication with, and education of residents is also recommended.

Den här studien avser att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar planerad fysisk aktivitet i förskolan för barn i åldrarna 3–5 år. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver att de planerar för fysiska aktiviteter i förskolan samt vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar förskollärarna beskriver att de upplever med arbetet kring planerad fysisk aktivitet. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in utifrån två fokusgruppssamtal med totalt nio förskollärare då det är deras perspektiv och beskrivningar som efterfrågas. Empirin har analyserats utifrån en innehållsanalys vilket har bidragit till att vi har upptäckt och skrivit fram mönster och teman utifrån våra tolkningar. Studien är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv då samspel och interaktion med andra människor och dess omgivning är centrala för människans utveckling. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt och intresse samt förskolans pedagogiska miljö är avgörande faktorer för att möjliggöra för fysisk aktivitet. Planering av fysisk aktivitet anses ta för mycket tid vilket gör att förskollärarna tar tillvara på de spontana tillfällena som dyker upp. Utomhus beskrivs vara en plats för fysiska aktiviteter då förskolans lokaler anses begränsa möjligheterna för mer fysiska lekar. Denna studie påvisar att förskollärare behöver kompetensutveckling i ämnet fysisk aktivitet.

Denna studie undersöker hur ett svenskt medelstort multinationellt företag (MNC) överför och anpassar sina HRM-aktiviteter till sitt dotterbolag i Kina. De HRM-aktiviteter studien undersöker är: rekrytering och urval, utbildning och utveckling samt prestation och belöning. Intressant att undersöka är sambandet mellan ett utvecklat land som Sverige med ett utvecklingsland och en tillväxtmarknad som Kina då fler MNC:s väljer att etablera sig på just dessa marknader. För att analysera överföringen av HRM-aktiviteter i denna kontext används Den gyllene triangeln för MNC:s där tre olika strategier presenteras: standardisering mot huvudkontoret (HQ), standardisering mot det globala “bästa” samt lokalisering. Resultatet indikerar att företaget gör lokala anpassningar av sina HRM-aktiviteter hos det kinesiska dotterbolaget för att klara av lokala förhållanden, framförallt gällande rekrytering och urval. Studien har även funnit en grad av standardisering mot HQ inom de övriga HRM-aktiviteterna vilket indikerar att en hybridstrategi används av företaget.

Ett minskat publiksnitt i arenor är ett aktuellt problem som påverkar flera av världens största sporter. För den Svenska Hockeyligan (SHL) är detta inget undantag. Trots ett minskat publiksnitt i arenorna har den svenska befolkningen ett växande hockeyintresse. Skellefteå AIK är en av de sportorganisationer i SHL som de senaste fem åren upplevt ett minskat publiksnitt i arenan trots flera framgångsrika år med bra sportsliga resultat. Arenan har länge varit den självklara platsen för att se en match och flertalet tidigare studier har undersökt vilka faktorer som påverkar och bidrar till att en åskådare väljer att se en match i en arena. Nu har dock arenan fått konkurrens och fler åskådare väljer nu en annan kanal för att se en hockeymatch, nämligen streamingtjänsten C More. C More och SHL har tillsammans tecknat ett avtal där C More har rättigheter att sända samtliga av SHL:s matcher fram tills 2024. Åskådare har nu möjlighet att följa sitt favoritlag från valfri plats samt hur som helst då allt som krävs är en digital enhet. Tidigare studier har undersökt hur andra industrier, som exempelvis film-och musikindustrin, har påverkats av det ökade användandet och utvecklingen av streamingtjänster. De tidigare studier som utförts har även visat på flera fördelar som konsumenter får genom användandet av streamingtjänster. Syftet med denna studie är därför att undersöka och analysera åskådarens beslut av val av plats för att se en match i SHL. Syftet är även att få en fördjupad kunskap om vilka huvudsakliga faktorer som påverkar och leder fram till beslut av plats för att se en hemmamatch i SHL via streamingtjänster kontra att se en hemmamatch i en arena. Studiens syfte mynnade därför ut i följande frågeställning: Vilka är de huvudsakliga faktorerna som påverkar en åskådares beslut att se en hemmamatch för ett lag i SHL på plats i en arena kontra att se en hemmamatch via streamingtjänster? För att kunna besvara frågeställningen avgränsades studien till att enbart undersöka vilka huvudsakliga faktorer som påverkar åskådare till Skellefteå AIK:s val av plats för att se en match. Sju hypoteser formulerades för att kunna testa om respondenternas ålder, kön samt besöksfrekvens på de olika platserna påverkade vilka huvudsakliga faktorer som främst påverkar beslutet. En kvantitativ enkät skickades ut och besvarades av 278 respondenter. Studiens resultat visar att de huvudsakliga faktorerna som påverkar valet att se en hemmamatch i Skellefteå Kraft Arena är; Atmosfären i arenan, Det är en möjlighet att ha trevligt med familjen samt Det är en möjlighet att ha trevligt med arbetskamrater/kompisar. För valet av att se en hemmamatch på en annan plats via C More är de huvudsakliga faktorerna som påverkar; Bidrar till att jag kan se matchen var jag vill, ökar flexibiliteten, Bekvämlighet, Kostnadsbesparing samt Det är en möjlighet att ha trevligt med familjen. Studien har kunnat identifiera vilka huvudsakliga faktorer som påverkar respektive plats där en hemmamatch kan ses. Studiens resultat bidrar till ny kunskap om vilka faktorer som påverkar beslutet av att se en hemmamatch via streamingtjänster, men även vilka faktorer som påverkar beslutet att se en hemmamatch i arenan. Studiens resultat kan därför hjälpa Skellefteå AIK att förstärka upplevelsen för sina åskådare i arenan och öka publiksnittet.

Med utgångspunkt i den analoga animationsstilen ”rubber hose” från tidigt 1900-tal undersöker den här uppsatsen vilka spår av den mänskliga handen som människor uppfattar i analog respektive digital animation. Hur värdesätter man de två olika sätten att animera och vilken syn har man på rubber hose som animationsstil? Två nygjorda animationer i rubber hose-stilen, skapade analogt respektive digitalt, samt en autentisk animation av karaktären Mickey Mouse är utgångspunkten i en enkätundersökning med följande forskningsfrågor och svar: Hur ser respondenterna på rubber hose-stilen? Rubber hose är fortfarande bekant och uppfattas som relevant men inte nödvändigtvis i analogt animerad form. Vilka eventuella spår av animatören uppfattade respondenterna i den analoga respektive digitala animationen? Skärpa, pennstreck och bakgrundens ”smutsighet” är några exempel på upplevda spår av animatören i de analoga animationerna. Dock har respondenterna svårare att uppfatta spår i den digitala animationen. Hur påverkas respondenternas upplevelse av en animation av om den är analoga eller digital? En majoritet av respondenterna anser att den digitala animationen har högra kvalité men att den analoga har charm och ger nostalgi. En slutsats man kan dra av undersökningen är att rubber hose-stilen fortfarande uppskattas men att animatören genom att åtminstone delvis ta till digitala medel både kan underlätta processen och behålla känslan

Den här uppsatsen syftade till att undersöka om insynshandel på den svenska marknaden genererar abnormal avkastning. Det syftades även till att undersöka vilken påverkan variablerna bolagsstorlek i form av stort och litet, insynspersonens befattning och transaktionstyp har på marknadens reaktion, mätt i abnormal avkastning. De allra flesta tidigare studier som har gjorts på ämnet konstaterar att insynshandel genererar abnormal avkastning. Förvärv förväntas sända positiva signaler och därmed generera abnormal avkastning och avyttringar det omvända. Teorierna om informationsasymmetri och informationshierarkier talar för att olika befattningar ska generera olika marknadsreaktioner. Mindre bolag genererar högre abnormal avkastning än stora vilket hänger ihop med både transaktionskostnader och likviditet. Den effektiva marknadshypotesen talar emot att insynshandel genererar abnormal avkastning eftersom all information är prissatt av marknaden. Studien använde sig av kvantitativ metod, med deduktiv ansats. För att undersöka marknadens reaktion användes eventstudier. Hypoteser användes för att vidare undersöka resultatet av eventstudierna och för att kunna testa variablernas påverkan på marknadens reaktion. Resultaten av studien visar att insynshandel som helhet inte genererar abnormal avkastning. Däremot fanns bevis för att marknaden reagerar positivt på att en insynsperson köper och negativt på att en insynsperson säljer. Insynshandel i små bolag genererar positiv abnormal avkastning och i stora bolag genereras negativ abnormal avkastning. Skillnader i abnormal avkastning mellan befattningar påvisades. Det konstateras att strategin som ger högst abnormal avkastning är att ta rygg på styrelseledamöter och närstående i små bolag när de köper aktier.

Syftet med denna studie är att bidra med utökad kunskap om vilka förhållningssätt olika läromedel har gällande introduktionen av läs- och skrivinlärning samt i vilken grad läromedlen möjliggör interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare. Studien är baserad på en kvalitativ textanalys där fyra läromedel, Simalabim grundbok 1, Prima svenska 1, Forma språket ettan samt Den magiska kulan, har analyserats utifrån sex olika kategorier, som alla berör det sociokulturella perspektivet. De sex kategorierna är: top-down, bottom-up, enskilt arbete, arbete i par, arbete i helklass samt högläsning av lärare. Kategorierna är baserade på det sociokulturella perspektivet, en socialkonstruktivistisk syn på kunskap samt den proximala utvecklingszonen. Analysen grundas i forskningsfrågorna:   Vilka förhållningssätt har de studerade läromedlen gällande introduktion av läs- och skrivinlärning? I vilken grad möjliggör läromedlen interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare?   Resultatet redogörs med hjälp av en tabell (se tabell 2), som senare står till grund för en jämförelse. Jämförelsen tar avstamp i Lev Vygotskijs tankar inom det sociokulturella perspektivet där det lyfts fram att samspelet mellan människor är grunden till utveckling och lärande. Jämförelsen relateras även till den tidigare forskning som studien presenterar.   Studiens resultat påvisar olikheter i läromedlen gällande användningen av arbetssätt som möjliggör mellanmänsklig interaktion och samspel. Det visas att det vanligaste är att olika arbetssätt kombineras, undantaget en arbetsbok där endast ett tillvägagångssätt, enskilt arbete, används. Även Olga Dysthes tankar kring att olika arbetssätt bör kombineras lyfts fram i studien. Vygotskijs synsätt på lärande är att lärande och kunskapsinhämtning sker via sociala samspel, detta är någonting som kan diskuteras i relation till vad resultaten i denna studie visar. Två av kategorierna som undersöks i studien är top-down och bottom-up. Vad gäller top-down tillämpas den i tre av fyra arbetsböcker, varav en dessutom tillämpar bottom-up. Det är endast en arbetsbok som enbart tillämpar bottom-up.        Slutsatsen som kan dras baserat på studiens resultat är att innehållet i läromedlen är olika. Trots att flera arbetsböcker använder samma förhållningssätt till läs- och skrivinlärning skiljer sig arbetsböckernas innehåll och upplägg markant. Något annat som kan konstateras är att innehållet i arbetsböckerna till största del består av uppgifter som eleverna ska genomföra enskilt, dock är det även vanligt att flera olika typer av övningar som i olika grad möjliggör interaktion kombineras.

Syftet är att undersöka fritidslärares uppfattningar om sitt arbete med den organiserade leken med fokus på det sociala samspelet mellan eleverna i fritidshemsverksamheten.   Den teoretiska utgångspunkten som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, då teorin har ett tydligt fokus på interaktion mellan elever. Undersökningen är byggd på en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju fritidslärare i fyra olika kommuner. Studiens resultat visar att majoriteten av fritidslärarna beskriver sitt arbete med den organiserade leken som aktivt i fritidshemsverksamheten. Däremot framkommer det i deras beskrivningar att deras arbete med den organiserade leken varierar. Antingen där leken styrs rakt av, till en viss del eller inte alls. De viktiga aspekterna i det sociala samspelet som uttrycks av fritidslärarna är samarbete, kommunikation, nya kompisband samt öppenhet för varandras tankar och åsikter. Dock visar det sig att i den organiserade leken ligger fokuset mest på de elever som anses vara svaga eller exkluderade ur fritidshemsverksamheten. Studiens slutsats är att fritidslärarna arbetar systematiskt med den organiserade leken i fritidshemsverksamheten, där det sociala samspelet står i fokus för de elever som anses vara svaga eller exkluderade. Den organiserade leken är ett pedagogiskt verktyg som fritidslärarna behöver ta vara på och arbeta aktivt med i fritidshemsverksamheten, utifrån ett fritidshemsperspektiv, där eleverna också får ett inflytande, där resterande elever inte glöms bort samt där fritidslärarna är delaktiga och engagerade.