This study contains analysis from eight different children’s books, who are nominated for the preschool children’s literature prize on the platform Polyglutt, to look at the didactic potentials the books contain based on the Swedish preschool’s foundations of values. The purpose of the study is to illuminate and emphasize the importance that preschools teachers in their pedagogical planning makes conscious choices on the fiction the children in preschool are offered. To dwell deeper into the purpose of the study we use three main research questions, who ask for the didactic potential related to the foundation of values in preschool and also how feelings and relationships are portrayed and made visible in the literature. The theoretical framework we used to analyze the content of the books is Alkestrand’s (2016) description of books didactical potential. As help, we have used Rhedin's (1992) theory of how a children's book's text and image work together and Kåreland's (2021) description of the construction and structure of a children's book. The method used is a qualitative analysis based on the study's methodological questions where we answer what didactic potential we see in the book and why the book is relevant to read in preschool. The result that can be seen based on the analysis made, is that the selection’s of books we have used show that they are relevant to use in preschool, based on their didactic potential. / Denna studie innefattar analyser av åtta barnböcker, som är nominerade till Förskolebarnens litteraturpris på plattformen Polyglutt, för att se vilka didaktiska potentialer som finns i böckerna utifrån förskolans värdegrund.  Syftet med studien är att belysa och betona vikten av att som förskollärare i sin pedagogiska planering göra medvetna val av den skönlitteratur som erbjuds barn i förskolan. För att fördjupa syftet använder vi tre forskningsfrågor som frågar efter den didaktiska potentialen relaterat till värdegrunden i förskolan samt hur känslor och relationer representeras och synliggörs i litteraturen. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av Alkestrands (2016) beskrivning av böckers didaktiska potential för att analysera bokens innehåll. Som hjälp har vi använt oss av Rhedins (1992) teori om hur en barnboks text och bild samverkar och Kårelands (2021) beskrivning av en barnboks uppbyggnad och struktur. Metoden som använts är en kvalitativ analys utifrån studiens metodfrågor där vi besvarar vilken didaktisk potential vi ser i boken och varför boken är relevant att läsa i förskolan.  Resultatet som kan ses, utifrån den analys som gjorts, är att de urvalsböcker vi använt oss av, visar att de är relevanta att använda i förskolan, utifrån sin didaktiska potential.

Denna studie har som mål att undersöka hur ett skönlitterärt verk kan användas som verktyg för arbetet med värdegrundsfrågor i grundskolan. Vidare har studien som syfte att ta reda på hur ett sådant arbete kan bidra till elevers utveckling av de omätbara förmågor som kan tänkas fundamentala inför deras framtida uppdrag som demokratiska samhällsmedborgare. Genom en kvalitativ textanalys av det skönlitterära verket, När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, urskiljer vi berättelsens didaktiska potential för arbetet med värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för årskurs 6. Till stöd i vår analys använder vi Hillary Janks modell för kritisk litteracitet, med särskilt fokus på maktaspekter, samt Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi. Resultatet av analysen visar att det finns möjlighet för läsaren att utveckla sin förståelse för omvärlden och de människor som lever i den, i mötet med berättelsen. Sammantaget klarlägger undersökningen hur valda delar ur romanen har potential att utgöra ett gott underlag för ett ämnesintegrerat arbete i ett framtida undervisningssammanhang.

As Skolverket (2022b) highlights, reading fiction novels can develop students’ understanding of both themselves and others, as well as challenge new ways of thinking about the world. This study aims to examine how racialized characters and multicultural encounters are portrayed in four chosen young adult novels, and to discuss their didactic potential. To accomplish this, the young adult novels were chosen through asking Swedish teachers what young adult novels they used. The method used is a qualitative thematic text analysis. Moreover, the material has been analyzed through two main themes: Racialized who are observed and Racialized who observe. In addition, three subthemes have been subject to our analysis: exclusion as feeling and action, social relations and the importance of place. Further, the theoretical basis of the study is based on concepts which include multiculturalism, racialization, representation, the Other, and recognition. Accordingly, the results suggest that racialized characters are often portrayed as the deviant and exotic Other, and this is done through clear as well as subtle mental and linguistic representations, which reinforce the multicultural encounters characterized by power structures. Finally, we discussed their didactic potential, such as the advantages of the double perspective and counter-stories, in fostering students’ understanding and empathy towards all cultural identities.

John Ajvide Lindqvist is one of Sweden’s most prominent authors of horror fiction. Despite the fact that his texts appear in a number of learning materials and didactic contexts, research is limited when it comes to how his texts can be used in teaching. Therefore, the purpose of this study is to deepen the understanding of how Lindqvist's novel Little Star (2010) can be discussed as a possible literature selection in the subject of Swedish in upper secondary school. The study examines the ways in which the novel could engage the reader. It also discusses how the novel could raise issues related to core values, possibly promoting empathy and an understanding of others, as well as distancing oneself from violence and oppression. The study suggests that the novel's use of ambivalence, explicit depictions of violence and questionable morality could deter some students, but also create reader engagement and encourage ethical reflection. One conclusion is that Little Star could constitute a beneficial literature selection, provided that the teacher uses mindful pedagogical strategies while teaching. / John Ajvide Lindqvist är en av Sveriges mest omtalade skräckförfattare. Trots att hans texter förekommer i ett antal läromedel och didaktiska sammanhang är forskningen begränsad när det kommer till hur hans texter kan användas i undervisningen. Den här studiens syfte är därför att öka förståelsen för hur Lindqvists roman Lilla stjärna (2010) kan diskuteras som ett möjligt litteratururval inom svenskämnet på gymnasieskolan. Studien undersöker på vilka sätt romanen skulle kunna väcka engagemang hos läsaren. Den diskuterar också hur romanen kan öppna upp för att arbeta med värdegrundsfrågor och möjligtvis främja inlevelse och förståelse för andra, liksom att eleverna tar avstånd från våld och förtryck. Studien föreslår att romanens ambivalens, explicita våldsskildringar och moraliskt tveksamma budskap skulle kunna avskräcka vissa elever men samtidigt också kunna väcka engagemang och uppmuntra till etisk reflektion. En slutsats är att Lilla stjärna skulle kunna utgöra ett produktivt litteratururval, förutsatt att läraren arbetar med romanen utifrån medvetna pedagogiska strategier.

This thesis deals with three novels written by a contemporary French writer of literature for children and young adults, Timothée de Fombelle: Toby Alone, Vango and The Book of Perle. The aim of this thesis is to define options of incorporation of these novels into literature lessons in higher grade classes of the elementary school. The thesis consists of a theoretical analysis of chosen aspects of the novels, description of subjective experience with reading the books, three excerpts from the novels, their didactic potential and model preparations for the lessons. The model lesson preparation includes the three-phase E-U-R learning model as well as the methods developing the ability of understanding and critical thinking (RWCT - Reading and Writing for Critical Thinking). Each model preparation is followed by a didactical commentary. Preparation of lesson with the excerpt from Tobiáš Lolness was implemented practically and consequently reflected by the teacher. The thesis also includes selected works from the students. As ascertained, the novels by Fombell show various mutual signs as well as the fact that they have a significant potential to engage attention of a young reader, since they provide topics interesting for this age group in accordance with the stage of their psychological development....

I den föreliggande studien undersöker vi tre litterära verk med mångkulturellt tema och dess potential till arbete med värdegrundsfrågor i grundskolans årskurs 4–6. Syftet är att analysera hur karaktärer med annan etnicitet än den vita västerländska normen framställs. I studien analyseras tre populära litterära verk som vi har stött på under utbildningen, under vår praktik i verksamheten och som visat sig vara frekvent utlånade på Kalmar Stadsbibliotek. Till stöd använder vi teorier om kritisk litteracitet och främst Hilary Janks modell för att undersöka kategorier som makt, mångfald och design. Av de litterära verken visar det sig att etnisk mångfald uttrycks och kategoriseras på olika sätt, att individens möjligheter i samhället påverkas av namn och utseende med annan etnicitet samt att huvudkaraktärernas hemmiljö beskrivs på ett stereotypt sätt. Därefter undersöks resultatets didaktiska potential utifrån värdegrundsfrågor och hur dessa kan integreras med den valda litteraturen. Resultatet visar hur valda delar i verken kan vara fruktbara i arbete med den typ av värdegrundsfrågor som skrivs fram i styrdokumenten.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.

The aim of this paper is to analyze the didactic potential of Mikael Niemis novel Popularmusic from Vittula as it relates to working with the fundamental values of the Swedish schoolsystem from two perspectives. The first of these relates to how the novel portrays gender, witha particular focus on masculinity and how it interprets itself, femininity, and the world aroundit. The second of these perspectives relates to how it portrays the national minority grouptornedalingar and their situation in Sweden. This paper aims to illustrate not only how thesetwo perspectives are portrayed but motivate why they are useful in the work with fundamentalvalues. To answer these questions this paper utilizes the qualitative method of close reading in theanalysis of Niemis novel. The theoretical lense through which this is done includes researcherMalin Alkestrands definition of didactic potential as well as a repertoire of gender study andpostcolonial terminology, such as otherfication, masculinity and boyology. The study findsthat the didactic potential of Mikael Niemis text as it relates to gender lay in how it breakswith the traditional gender norms of rural masculinity. Another important factor is how thetext highlights the role of femininity and music in shaping the new male identity of thenovel’s protagonist, Matti. The study also finds that the didactic potential in Niemis portrayalof tornedalingar lay in its emphasizing of the political nature and origins of the historicotherfication of said ethnic minority.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen för årskurs 7-9 ser att skönlitteraturen kan ha för att närma sig lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet samt undersöka hur ett arbete med skönlitteraturen som grund kan ta sig uttryck inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen på lärarutbildningen. Två frågeställningar har legat som grund för uppsatsen: Vilka möjligheter och utmaningar kan skönlitteraturen erbjuda när lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen ska arbeta med lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet? Hur kan undervisningen kring jämställdhet och jämlikhet i ämnet hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen ta sig uttryck när den skönlitterära texten blir utgångspunkt? Intervjuer och gruppsamtal har använts för att samla in empiri och materialet har sedan diskuterats utifrån följande teoretiska begrepp – didaktisk potential, narrativ fantasi, kreativ läsning och didaktisk läsart. Studien visar att lärarutbildarna ser många möjligheter med att använda skönlitteratur i sin undervisning. Skönlitteraturen har med andra ord en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Vidare visar studien att textsamtal är något som lärarutbildarna förespråkar när den skönlitterära texten ska bli en del av undervisningen. / <p>Kompletterande masteruppsats.</p>

Given the global climate crisis and the ubiquitous use of literature in Swedish upper secondary schools to raise various values-based issues, this essay examines the didactic potential of Jefferson and how to utilize the novel's aforementioned potential in relation to value-based work in a classroom context. Special emphasis has been invested on the environmental aspect of the value-based work, more precisely: how the relationship between humans and animals affects the environment and how this relationship can be problematized by using Jefferson in the Swedish subject classroom. Malin Alkestrand’s concept of didactic potential has been used in combination with a critical anthropocentric perspective to investigate the didactic potential of Jefferson in relation to the value-based work, and how this potential can be converted into didactic gains for students. Moreover, in addition to the concept of didactic potential, Alkestrand’s theory of alienation and Martha Nussbaum’s theory of narrative imagination have been applied to sections, themes, and literary devices in the book; furthermore, the results of the analysis indicate how Jefferson possesses the didactic potential to address numerous aspects included in the value-based work. The results also show that Jefferson, because of its content and literary devices, provides an especially favorable springboard to address the relationship between humans and animals from an environmental perspective.