Bakgrund: Kvinnors identitet i förorter Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur kvinnor i förorten utformar identiteter i spänningsfältet mellan olika identitetserbjudanden och hur kvinnor förhåller sig till dessa identitetserbjudanden. Metod: En kvalitativ studie har genomförts utifrån fokusgruppsintervjuer där vi har lyssnat på respondenternas personliga upplevelser. Sammantaget deltog 4 kvinnliga respondenter i åldern 22-45 år som sedan analyserades. Resultat: Studiens resultat vittnar om att respondenterna delar gemensamma åsikter kring utanförskapet som existerar i deras respektive bostadsområde. Kvinnorna nämner kontinuerliga anpassningar som behöver tas ställning till när de befinner sig utanför förorten. Respondenterna delar också uppfattningen att utseende och bostadsområdet (förorten) begränsar handlingsutrymmet exempelvis när de söker arbete. Kvinnorna antyder även att omgivningen och miljön är företeelser som begränsar och reglerar möjligheten att utforma den egna identiteten.

Denna studies syfte var att identifiera vilka diskurser som blev synliga samt hur och om dessa diskurser bidrog till en process av andrefiering i Ulf Kristerssons nationaldagstal från år 2023. För att utföra studien användes två frågeställningar vars syfte var att identifiera diskurser som kan kopplas till andrefiering, samt hur dessa kan förstås utifrån en process av andrefiering. I mitt resultat och analys användes van Dijks kritiska diskursanalys och diskursstrukturer samt teorier om andrefiering och van Dijks “ingroup-outgroup-polarization”. I resultatet identifierades tre diskurser: diskurs om medborgarskap, diskurs om det svenska språket och diskurs om svenska värderingar, som kunde kopplas till en andrefiering. Ett “vi” och “dem” identifierades genom diskursstrukturer. “Viet” symboliserades med svenska värderingar, tolerans, normer och medborgarskap, till skillnad från “dem” som symboliserades som kriminella, lögnare och med avvikande värderingar. “De andra” målades upp som annorlunda “oss”. Slutsatsen i min studie är att det kunde identifieras en direkt men oftast indirekt andrefieringsprocess i Ulf Kristerssons nationaldagstal. / The purpose of this study was to identify which discourses became visible and how and if these discourses contributed to a process of otherization in Ulf Kristersson's National Day speech from the year 2023. To accomplish the study, two questions were used whose purpose was to identify discourses that can be linked to otherization, as well as how these can be understood based on a process of otherization. In my results and analysis I applied van Dijk's critical discourse analysis and discourse structures as well as theories of otherization and van Dijk's ingroup-outgroup polarization. In the result, three discourses were identified: discourse about citizenship, discourse about the Swedish language and discourse about Swedish values, which could be linked to an otherization. The study identified an "us" and "them" through discourse structures. “Us” was symbolized with Swedish values, tolerance, norms and citizenship, in contrast to "them" who were symbolized as criminals, liars and with deviant values. "The others" were portrayed as different from "us". The conclusion of my study is that the process of otherization in Ulf Kristersson's National Day speech was direct but mostly indirect.

I denna undersökning har jag haft som syfte att undersöka hur media beskriver tre områden byggda under miljonprogrammet: Lindängen, Nydala och Rosengård och dess invånare med utgångspunkt från Sydsvenskan och Aftonbladet. Detta har gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys samt tidigare forskning och teorier. Utifrån de fem olika teman, miljö och arkitektur, levnadsmiljö, utbildning och arbetslöshet, kriminalitet och brott samt Vi och dem har jag försökt skapa en så bred bild som möjligt. Studiens övergripande slutsats är att dessa områden konsekvent beskrivs i termer som betonar socioekonomisk utsatthet, kriminalitet och problematiska samhällsförhållanden. Invånarna framställs som bristande i hygien, med låg utbildningsnivå och utländsk härkomst. Beskrivningar som dessa förstärker negativa stereotyper och bidrar till en bild av områdena och dess invånare som avvikande och separerade från resten av samhället. / In this paper I have sought to investigate how media portrays three different boroughs inMalmö city built up during the so-called “million programme”, namely: Lindängen, Nydalaand Rosengård and its residents, based on the publications of the newspapers Sydsvenskanand Aftonbladet. The means used for the investigation are mainly critical discourse analysiscoupled with previous research and theories. In order to achieve a broad description of theproblem, this paper has centered around the five central themes of: environment &architecture, living environment, education & worklessness, criminality & crime and “Weand them”. The resulting conclusion of this study is that the three named burroughs areconsistently portrayed in the aforementioned media outlets as areas overrun bysocioeconomic degradation, criminal activity and problematic societal relationships. Theresidents are portrayed as lacking in hygiene, with a low level of education, and of foreignorigin.These types of descriptions in media enhance negative stereotypes and contribute to animage of these areas as containing inhabitants which are deviant and isolated from society asa whole.

Under de senaste åren har omvärlden varit fylld av våldsamma konflikter, till följd av detta har miljontals människor flytt sina hem. Kriget i Syrien och den ryska invasionen av Ukraina har lett till att tusentals flyktingar sökt skydd i Sverige. Tidigare forskning kring invandring i tryckpress har påvisat att den generella inställningen gentemot flyktingar varit negativ. Syftet med uppsatsen utgår från denna kontext och söker svar på följande frågeställning: Hur konstrueras diskursen kring syriska och ukrainska flyktingar i Dagens Nyheter? Vilka subjektspositioner möjliggörs? samt Hur framställs och representeras dessa i diskursen utifrån ett ”vi och dem” perspektiv? Utifrån en diskursinspirerad innehållsanalys har jag totaltanalyserat 24 artiklar publicerade i Sveriges främsta morgontidning Dagens Nyheter, baserat på de två tidsperioderna som respektive flyktinggrupp flydde till Sverige. Genom diskurs- ochrepresentationsteorier fann jag att framställningarna av syriska- och ukrainska flyktingarskilde sig åt avsevärt utifrån ett ”vi och dem” perspektiv. Den förra skildrades som ett ”problem” som krävde restriktiva, politiska handlingar och den senare som ”jämlik” och priviligierad. Således visar min undersökning hur dessa två flyktinggrupper tilldelas skilda positioner inom samma diskurs, vilket praktiskt taget, avgör deras handlingsmöjligheter i Sverige. / In recent years, the world has been filled with violent conflicts, hence millions of people have fled their homes. The war in Syria and the Russian invasion of Ukraine have led to thousands of refugees seeking refuge in Sweden. Previous research on immigration in the print press hasshown that the general attitude towards refugees has been negative. The purpose of the essay is based on this context and seeks answers to the following questions: How is the discourse around Syrian and Ukrainian refugees constructed? Which subject-positions are enabled? and How are these portrayed and represented within the discourse based on an “us and them” perspective? Based on a discourse-inspired content analysis, I have analyzed a total of 24 articles published in Sweden's most prominent morning newspaper, Dagens Nyheter, during the two time periods of which each refugee group fled to Sweden. Through discourse and representation theories, I found that the representations of Syrian and Ukrainian refugees differed significantly from an "us and them" perspective. The former was portrayed as a "problem" that required restrictive, political actions and the latter as "equal" and privileged. Thus, my research shows how these two refugee groups are assigned different positions within the same discourse, which determines their possibilities for practical action in Sweden.

This thesis aims to investigate how local newspapers in Sweden frame newsstories involving asylumseekers and how the asylseekers in those stories are constructed from a postcolonial theoryperspective. Furthermore this thesis aims to analys and show the connection between the written word in the articles and a larger, social dimension where ideologies compete for cultural hegemony. To match the aims of this thesis we used a critical discourse analysis, more specificly one influenced by van Dijks socio-cognitive CDA and applied it to five articles from three different newspapers.Our analysis showed that the articles constructed the asylumseekers as Others, and created a dinstinct line between the asylumseekers and the other participants in the texts. This line, based on a constructed community including the article, the reader and some of the participants but excluding the asylumseekers, got significant meaning in the articles when the asylumseekers got identified as a homogenic social group. A perspecive coming from the constructed community and not from themselfes and therefor denying the asylsumseekers their right to define themselves.

The title of the essay is “I associate Stockholm with career focused, that you want to become something. That you’re not satisfied with the predetermined way of life that we are in Skellefteå” and is written by Erika Lundström and Josefin Möller. The purpose of this essay is to examine how the place of residence affects the individuals identity. The study is based on ten qualitative interviews with individuals residing and growing up in two different communities called Skellefteå kommun and Stockholms kommun in Sweden. A number of theories within identity creation, from for example Bauman (2004) and Pripp (2001), are used to understand the phenomena. The results demonstrate that the respondents experience a pride in living in each community. The respondents attitudes are reflected by their place of residence and how they experiences expectations to live by the community valuations to fit in. The respondents from Stockholms kommun experienced an expectation to have an education and a growing career while the respondents from Skellefteå kommun experienced an expectation to start a family and have a stable job. Their own identity is strengthened when the respondents talks about themselves in a relation to the other community which creates a kind of power imbalance between the communities. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individens identitet och självbild påverkas av bostadsorten. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer uppväxta och bosatta i Stockholms kommun samt Skellefteå kommun. Ett flertal teorier om identitetsskapande, från exempelvis Bauman (2004) och Pripp (2001), har använts för att förstå fenomenet. Resultatet av studien visar hur intervjupersonerna upplever en stolthet över att bo i respektive kommun, samt att individens identitetsskapande påverkas av förväntningarna som är kopplade till platsen. Intervjupersonerna från Stockholms kommun upplevde en förväntning på att ha en utbildning och en växande karriär, medan intervjupersonerna från Skellefteå kommun upplevde en förväntning på att bilda familj tidigt samt ha ett stabilt arbete. Den egna identiteten stärktes när intervjupersonerna talade om sig själva i relation till den andra gruppen, vilket skapar en slags maktobalans mellan de två kommunerna.

I denna uppsats studeras individers upplevelser av gränser i ett bostadsområde som har två olika boendeformer villor och hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av gränser och dess innebörder ses som skapade. Studiens frågeställningar är: vilka gränser upplever de boende i området? Vilken innebörd har gränserna för de boende? Uppsatsen är av kvalitativ natur och bygger på empirin från kvalitativa intervjuer. Studien har ett konstruktionistisk synsätt vilket innebär att de gränser som upplevs och dess innebörder ses som skapade. Studiens huvudresultat visar att de boende upplever flera gränser och att de inverkar på trygghet, samt hur de boende rör sig i bostadsområdet, vilket skapat en vi och dem-kultur.

This study examines the user comments left on Twitter posts surrounding the murder of George Floyd, by the two biggest evening papers in Sweden. George Floyd was killed on the 25th of May 2020 during an arrest by Minneapolis police, which sparked outrage across the globe. People took to the streets to protest against police brutality and racial injustice, but thorough discussion also took place on social media and most notably, Twitter. Former research expresses a big interest in studying the public discourse tied to these topics, as it reflects public opinion. This study uses a mixed methods analysis, which includes a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The material studied are comments left on Aftonbladet- and Expressen’s Twitter posts from the day George Floyd was killed until a week after the police officer who was responsible was found guilty, almost a full year later. The purpose with this study was to deduce how the comments represented George Floyd, and how “Us” and “Them” were constructed. The study also aimed to find out which deliberative or non-deliberative qualities appear in the comments, and which of them generated the most attention. This was achieved with the theoretical basis of Critical Race Theory, Deliberative Democracy and Othering.The results show that George Floyd is mainly represented as a criminal, and that the comments constructed a strict “Us” and an even stricter “The Others”. The comments contained many non-deliberative qualities, and these were the ones who gained the most traction.

This study examines what seems a lack of representation of non-white art and artists within the visual arts class in the Swedish secondary education, and what possible consequences that could have for people of color who do not fit the mold of being Swedish due to their non- white appearance. The empirical data have been obtained through a survey, former research of articles, and available literature from the critical race theoretical field. Results show that a reproduction of a canon of whiteness is being passed down through generations of art teachers with little to no sign of breaking its pattern. From the survey sent out to visual arts teacher students, findings show a hidden place [read the Arts/Science Class in Secondary Education] within the educational institutions where racism unremarked continues to strive through phenomenon ́s like; color-blindness and white hegemony.

This study aims to explain the demarcations regarding which crimes that are seen as “acceptable” to commit as an police officer, and those who categorizes as “not acceptable”. The study is based on a qualitative, narrative method of semi-structured interviews. Antecedent research shows the strong subculture in the police force and the approach of seeing the police profession as a lifestyle. This study uses Erving Goffmans dramaturgic perspective on society by applying “Team”, “Front Stage and “Back Stage” to explain why the demarcations is the way it is. By studying “Front Stage” as police officers in front of the public and “Back Stage” as a closed space for the police officers, the essay intends to see how police officers, seen as a team, deal with wrongful acts made by an police officer. By using an constructed sorting model the study separated the data from ten interviewed police officers by categorizing into ways of legitimizing crimes commited by an police officer. The study aims to show understanding in why unethic and unlegal deeds by police officers are not reported, and therefore legitimized by the subculture. The conclusion of this essay is that there are two ways to legitimize wrongful acts of police officers. These two ways are by the norms “Us versus them” and the silence code. We created two concepts in combination with the use of the theories of Goffman. This paper will show how the two concepts, ”team offset” and ”team censoring”, can legitimize crimes as a part of the subculture. To be able to legitimize a wrongful act, the police officer needs to use his team. If the team can not legitimize the crime, it categorizes as “not acceptable”.