No description available.

Denna studies syfte är att granska kvalitativ forskning om användandet av skräckgenren i litteraturundervisning i skolan och presentera detta på ett överblickbart vis. Forskning inom ämnet skräcklitteraturstudier på svenska är begränsad och det finns därför lite material för lärare på gymnasienivå att utgå eller hämta stöd från, när det gäller specifikt skräck. Studien sammanfattar och presenterar resultat från fem olika studier för att ge en forskningsbaserat grund till användningen av skräckgenren i litteraturstudier, förankrat i de svenska styrdokumenten. Metoden som används är systematisk litteraturstudie och insamlade data analyseras genom tematisk analys och sammanfattas och diskuteras genom kvalitativ metasyntes. Studien utgör ett form- och metodexperiment, och genomförs delvis med avsikten att utöka valmöjligheterna för framtida lärarstudenter och deras examensarbeten. Resultaten visar att skräcklitteratur potentiellt kan användas för att utveckla empatiska förmågor och utveckla elevers förståelse för andra individers verkligheter. Studien menar att skräcklitteratur kan fungera motiverande för elever i litteraturstudier och kan förändra hur eleverna ser på sig själva och världen i stort och skäcklitteratur kan med fördel användas i gymnasieskolans värdegrundsarbete.

This study aims to explore strategies and methods that Swedish teachers use to motivate middle-school students to read literature. By distributing qualitative surveys to teachers, we seek to gain a deeper understanding of how Swedish teachers motivate their students to engage with literature in the classroom. The study is centered around two main research questions: First, what strategies and methods do teachers use to raise 7–9 students interested in reading literature? Second, what challenges and opportunities do these strategies and methods present? The results show that effective strategies include allocating sufficient time for reading, choosing texts that match the students’ own life experiences and providing the opportunity to choose what to read autonomously. Challenges include not having enough resources and dealing with different interests among students. However, there are opportunities to improve teaching by using a variety of interesting materials. This study highlights how important teachers are when it comes to creating a lively and welcoming space for reading that motivate students to involve and learn more.

Den här studien har syftat till att undersöka hur elever i årskurs 4–6 ser på sambanden mellan deras läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter och kvaliteten på deras skrivande. För att besvara detta genomfördes en undersökning med hjälp av en enkätstudie, elevintervjuer och textanalyser där 23 elever deltog. Samtliga metoder syftade till att komplettera varandra för att möjliggöra ett så tydligt resultat som möjligt. Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar på en tydlig koppling mellan läs- och skrivutveckling. Vidare tyder forskning på att en språklig medvetenhet är en förutsättning för att uppnå en god kvalitet i barns skrivande. Sociokognitiv forskning har även kunnat påvisa en korrelation mellan inre och yttre faktorer som samverkar motivationsreglerande hos individen. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns god grund för att elevers läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter har en viss påverkan på kvaliteten i elevers skrivande. Vidare går det även att utröna olika faktorer kopplade till inre och yttre processer som elever upplever påverka deras motivation och självkänsla.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 3 ser på bänkboken och dentysta, fria läsningen i klassrummet. Även deras syn på elevers möjlighet till attfinna sin läslust och kunna utveckla sin läsning undersöks. Resultatet som presenteras i studien bygger på kvalitativa intervjuer med 10 verksamma lärarefrån olika skolor. Undersökningen visar att elevers läslust kan väckas på olikasätt och att läsningen kan påverkas av olika faktorer. Genom att aktivt jobbamed elevers intressen, läsmiljöer i klassrummet och att anpassa läsningen tillelevers nivå, kan läsförmågan gynnas. Även läsande förebilder kan påverkaelevers läsintresse, både hemma och i skolan. Att som lärare vara läsande förebild betecknades som svårt, då tiden sällan finns för att läsa när eleverna läser.Lärarna lyfte även vikten av att behålla läsningen i klassrummet samtidigt somen önskan finns att fler elever läser i hemmet. Genom egen läsning hemma kanelevers avkodningsförmåga och läsflyt öka. Bänkboken är enligt lärarna gynnsam för elevernas läsning, då de får rutiner i klassrummet och möjlighet attfinna ett nytt intresse.

No description available.

I följande studie undersöks upplevelser och förväntningar mellan skola och hem gällande 15-åringars skönlitterära läsning. Med en sociokulturell ansats och utvecklingspsykologiska perspektiv studeras hur en grupp elever, lärare och vårdnadshavare upplever 15-åringars skönlitterära läsning, samt vilka förväntningar de uttrycker gentemot varandra i relation till den skönlitterära läsningen. Studien visar en summerande bild av informanternas upplevelse av ungdomarnas läsning, som till stor del stämmer överens med aktuell forskning, främst när det gäller bristen av läsning på fritiden och den digitala konkurrensen från sociala medier. Informanternas upplevelser av den skönlitterära läsning som sker i skolan är generellt positiv. Studiens vårdnadshavare visar dock ingen tydlig bild av ungdomarnas skönlitterära läsning och efterfrågar det inte heller. De beskriver snarare ett starkt förtroende för både elever och lärare. Informanternas förväntningar gentemot varandra är av olika karaktär och visar en tydlig tendens till frigörelse och självständighet mellan framför allt elever och vårdnadshavare. Förväntningarna mellan vårdnadshavare och lärare tyder på att kommunikationen kan stärkas för att både informera och utbilda vårdnadshavare om deras betydelse för elevernas intresse för läsning. Förväntningarna mellan elever och lärare är av mer konkret didaktisk karaktär och lärarna i sin tur ger snarare uttryck för förhoppningar och visioner när det gäller elevernas skönlitterära läsning. Sammanfattningsvis lyfter studien värdet av att vårdnadshavare blir mer medvetna om sin roll som läsande förebilder samt att kommunikationen mellan skola och hem är fortsatt viktig även i tonåren. Genom att se digitala medier som möjligheter kan kommunikationen mellan hem och skola stärkas även i äldre tonåren, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på hemmets engagemang i frågan om tonåringars läsning och läsintresse.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur några lärare beskriver arbetet med läsning i årskurs 4-6 i svenskämnet för att skapa förutsättningar för läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar har använts för att uppnå studiens syfte: Hur beskriver lärare att de implementerar läsandet i svenskundervisningen, hur beskriver lärare att de motiverar elever till läsande i svenskämnet samt vilka faktorer beskriver lärare som betydelsefulla för deras arbete med läsning i årskurs 4-6. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom datainsamling och analyser av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i ämnet svenska för årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Banduras theory of self-efficacy där individens tilltro till att kunna slutföra en uppgift stärks av att motiveras till att klara det, både genom inre- och yttre motivationsfaktorer. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärare beskriver hur de arbetar motivationsfrämjande för läsande i undervisningen genom att använda både inre och yttre motivationsfaktorer. Lärarna nämner hur författarbesök och att gemensamt arbeta mot uppsatta mål där det finns belöningar, motiverar elever till att läsa. Att arbeta strategiskt med analoga och digitala texter beskriver lärarna som ett arbetssätt de använder för att implementera läsandet i undervisningen. Att involvera eleverna i undervisningen genom att diskutera innehållet leder till att eleverna får en förståelse för text och motiveras således till att läsa mer, och oftare. / The purpose of the present study is to contribute knowledge about how some teachers describe the work with reading in grades 4-6 in the Swedish subject to create conditions for reading motivation among pupils. The following questions have been used to achieve the purpose of the study: How do teachers describe that they implement reading in Swedish subject, how do teachers describe that they motivate pupils to read in the Swedish subject and which factors do teachers describe as significant for their work with reading in grades 4-6. The purpose and questions of the study are answered through data collection and analyzes of qualitative semi-structured interviews with four active teachers in the subject of Swedish for grades 4-6. The study's theoretical framework is based on Bandura's theory of self-efficacy, where the individual's belief in being able to complete a task is strengthened by being motivated to do it, both through internal and external motivational factors. In summary, the results of the study show that teachers describe how they work to promote motivation for reading in teaching by using both internal and external motivational factors. The teachers mention how author visits and working together towards set goals where there are rewards motivate pupils to read. Working strategically with analogue and digital texts is described by the teachers as a working method they use to implement reading in their teaching. Involving the pupils in the teaching by discussing the content leads the pupils towards gaining an understanding of the text and is thus motivated to read more, and more often.

Syftet med studien är att undersöka hur sex mellanstadielärares undervisningssätt och metoder har påverkats och förändrats av innehållet från det uppmärksammade och delvis kritiserade projektet En läsande klass. Ett antal utvalda lärare intervjuades och deras svar undersöktes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjusvaren analyserades utifrån befintlig teori angående läsförståelse och läsförståelsestrategier. Resultatet av studien visar att lärarna hade en positiv syn på projektet och att de i varierande utsträckning har applicerat innehållet på undervisningen. Sammantaget upplevde lärarna att projektets innehåll kompletterade och förbättrade deras undervisning med kunskaper som de inte fått med sig från sin lärarutbildning. De intervjuade lärarna visade på förmågan att anpassa materialet till sin egen yrkesutövning och elevgrupp. Kritiken mot projektet upplevdes därmed till viss del missriktad.