Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd. De dokument vi använt oss av är nationella provet i svenska i skolår 5 och åtgärdsprogrammen för dessa elever. Vår studie visar att det finns mycket få brister i överstämmelsen mellan de åtgärder eleverna erhållit och de svårigheter de uppvisat på provet. / The purpose of this study is to examine if actions written down in the action program is consistent with the results pupils reach in the national sample in Swedish in school year 5 and to study what sort of actions teachers write down. The purpose is also to find out what roll the special teacher has in the work with the pupils that did not pass the national sample. The theoretical framework we have chosen for this study is based on the writers and researchers, books and researches which deals with the above topic. To perform this study, we interviewed two teachers and two special educators in two different schools and in two different classes. In the two classes are ten pupils in need of special support. The documents we made use of are the national sample in Swedish in school year 5 and action programs for these pupils. Our study shows that there are very few shortcomings in consistency between the actions the students received and the difficulties they have shown in the sample.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och resonerar om elever som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lärarna är en del av och hur dessa förhåller sig till varandra vid bedömning och betygsättning av dessa elever. För att nå syftet används fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa. Empirin analyseras sedan med hjälp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lärarna delar in elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekväma, rädda, ointresserade, språkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker. Beroende på vilken kategori eleverna anses tillhöra resonerar lärarna olika om hur undervisningen bör bedrivas gällande dessa elever. Genomgående är närvaron av stor betydelse för hur eleverna kategoriseras och därefter behandlas i undervisningen av lärarna. Studien visar även att lärarna inte har all makt när det gäller bedömning och betygsättning av dessa elever. Utan de måste i själva verket förhålla sig till andra diskurser såsom ledningsinflytande, elevinflytande och i viss mån även föräldrainflytande. Dessa tre diskurser befinner sig i kamp med diskursen om lärarinflytande om makten över bedömningen och betygsättningen. / The aim of this study is to investigate how upper secondary teachers in physical education describe and discuss about students with an individual education plan (IEP) or at risk of not achieving the national knowledge requirements. Furthermore, this study aims to illustrate the discourses and power relations teachers are a part of and how these relate to each other in the assessment and grading of these students. The investigation is based on four qualitative interviews plus four existing IEPs which are analyzed with help of discourse analysis and the concepts power and categorization. The investigation shows that the teachers divide the students at risk of not achieving the national knowledge requirements in a variety of categories: lazy and comfortable, afraid, uninterested, language difficulties and physiological and or psychological reasons. The investigation shows that the teacher reasons differently about the education depending on which category the student belongs to. Throughout the investigation the student’s attendance levels are important in relation to how the teachers categorize and thereafter treat the students. The investigation also highlights that the teacher does not have all the power when it comes to the assessment and grading of these students. The teachers have to relate to other discourses like the discourse of management influence, the discourse of student influence and to some extent the discourse of parental influence. These three discourses find themselves in a struggle with the discourse of teacher influence about the power over the assessment and grading.

Syftet med min studie var att undersöka lärares uppfattning om sina elevers taluppfattning och vad lärares uppfattningar indikerar avseende elevers taluppfattning.  För att få svar på mina frågor har jag skickat ut en digital enkät till undervisande lärare i matematik i grundskolan.  Resultatet visar att elevers taluppfattning är relativt god när det gäller de mest grundläggande aspekterna. Vidare indikerar resultatet att de tillfrågade lärarna arbetar regelbundet och varierat med att utveckla elevers taluppfattning. Alla respondenter utom en svarar att särskilda åtgärder vidtas, om bristande taluppfattning upptäcks, t.ex. särskilt stöd av specialpedagog/speciallärare, åtgrdsprogram och enskild undervisning.  Min slutsats är att de tillfrågade lärarna regelbundet arbetar varierat med taluppfattning i klassrummet och att de elever som har svårigheter av olika slag uppmärksammas och får det stöd de har rätt till. / The purpose of my study was to investigate teachers' perceptions of their individual students' number sense. It is also to find out if and how teachers actively work with number sense in elementary school, and if the curriculum guidelines to give support to students with special needs are met.  I have distributed a digital questionnaire to teachers in mathematics about their students' number sense.  The result of the questionnaire shows that there are some gaps in some students' number sense, but it is relatively small when it comes to the fundamental aspects of number sense. Further, the result indicates that the teachers work consciously för the students to be able to develop their sense of numbers frequently in varies ways.  All of the respondents - except one - states that specific measures are taken if a students' lack of number sense is detected, for example: support from a teacher for special needs education; individual development plans; and individual tutoring.

Syftet med denna studie var att undersöka stödinsatsen i form av elevassistent och hur insatsen kopplas till elevens behov av särskilt stöd. Studien bygger på tidigare forskning kring elevassistentens roll och funktion i arbetet med elever i behov av särskilt stöd och har en kvalitativ ansats där åtgärdsprogram har samlats in och bearbetats med hjälp av dokumentanalys som metod. Även djupintervjuer av semi-strukturerad karaktär genomfördes med en rektor, en speciallärare och tre elevassistenter. Resultatet från dokumentanalysen analyserades och sammanställdes i en tabell och de inspelade intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån teman. Resultatet analyserades, sammanfattades och sattes sedan i relation till tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att stödbehov kopplat till elevassistent som insats ofta är av social karaktär. Elevassistentens roll handlar med andra ord främst om att fungera som en stödstruktur, speciellt i sociala sammanhang. I elevassistentens roll ingår också ofta någon form av undervisning, antingen enskilt eller i mindre grupper. Elevassisternas behov av stöd hamnar inom områden som planeringstid, handledning och kompetensutveckling. I vilket omfattning detta stöd ges beror utifrån detta resultat lite på vilken enhet samt inom vilka årskullar elevassistenten är verksam. För att säkerställa att insatsen resulterar i en akademisk progression hos eleven, påvisar resultatet att detta sker genom dialoger mellan lärare och elevassistent samt genom olika typer av test. / The purpose of this study was to investigate what kind of support being conducted by the profession student assistant, and how their role is linked to students with special educational needs. The study is based on previous research how the role student assistant is functioning in relation to students with special educational needs. The study has a qualitative approach and the theoretical framework is based on the ecological system theory. Individualized educational plans have been collected and processed using document analysis as a method. In-depth interviews of semi-structured nature was also conducted with a principal, a special teacher and three student assistants. The results of the document analysis were analyzed and complied in a table and the recorded interviews were transcribed and complied based on themes. The result of the document analysis was analyzed, summarized and then compared in relation to previous research as well as the theoretical framework of the study. The results in terms of what is required from the student assistant are pointing towards needs of social character. In other words, the role of the student assistant is primarily to function as a support structure, especially in social contexts. A part within the role also includes teaching, either individually or in smaller groups. The student’s assistants need for support can be categorized into planning time, supervision and adequate education. Whether, and in what extent various support is given, varies from the result. The result demonstrates that the pupil’s academic progression is being ensured via dialogues between teachers and student assistants as well as various types of tests.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare arbetar med elever i särskilt behov av stöd och deras arbete kring elever i behov av särskilt stöd och om de har tillräcklig kompetens för detta arbete. Metoden som användes i studien var frågeformulär som gjorts via internet. Länken till frågeformuläret mejlades ut till fritidslärare som arbetar på fritidshem. Den teoretiska ansatsen är sociokulturellt synsätt på lärande samt didaktik. Resultatet av studien visar på att fritidslärare anser att i utbildningen till fritidslärare har de fått för lite kompetens när det kommer till specialpedagogik. Hur de ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd samt resonemanget kring arbetet. Resultatet visar även att fritidslärare ibland får klara sig själva  utan stöd av speciallärare/specialpedagog eller elevassistent, vilket menas med att elever i behov av särskilt stöd kan ha elevassistent på skolan men att assistenten inte finns med på fritidshemmet. / The purpose of the study is to investigate how leisure teachers work with students in special need of support and their work around students in need of special support and whether they have the sufficient competence for this work. The method used in the study was questionnaires made via internet. The link to the questionnaire was emailed to leisure teachers who work at leisure centers. The theoretical approach is socio-cultural approach to learning and didactis. The result of the study show the leisure teacher believe that in the training for leisure teachers they have received not enough competence when it come to special education. How to work with students in need special support and the reasoning around the work. The results also show that leisure teachers sometimes must fend for themselves without the support of special teacher/special educator or student assistant, which means that student in need of special support may have a student assistant at the school but that student assistant is not at the after school.

Den biologiska mångfalden i Sverige såväl som globalt minskar kraftigt och har gjort under en längre tid. Utdöendetakten idag är upp till 1000 gånger snabbare än den naturliga och många arter har redan dött ut delvis på grund av klimatförändringar. Syftet med översikten är att sammanställa vilka metoder som i Sverige används för att bevara den biologiska mångfalden i skogen och se hur effektiva dessa är. Även möjliga vägar framåt kommer att diskuteras. Bevarandemetoderna och -verktygen som används i Sverige är bland annat spridningskorridorer, naturvårdsbränning, naturreservat, det svenska artprojektet, åtgärdsprogram, frivilliga avsättningar och naturvårdshänsyn vid avverkningar. Samtliga metoder och verktyganvänds för att bevara den biologiska mångfalden i svenska boreala skogar. I forskningsöversikten beskrivs varje metod eller verktyg och vilka effekter som dessa ger. Resultatet fokuserar på metoderna naturvärdsbränning och spridningskorridorer, även om formellt avsatta områden så som naturreservat är den mest använda metoden i Sverige i nuläget. Alternativa metoder som borde implementeras i svenska skogar presenteras också. Dessa är mikroklimatisk buffring, identifikation av nyckelbiotoper samt utökad planering och samarbete. Slutligen presenteras ett didaktiskt perspektiv om elevers förståelse av biologisk mångfald, vilka undervisningssätt som vanligen används för att lära ut om biologisk mångfaldsamt vilka undervisningssätt som framöver bör användas för att öka elevernas kunskaper. Litteraturöversikten visar att dagens bevarandemetoder i Sverige ger betydligt större positiva effekter än negativa och att dessa bör fortsätta användas och i vissa fall utökas. Angående alternativa metoder finns det stöd för att dessa skulle fungera väl även inom Sverige. Den didaktiska undersökningen visar att elever och lärarstudenter visar en nedåtgående kunskapskurva om biologisk mångfald och att detta har pågått under en längre tid. Undervisningsmetoder som oftast används är grupparbeten och -diskussioner, lärarledda presentation och fältstudier. Dessa metoder bör fortsätta användas, gärna tillsammans med lektioner eller projekt utomhus och besök till verksamma laboratorier, för att öka elevernas förståelse kring biologisk mångfald. / The biodiversity in Sweden as well as globally is decreasing at an alarming rate and has been for a rather long time. The extinction rate is up to 1000 times higher than the normal rate and many species has already gone extinct partly due to climate change. The purpose of this summery is to compose commonly used conservation methods and tools in Sweden and see how efficient these are. Possible ways forward will also be discussed. Conservation methods and tools commonly used in Sweden are corridors, conservation burning, nature reserves, the Swedish Species Project and actions programs. All the mentioned methods and tools are used for biodiversity conservation in Swedish boreal forests. In this literature review each method or tool is described as well as its effects on biodiversity. Corridors and conservation burning are the focus for the report even though nature reserves is the most used method in Sweden today. Alternative methods for biodiversity conservation that we believe should be implemented in Swedish forests will also be presented. These methods are microclimatic buffering, identification of key biotopes and extended planning and communication between the owners and the state or municipality and other involved organizations. Lastly, a didactive perspective is presented in which students’ knowledge of biodiversity, common teaching methods regarding biodiversity and optimal teaching methods for an increased understanding will be discussed. The review show that the commonly used methods in Sweden are much more positive than negative and should therefore continue, and in some cases be extended. Regarding alternative methods, there is significant support for positive results in Sweden if used. The didactic analysis show that students and teacher students show a decreasing knowledge with respect to biodiversity and that this has gone on for quite some time now. Teaching methods often used in biodiversity education is groupwork and -discussions, presentations and field studies. These methods should continue being used as well as lessons or projects outdoor and field trips to laboratories to increase the students’ knowledge about biodiversity.

Vi valt att fördjupa oss i pedagogers dokumentationsarbete utifrån den nya lagstiftningen som kom i juni 2014, gällande arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Metoden som i denna studie används är en enkätundersökning i form av ett onlineformulär, med möjlighet till fritextsvar, som vi analyserar både kvantitativt och kvalitativt. Respondenterna är yrkesverksamma pedagoger i gymnasiesärskolans olika program. Resultatet av studien ger en enhetlig bild av hur godtyckligt statens intentioner realiseras och implementeras i skolans verksamhet. Detta beroende på tjänstemännens tolkningar av statens givna ramar. Studien visar en stor diskrepans mellan respondenternas verksamheters olika implementering, förändrade arbetssätt och rutiner kring dokumentation, sedan lagändringen i Skollagens(2014), 3:e kap 8-9§. Styrdokument tolkas, verkställs och förankras beroende på ledning, styrning och stimulans, maktkultur och diskurser. Resultat visar även på en ökad kollegial samverkan, då respondenterna skriver färre åtgärdsprogram än tidigare. Majoriteten av respondenterna talar om ett oförändrat arbete eller ingen förändring med Arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Respondenterna ger även uttryck för otydliga direktiv, på grund av styrdokument med stort tolkningsutrymme och avsaknad av tydliga ramar.

I vår studie intar vi en hermeneutisk ansats och genomför en textanalys. I vår studie tolkar, analyserar och kategoriserar vi innehållet i åtgärdsprogrammets behov och åtgärd. Utifrån diskurser konstruerar vi en ram som hjälper oss att tolka formuleringar i åtgärdsprogram. Syftet med denna studie är att undersöka hur identitet, makt och matematiska begrepp synliggörs i åtgärdsprogram. I studien undersöker vi i vilken omfattning begreppen ovan förekommer i behov och åtgärder för årskurs 6 och 7. Vi utgår från ett diskursivt perspektiv mot makt och identitet. Vår studie visar att koppling mellan behov och åtgärd saknas i vissa åtgärdsprogram. Tillskriva identitet har den största andelen för åtgärder. Matematiska begrepp har störst andel för upptagna behov. Makt (makt genom kunskap och titel) har lägst förekomst i upprättade åtgärder. Det är varje skolas diskurs och dess skolpersonal som avgör på vilket sätt och i vilket forum som arbetet kring elevens behov fungerar. På samma sätt är den skillnad som existerar mellan olika upprättade åtgärdsprogram ett uttryck för den kultur eller diskurs som råder just nu, lokalt på skolan. Detta är avgörande om åtgärdsprogrammet används som ett fungerande verktyg. / In our study we take a hermeneutical approach and interpret text. In our study we interpret, analyse, and categorize the content of the IEP´s needs and arrangements. Based on discourses we construct a framework that helps us interpret phrasings in IEPs. The purpose of this study is to investigate how identity, power and mathematical concepts are made visible in the text of IEPs. In this study, we investigate to what extent the concepts above occur in the needs and arrangements for grades 6 and 7. We start from a discursive perspective on power and identity. Our study shows that the connection between needs and arrangements is missing in some IEPs. Attributing identity has the largest share of arrangements. Mathematical concepts have the greatest proportion of occupied needs. Power (power through knowledge and title) has the lowest occurrence of written arrangements. It is the discourse of every school and its school personal that decides in what direction and in what context the work toward the needs of the student. In the same way is the difference that exist between different IEPs an expressian in the culture that is dominant at schools. This is crusial if the IEPs is working as a functioning tool.

In Swedish schools, students have a statutory right to support if the need arises. According to The Education Act, the workflow with support measures can briefly be described as: if needs are noticed, then support measures in the form of additional adjustments must be made. If the additional adjustments are insufficient, the investigation of the needs for special support must be initiated, which may result in the establishment of an action program, that regularly must be followed up and evaluated. Between an external and an internal boundary that is between the Education Act and the school culture a so called Scope for Action (frirum) can be found, according to Berg (2003). Schools’ actor-preparedness (aktörsberedskap), that is prerequisites, affect how the Education Act according to the workflow with support measures is interpreted and put into practice. The purpose of this study is therefore to identify and examine the Scope for Action when it comes to workflow regarding support measures. To do this the perspectives of SENCOs (Special Educational Needs Coordinator) in Upper Secondary Schools will be collected through interviews. Berg’s (2003) Scope for Action Model (frirumsmodell) will be applied and used as a tool for interpretation and explanation of these interviews. Additionally, in the search for and interpretation of ‘frirummet’ Wall’s (2018) study of the Education Act from an administrative law perspective is used. The inquiries are therefore what the workflow in terms of support measures looks like from a special educator’s perspective, what characteristics and consequences of ‘frirummet’ that can be identified and what characterizes the actor-preparedness. The results point to a number of ways of utilizing the scope for Action, for example when it comes to acknowledge and identify needs, define and use of concepts, documentation practice and workflow according to support measures. In the structures and routines described by the SENCOs, expressions of Berg's (2003) actor-preparedness can be discerned to varying degrees. At the same time as the SENCOs' descriptions in many ways point to an aspiration for interprofessional collaboration and collective autonomy, there are also clear traces of specialization and individual autonomy. The question is whether the variation is due to possible ambiguity with associated interpretive space in the Education Act or to the schools actor-preparedness where resources could be a part. The results however show that how The Education Act is set to practice varies not only depending on how detailed the law is but also depending on local interpretations, conditions and decisions. The question of legal certainty therefore arises.