Spelberoende är ett allvarligt folkhälsoproblem som förorsakar en rad negativa konsekvenser för individer, där spelberoendet ofta är kombinerat med samsjuklighet, vilket gör problematiken mer komplex. På grund av denna problematik är det viktigt att ta reda på hur behandlare uppfattar behandlingsmetoder. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares uppfattningar av behandlingsarbetet med personer som har spelberoende i kombination med samsjuklighet. Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer med behandlare. Materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna belyser vikten av att integrera och anpassa olika metoder, teorier, besitta ett brett förhållningssätt och att samverka med andra aktörer för att kunna bemöta och behandla denna komplexa målgrupp. En slutsats är att behandlarna tycks ha en medvetenhet av behandlingsarbetet som tvärdisciplinärt där arbetet med olika behandlingsmetoder används eklektiskt. Studien påvisar behovet av ytterligare forskning och mer förebyggande arbete. / Gambling addiction is a public health problem that causes negative consequences for individuals, where gambling addiction is often combined with co-morbidity, which makes the problem more complex. Because of this problem, it is important to examinate how therapists perceive treatment methods. This study aimed to investigate therapists' perceptions of the treatment work, with people who have gambling addiction combined with co-morbidity. Six semi-structured interviews were conducted with therapists based on a qualitative approach. The material was analyzed through thematic analysis. The results indicate that the therapists highlight the importance of integrating and adapting different methods and theories, having a broad approach and cooperation with other actors to treat this complex target group. A conclusion is that the therapists seem to be aware that the treatment work is interdisciplinary where the work with different treatment methods is used eclectically. The study demonstrates the need for further research and preventive work.

Denna studie ämnar synliggöra musikskapares förhållningssätt till sin låtskrivarprocess med inriktning till metod och kreativitet. Studien ämnar undersöka olika metoder och strategier låtskrivare och producenter nyttjar under sin låtskrivarprocess. Tidigare forskning inom ämnet kartläggs och presenteras i ett eget kapitel. Fem individer genomgår en kvalitativ intervjustudie med perspektivet hermeneutik som utgångspunkt. Insamlingen av data baseras på semistrukturerade intervjuer där informanterna berättar om hur de upplever sin låtskrivarprocess och tankar inom ämnet. Transkribering av inspelat material analyseras genom tematisk analys som sedan presenteras i ett resultat som lyfter fram centrala aspekter kring de forskningsfrågor som berörs. Resultatet pekar på att världen inom musikskapande fokuserar på olika områden som teknikens förutsättningar, musikens utveckling, val av strategier och konstnärlig bedömning. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning samt val av metod. / This study intends to make visible music creators' approach to their songwriting process with a focus on method and creativity. The study aims to investigate different methods and strategies songwriters and producers use during their songwriting process. Previous research in the subject is mapped and presented in a separate chapter. Five individuals undergo a qualitative interview study with the perspective of hermeneutics as a starting point. The collection of data is based on semi-structured interviews where participants talk about how they experience their songwriting process and thoughts on the subject. Transcription of recorded material is analyzed through thematic analysis which is then presented in a result that highlights central aspects of the research questions concerned. The results indicate that the world of music creation focuses on different areas such as the prerequisites of technology, the development of music, choice of strategies and artistic assessment. Finally, the results are discussed in relation to previous research and the choice of method.

The study focuses particularly on the effects digital tools may have on language learning for students with special needs. The qualitative empirical material was collected through interviews and observations in a Norwegian school. The observation involves four students from two school years (the first and the second students comes from year 8, and the third and fourth students comes from year 9). The data also comes from two different qualitative interviews with the headmaster of the same school. The main findings are that, digital tools are adapted for the majority of the students in the classroom by the school board. Students with disabilities, however, need more tools, and more support. Only the school board can change their own recommendations for the use of digital tools. A comparison between Norway’s and Sweden’s curriculum is also included, to contextualized the headmaster’s point of view upon the Norwegian curriculum when it comes to digital tools.

Bakgrund: Det är väl känt att amning under barnets första levnadsperiod ger positiva effekter för både mamma och barn men är även viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Trots väldokumenterade fördelar för både mamma och barn har amningsfrekvensen sjunkit i Sverige. Att främja amning är bland den viktigaste investeringen ett land kan göra ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Syfte: Beskriva mammors upplevelser i den tidiga amningen i övergången mellan förlossningsvård och BVC. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sju mammor deltog. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, emotionella upplevelser, kroppsliga upplevelser och önskat stöd. Mammorna upplevde en mental trötthet och osäkerhet men även trygghet i den tidiga amningsperioden. Faktorer som återhämtning och smärta i kroppen, brösten och bröstvårtorna var faktorer som mammorna upplevde. Bättre stöd direkt på förlossningen efterfrågades och en bokad tid till BVC innan önskades. Slutsats: Om vårdpersonalen har goda kunskaper om amning och kan bemöta mammorna och ge dem det stöd de är i behov av ökar chanserna för en fungerande amning. / Background: It is well known that breastfeeding during the infants first period of life has positive effects for both the mother and the child but is also important from a public health perspective. Despite well-documented benefits for both mother and baby, breastfeeding rates have decreased in Sweden. Promoting breastfeeding is among the most important things a country can do from a public health perspective. Aim: To describe mother´s experiences in the early breastfeeding in the transition between obstetric care and BVC. Method: The study was conducted as a qualitative interview study in which seven mothers participated. The material was analysed according to Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: In the results, three main categories emerged, emotional experiences, bodily experiences, and desired support. The mothers experienced mental fatigue and insecurity but also security in the early breastfeeding period. Factors such as recovery and pain in the body, breasts and nipples were factors experienced by the mothers. Better support directly at the birth was requested and a booked appointment to BVC before was desired. Conclusions: If the healthcare staff have good knowledge of breastfeeding and can meet the mothers and give them the support they need, the chances of a functioning breastfeeding increase.

Studien fokuserar på hur förskollärare uppfattar sin bekvämlighet i undervisningen gällande barns kulturella identitet samt hur förskollärare uppfattar att de möjliggör för utveckling gällande ämnet inom förskolans utbildning, frågeställningen avgränsar syftet genom att lyfta fram det visuella arbetet genom lärmiljön. Studiens resultat bygger på en analys av fem stycken kvalitativa intervjuer som hölls med fem förskollärare som arbetar på olika verksamheter för att få ett varierat resultat. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en fenomenologisk metodansats. Studien visar ett komplext arbete där förskollärare ställs inför att resonera kring frågor som kulturella uttryck och likvärdighet. Studiens resulterar i att förskollärare anses resonera kring bredare lära i förhållande till de praktiska arbetssätt för att främja utvecklingen av barns kulturella identitet. / How teachers in preschool education work to promote children’s cultural identity. The study focuses on how preschool teachers perceive their comfort in teaching regarding children’s cultural identity and how preschool teachers perceive that they assume the development of current subject matter within preschool education. The question defines the purpose by highlighting the visual work through the learning environment. The results are based on an analysis of five qualitative interviews that were held with five preschool teachers who work in different preschools to get a varying result. Theoretically and methodologically, I wanted to study a phenomenological approach. The study shows a complex work where preschool teachers are faced with reasoning about issues such as cultural expression and equality. The result shows that preschool teachers show a desire to have clearer working methods to use in practice when working with childrén’s cultural identity.

The objective of this study was to investigate how players experience learning English through playing the popular MMORPG Final Fantasy XIV. It also discussed the improvement in English skills achieved through playing the game, exploring what aspects they have improved and how they were able to do that. This research may interest individuals seeking to understand how video games can improve language skills. Moreover, it is relevant to those who play MMORPGs, a genre where players can experience and practice real-life situations and roles. The research has been done through conducting semi-structured qualitative online interviews with six informants from different backgrounds and English levels. During the interviews, informants were questioned about their experience with learning English while playing Final Fantasy XIV. The results suggested that they improved their vocabulary knowledge and their communication skills through using productive skills with other players. Furthermore, players had different experiences on how they have learned, a few of them learned through repetition and exposure to the game’s content.

Bakgrund: Mångfalden i Sverige är ständigt ökande något som oupphörligt ställer krav på behov av ökad kulturell kunskap och tolerans inom alla delar av samhället och inte minst inom intensivvårdsverksamheter. Patientens kultur spelar en väsentlig roll i omvårdnadens relationer mellan intensivvårdssjuksköterskan och patienten. Både genom en helhetsförståelse för individen och genom krav på god kommunikation. Motiv:Intensivvårdssjuksköterskan behöver omfattande kunskap om olika kulturer och olika etniciteter för att undvika situationer där patienten kan uppleva att intensivvårdssjuksköterskan ger intensivvårdspatienten mindre uppmärksamhet på grund av språkförbistringar och att patienterna har en avvikande kulturellbakgrund än majoritetskulturen. Det är av stort intresse att veta hur intensivvårdssjuksköterskans upplever att vårda patienter med ett annat språk och kulturell bakgrund på en intensivvårdsavdelning. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med avvikande kulturer och språk. Metod: Kvalitativ studie med semi-strukturerade intervju. Metoden valdes eftersom författarna ville belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse vid omvårdnad av patient med avvikande språk samt kultur som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden Innehållsanalys tillämpades för att kunna beskriva intensivvårdssjuksköterskan upplevelse att vårda patienter från andra kultur och språk. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ”Att Uppleva risk för att orsaka vårdskada”, ”Att uppleva Svårigheter och okunskap om språklig och kulturell bakgrund” och ” Strategier för att överbrygga språkliga och kulturella barriärer”. När Intensivvårdssjuksköterskor upplevde kommunikationssvårigheter var tolkhjälp betydelsefull. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplever en utmaning vid omvårdnaden av patienter från olika kulturell bakgrund och språk men försökte hitta strategier för att skapa trygghet hos patienterna. Forskning och kunskap om patientens kulturella bakgrund och språk behövs för att kunna kommunicera effektivt. / Background: Diversity in Sweden is constantly increasing, something that ceaselessly requires know how and knowledge about cultural knowledge and tolerance in all parts of society and not least in intensive care operations. The patient's culture plays an essential role in the nursing relationship between the intensive care nurse and the patient. Both through and overall understanding for the individual and through requirements for good communication. Motive: Intensive care nurses need extensive knowledge of culture and different ethnicities. Knowledge of different cultural and ethnic backgrounds is needed to avoid situations where patients may experience that intensive care nurses have less attention due to lack of language and that the patients have a different background. It is of great interest to know how intensive care nurses experience caring for patients with a different language and cultural background in an intensive care unit. Aim: To shed light on the intensive care nurse's experience of caring for patients with other cultures and languages. Method:qualitative study with semi-structured interview. The method was chosen because the authors wanted to highlight the experience of intensive care nurses when caring for patients with different languages and backgrounds who are cared for in the intensive care unit. Content analysis method was chosen to describe the intensive care nurse's experience of caring for patients from another culture and language. Results: The analysis carried out in three categories; "Perceived risk of causing medical damage", "Difficulties and ignorance of linguistic and cultural background" and "experience a need to bridge linguistic and cultural barriers". Intensive care nurses experienced communication difficulties: interpreter was significant when communication difficulties occur. The intensive care nurse looks at culture in care and their strategies in the care of patients from another culture and language, in order to create a good care relationship. Conclusion:Intensive care nurses experience a challenge when caring for patients from different backgrounds and languages but are trying to find strategies to create security in patients. Research and knowledge of the patient's cultural background and language are needed to be able to communicate effectively. / <p>Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med andra kulturer och språk</p>

Studiens syfte är att undersöka arbetstagares upplevelser av distansarbete under COVID-19 pandemin samt hur de upplevt stress i relation till krav-kontroll-stödmodellen. Arbetstagarna i studien har arbetat på distans mer än 50 procent och under en period av minst sex månader under pandemin. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med analysmetoden tematisk analys. Studien visar på positiva upplevelser av integrering mellan arbetsliv och privatliv. Produktiviteten och effektiviteten har ökat och tekniken har upplevts välfungerande under perioden av distansarbete. Störningsmoment i distansarbetet upplevdes vara att de inte fått träffa kollegor och distraktioner som exempelvis hushållssysslor. Trots avsaknaden av arbetets sociala aspekter på grund av distansarbete är arbetstagarna positiva till fortsatt distansarbete efter pandemin. Arbetstagarna upplever låga krav, hög kontroll, högt stöd och låg stress, vilket ger stöd för Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. / The purpose of the study is to investigate employees' experiences of teleworking during the COVID-19 pandemic and how they experienced stress in relation to the demand-control-support model. The employees in the study have worked remotely more than 50 percent and during a period of more than six months during the pandemic. Ten qualitative semi-structured interviews were conducted and the collected data were analyzed by using the method thematic analysis. The study shows positive experiences of integration between work and personal life. Productivity and efficiency have increased and the technology has been experienced as well-functioning during the period of telework. Disturbances in teleworking were perceived to be that they were not allowed to meet colleagues and distractions such as household chores. Despite the lack of social aspects of work due to teleworking, workers are positive about continued telework after the pandemic. Employees experience low demands, high control, high support and low stress, which provides support for Karasek &amp; Theorell's (1990) demand-control-support model.

Bakgrund: Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidigare forskning visar att många barn i skolåldern söker upp skolsköterskor för somatiska besvär som är kopplat till psykiska åkommor. Det ingår i skolsköterskan yrkesroll att bland annat att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa i skolmiljön. En av skolsköterskans kärnkompetenser är att ge personcentrerad vård, vara lyhörd och lyssna aktivt på patientberättelser om hälsa och ge vård utifrån patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med elever i ålder 9–15 år som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie där transkriberade data analyserades med en innehållsanalys med induktiv ansats. Urvalet bestod av 8 kvinnliga skolsköterskor från olika skolor i mellersta Sverige. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa samt utmaningar i arbetet med psykisk ohälsa, med vardera tre underkategorier. Skolsköterskorna identifierade ofta psykisk ohälsa genom de rutinmässiga hälsosamtalen som erbjuds alla barn under skolåren. Det förebyggande arbetet var av stor vikt för barnen, samt att bygga relationer så de kunde känna tillit och förtroende till skolsköterskan. Sekretessen gentemot vårdnadshavare och övrig personal på skolan sågs som en utmaning för skolsköterskorna. Slutsats: Föreliggande studie visar att förebyggande arbete utförs genom att skolsköterskan visar engagemang, har goda relationer till barnen och bra samarbete med andra professioner inom elevhälsoteamet, vilket är en förutsättning för att psykisk ohälsa ska minskas. / Background: The percentage of children and young people with mental illness is increasing. Previous research shows that many middle school-age children seek their school nurses with somatic complaints that are related to mental illnesses. It is part of the school nurse's professional role to, among other things, identify, promote and prevent mental illness in school environments. One of the nurse's core competencies is to provide individual and personal care, be responsive and actively listen to the patient's stories about health and provide care based on the patient's needs and demands. Aim: The purpose of this study has been to depict the school nurse's experiences of working with young students with mental illness in the age range of 9 to 15 years. Method: A qualitative interview study where data was analyzed with an content analysis using an inductive approach. The sample consisted of 8 female school nurses from different schools in central Sweden. Results: The results are presented in three main categories: Identification of mental illness, preventive work against mental illness and challenges within the work with mental illness, each of them with three sub categories as well. School nurses often identify mental illness through the regular routine health talks offered all children throughout their school years. The preventive work was of great importance and had a huge impact for the children as well as for building relationships so the children could feel trust and confidence for the school nurses. Secrecy towards guardians and the other school staff was seen as challenging for the school nurses. Conclusions: The study shows that preventive work is done by showing commitment, having good relationships to the children and good cooperation with other professions within the student health team, which is an essential presumption for mental illness to reduce.

Inom ambulanssjukvården möter, bedömer och vårdar ambulanssjuksköterskor personer i olika åldrar, allt ifrån en nyfödd bebis till en äldre människa. Det krävs att ambulanssjuksköterskor besitter en hög kompetens för att kunna ge livräddande vård åt både barn och vuxna. Eftersom akut sjuka barn inte är lika vanligt förekommande i ambulanssjukvården som akut sjuka vuxna upplever ambulanssjuksköterskor att det finns svårigheter med att få till en god rutin och erfarenhet av att vårda akut sjuka barn. Syftet med examensarbetet var därmed att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda akut sjuka barn inom ambulanssjukvården. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Åtta deltagare deltog. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulanssjukvård och ha minst tre års erfarenhet från kliniskt arbete inom ambulanssjukvård samt att vårda barn mellan noll och sex år. I resultatet framkom att ambulanssjuksköterskor upplevde en inre stress och oro när larm inkom om akut sjuka barn i åldern noll till sex år. Ambulanssjuksköterskor kunde även uppleva känslor av nervositet och oro vid vårdandet av akut sjuka barn. Genom att ha möjlighet till god förberedelse redan på vägen ut till det akut sjuka barnet så skapades en känsla av kontroll. Bra kollegialt samarbete och god kommunikation till både barnet och barnets närstående ansågs också som betydelsefullt i det fortsatta vårdandet av det akut sjuka barnet. / Within the ambulance service, ambulance nurses meet, assess and care for people of different ages, everything from a newborn baby to an elderly person. It is required that ambulance nurses possess a high level of competence to be able to provide life-saving care to both children and adults. Because acutely ill children are not as common in ambulance healthcare as acutely ill adults, ambulance nurses experience that there are difficulties in getting a good routine and experience in caring for acutely ill children. The aim of the essay was thus to describe ambulance nurses' experiences of caring for acutely ill children within ambulance healthcare. A qualitative interview study was conducted. Eight participants participated. Inclusion criteria were that the participants had to be nurse specialist in ambulance care and have at least three years of experience from clinical work in ambulance healthcare as well as caring for children between zero and six years of age. The results showed that ambulance nurses experienced an inner stress and worry when alarms are received about acutely ill children aged zero to six years. Ambulance nurses could also experience feelings of nervousness and worry when caring for acutely ill children. By having the opportunity for good preparation already on the way out to the acutely ill child, a feeling of control was created. Good collegial cooperation and good communication with both the child and the child's relatives were also considered important in the continued care of the acutely ill child.