Syftet med den här studien är att jämföra två grundskollärarens förhållningssätt till skönlitterärt läsande för att visa dess betydelse för hur elever i mellanstadiet kan uppmuntras till att läsa skönlitterära texter i skolan. Därför har semistrukturerade intervjuer använts enligt Bryman (2011) samt kvalitativa forskningsintervjuer. Resultaten av undersökningen är tvådelade. Det ena visar på att om läraren utåt sett visar eleverna ett positivt förhållningssätt till skönlitteratur kan det ha en positiv inverkan på elevens läslust. Om läraren istället visar ett negativt förhållningssätt till skönlitteratur för eleverna kan detta ha en negativ inverkan på elevens läslust. Det som inte har någon betydelse är om lärarens positiva förhållningssätt till skönlitteratur är äkta eller inte, såvida inte eleverna märker att lärarens positiva förhållningssätt inte är äkta utan lärarens personliga tycke om skönlitteratur lyser igenom. / The purpose of this study is to examine and compare two primary school teachers approach to fictional reading and to show its significance regarding how pupils in middle school can be encouraged to read fictional texts in classroom activities. Therefore semi structured research interviews have been used, according to Bryman (2011) which was used was qualitative research interviews. The results of the research are twofold. One the one hand if the teacher shows the pupils a positive approach to fictional reading the impact on pupils’ love of reading might be positive. If the teacher instead show the pupils a negative approach to fictional reading the effects can be negative. On the other hand, it does not seem important if the teachers’ positive approach to fictional reading is authentic or not, unless the pupils notice that the teachers just pretend having a positive approach and their real thoughts shine through.

Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av konkreta lässtrategier, i form av läsfixarna, i undervisningen. Studiens fokus ligger på elevernas upplevelser och därför har vår undersökning en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom fem gruppintervjuer med barn i årskurs 1-2 respektive 4 på två skolor. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på läsfixarna som en del av undervisningen. Vi har också kunnat identifiera fyra stadier eleverna tillsynes går igenom för att uppnå en djupare läsförståelse. Med resultatet som grund bedömer vi att läsfixarna kan bidra till att utveckla flexibelt användande av kognitiva strategier vid läsning.

The aim of this thesis is to investigate the role of class visits to public- or school-libraries during school hours, regarding students of ages 7- 10. The research is founded on a case study on Burträsk library, and uses qualitative interviews with librarians and teachers at the nearby elementary school, and non-intrusive observations of class visits. The research questions were: - What is the function of the school's class visits to the library, for the students' reading and desire to read? - What thoughts and attitudes do the teachers and librarians who work with class visits have, about reading-promoting activities and children's reading? - How do these thoughts and attitudes express themselves, in the work with class visits? The study finds that the teachers and librarians who are part of the study have a pragmatic approach to children's reading, which places more emphasis on the children’s joy to read, than that they read a particular type of literature. The teachers 'work creates a joyful view of reading in most children who participate in class visits, and class visits seem to be of great importance for the children' s desire to read.

Då biblioteken och dess användare, såväl som läsningen och litteraturen, påverkas av den digitala utvecklingen och framväxten av så kallade “nya medier”, har vi i denna studie intresserat oss av digitalt läsfrämjande samt användningen av digitala medier i en läsfrämjande kontext. Påverkar användningen av digitala medier det läsfrämjande arbetet och i så fall på vilket sätt? Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur biblioteken resonerar kring och använder sig av digitala medier i läsfrämjande arbete utifrån hur de beskriver sina projekt i de ansökningar om bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser som inkommit till Kulturrådet för helåret 2017 och halva året 2018. För att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys med tematisk ansats använts som metod. Baserat på studiens övergripande syfte och teoretiska ramverk konstruerades tre frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om bibliotekens ändamål och syfte med användning av digitala medier, vilket fungerade som en ingång till att ställa djupare frågor kring om användningen av digitala medier kunde sägas påverka aspekter som läsning, litteratur och läsfrämjandet i stort. Vi har också avslutningsvis undersökt hur digitalt läsfrämjande kan problematiseras utifrån teorier som betonar mediers materialitet. I bearbetningen av studiens empiriska material kunde fyra teman identifieras. Studiens teman har benämnts som: Bevarande förhållningssätt, Anpassat förhållningssätt, Utforskande förhållningssätt och Breddat förhållningssätt, vilka på olika sätt representerar hur biblioteken använder sig av digitala medier i det läsfrämjande arbetet. Studiens identifierade teman presenteras i en modell för att illusterara hur de olika temana förhåller sig till varandra utifrån aspekter av multi- och monomedialitet samt instrumentell eller intrinsikal inställning till medier. Förhållningssätten till digitalt läsfrämjande ligger till grund för vårt resonemang kring digitala mediers möjliga effekter på läsfrämjandet. Resultatet av analysen visade att projektens syn på textbegrepp som antingen multi- eller monomedialt samt deras förhållningssätt till digitala medier som antingen instrumentellt eller intrinsikalt var viktiga aspekter av hur de digitala medierna användes och beskrevs i projektet. Vi menar också att dessa olika användningar fick olika effekter på läsfrämjandet i de ansökningar vi studerade där de olika förhållningssätten som vi identifierat drog läsfrämjandet i delvis olika riktningar. Det breddade förhållningssättet som vi beskriver tycktes vidga vad litteratur, litteracitet och läsfrämjande kan vara i kontrast mot det bevarande förhållningsättet som betonade boken och mer traditionellt läsfrämjande aktiviteter. I det avslutande kapitlet diskuteras hur ett fokus på mediers materiella aspekter kan synliggöra olika mediers påverkan på läsfrämjandet, vilket skapar förutsättningar för medvetna medieval där medier kan kombineras utifrån målgruppers behov och bibliotekets uppdrag. Därför menar vi att digitalt läsfrämjande och ”traditionellt läsfrämjande” inte ska ses som parallella spår inom den läsfrämjande kontexten utan att dessa två agendor snarare tydligt bör relateras till varandra utifrån att: 1) De digitala medierna och samhällelig digitalisering påverkar läsfrämjandet i stort vilket gör att digitalisering som ”digitalt läsfrämjande” enbart är en väsentlig aspekt av framtidens läsfrämjande – vi menar att även det ”traditionella läsfrämjandet” måste ses i ljuset av digitalisering 2) teorier om medier och materialitet betonar att digitala och tryckta medier bör ses som olika, vilket gör att diskussionen kring medier, digitalisering och läsfrämjande snarare bör handla om hur olika medier kan användas (och kombineras) utifrån vad de bidrar till i det givna sammanhanget eller i ett större bibliotekspolitisk och samhälleligt perspektiv.

The aim of this study is to examine reading on the MobileReadforums. The term ”to read” is extended to also cover bookcollection and usage of new technology such as mobile readerunits.A catalyst for reading on mobile reader units seem to be the needto always have access to the personal e-book collection. Apartfrom being a source for reading the collection of e-books alsoserves the purpose of extending the members self-esteem.A large portion of the activities on the MobileRead forum isaimed at making new technology comprehensible with the help ofprotocols to determine the usage of that technology. The processof making protocols also seem to be another way for the membersto extend their self-esteem.Traditional libraries are mainly seen as one of many sources for ebooks.Librarians are mostly perceived as being service mindedbut lacking in e-book knowledge.There is also a risk for miscommunication as the library hasdeveloped other protocols that defines an e-book and how itshould be used.This study is a qualitative analysis based on forum posts collectedfrom the MobileRead forum. / Program: Bibliotekarie

Det här är en intervjustudie om lärares attityd till den tysta läsningen i klassrummet och hur de arbetar med den. Stort fokus läggs på lärares påverkan på elevers tysta läsning, och läraren som en läsande förebild. Vidare tar uppsatsen upp medvetna och omedvetna sätt som lärare motiverar elever till tyst läsning. Även syftet med den tysta läsningen diskuteras. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärare har en stor påverkan på elevers tysta läsning. Lärares attityd till läsning påverkar eleverna och de arbetssätt de väljer i klassrummet. Lärare har också en viktig roll i att motivera elever till tyst läsning, där lärare kan arbeta på olika sätt för att främja elevers motivation. Vi såg även att syftet med elevers läsning kan vara olika. Uppsatsen tar upp exempel på detta.

Denna kandidatuppsats består av en kvalitativ studie riktad mot barn i bokslukaråldern. Studien syftar på att undersöka barns attityd till läsning och biblioteket och vad som i barns liv kan konkurrera med deras rekreationella läsning. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer tillsammans med elever i årskurs 5 vid en skola med tillgång till skolbibliotek och skolbibliotekarie. Studiens resultat visar på att samtliga av de tillfrågade eleverna anser att biblioteket är en viktig inrättning i samhället för att alla ska ha tillgång till en lugn plats att öva sin läsning. Resultatet tyder även på att barn stimuleras till läsning med hjälp av en engagerande bibliotekarie i deras närhet och att det påverkar barnen starkt om de har någon läsande förebild i sin vardag eller inte. Studiens resultat ger även en bild av att rekreationell läsning är en aktivitet som stimulerar på ett sätt som andra rekreationella aktiviteter inte gör och därför inte går att säga att barn kommer att sluta läsa i och med den teknologiska utvecklingen, utan att den rekreationella läsningen istället tar sig en annan form.

The aim of this study is to examine teachers’ motives to work or to not work with A reading class and how teachers teach reading comprehension strategies. The two questions this study aims to answer are: Which motives do teachers have that make them choose or not to choose to teach reading comprehension strategies based on the material A reading class? How do teachers teach reading comprehension strategies in their reading comprehension instruction?      The approach used to conduct this study was qualitative. Four teachers working in grades 4-6 were interviewed and their lessons were observed. This study is based on theories that show different models (RT, TSI and QtA) of how to work with reading comprehension strategies, A reading class and a variety of learning theories: Vygotskij and Dewey.    A reading class is a material with reading comprehension strategies through characters. This study shows that the motives of those teachers who choose to work with the material A reading class is primarily to provide tools, to structure and make it clearer for the students to understand texts. The teachers who do not work with A reading class say that their motives to not work with the material is because there is too much material, meaning that they have to make a great deal of copies. Their motives are also based on their belief that the material contains texts that are too difficult for their group, they simply have other materials that suit their pupils better. The study shows that the teachers Sandra, Gunilla and Stina teach in reading comprehension strategies through RT, in addition to Marie who is focusing on the strategy “artist” of A reading class. The teachers also used TSI regarding the reading comprehension strategies, but QtA was not used among teachers. All the teachers had the conversation and the learning as a social process as an important part in providing students with reading comprehension strategies.

I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen.

The aim of this thesis is to examine an easy reading book club as a public libraries language activity and investigate it's contribution to integration of immigrants. The study is based on six semi-structured interviews with four participants of the book Group and two librarians who lead this group. The functions of the book club's activities were analysed from the perspective of Rydbeck's theory of social reading. Findings have also been compared with earlier studies of integration of immigrants, library-based book clubs and social reading.