It is becoming increasingly common for offices to change and move from the traditional cellular office to open and activity-based landscapes. These offices are adapted to working needs and are said to be flexible where employees themselves can choose how and where they want to sit and work. Telia is one of the companies that recently has undergone a reorganization and designed its offices with an activity-oriented design. The purpose of this study is to find out how Telia employees experience working in the new environment. But also to find out whether the physical design is perceived to affect the social interactions in the workplace. This study is of a qualitative nature as it aims to clarify the experiences of the employees. Semi-structured interviews have been conducted with five employees, each of which has different occupational roles within the company. The theoretical framework used to analyze the results is Bang’s (1999) Theory of Organizational Culture, different parts of Goffman’s (2006) Dramaturgical Perspective and Jacobsen & Thorsvik’s (2014) Theory of Organizational Communication. The results found show both the pros and cons of activity-based approach. Besides ergonomics, deep interactions and the feeling of knowing where one’s colleagues sit, Telia’s employees seem to be positively set on the new office landscape. The results in this study demonstrate, among other things that the activity-based office is perceived to create flexibility and networking between employees. Finally, the study shows that hierarchy, solidarity and communication together represent a positive sense of the new activity-based office landscape at Telia, according to the employees. / Det blir allt vanligare att kontor förändras och går från det traditionella cellkontoret till öppna och aktivitetsbaserade kontorslandskap. De senare är behovsanpassade och sägs vara flexibla där anställda själva kan välja hur och var de vill arbeta. Teliaär ett av de företag som nyligen genomgått en omorganisation och utformat sitt kontor med en aktivitetsanpassad design. Syftet med denna studie är att skapa kunskap kring hur de anställda på Telia upplever arbetet i den nya arbetsmiljön. Men även att ta reda på huruvida den fysiska utformningen upplevs påverka de sociala interaktionerna på arbetsplatsen. Denna studie är av kvalitativ karaktär då den avser att tydliggöra upplevelserna hos medarbetarna. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem anställda vilka alla har olika yrkesroller inom företaget. Det teoretiska ramverket som har använts för att kunna analysera resultatet är Bangs (1999) teori om organisationskultur, olika delar av Goffmans (2006) dramaturgiska perspektiv samt Jacobsen & Thorsviks (2014) teori om organisatorisk kommunikation. De resultat som framkommit visar både för-och nackdelar med det aktivitetsbaserade arbetssättet. Förutom ergonomi, djupa interaktioner och känslan av att veta var ens kollegor sitter verkar medarbetarna påTelia mestadels vara positivt inställda till det nya kontorslandskapet. Resultaten i denna studie påvisar bland annat att det aktivitetsbaserade kontoret upplevs skapa flexibilitet och nätverkande mellan medarbetare. Slutligen visar studiens resultat att hierarki, samhörighet och kommunikation tillsammans utgör en positiv känsla av det nya aktivitetsbaserade kontorslandskapet på Telia, enligt de anställda.

Denna studie har utgångspunkt i den trend där allt fler organisationer, såväl privata som offentliga, idag inför aktivitetsbaserade kontor. Studiens syfte är att undersöka de anställdas upplevelser av den förändringsprocess som genomförts till aktivitetsbaserat kontor och deras upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Dessa upplevelser har belysts utifrån teorier rörande meningsskapande. En kvalitativ studie har genomförts på en myndighet i Stockholmsregionen genom åtta semistrukturerade intervjuer. Därefter har en tematisk analys gjorts. Intervjuerna visade på varierade upplevelser hos de anställda gällande förändringen och det aktivitetsbaserade arbetssättet. De huvudresultat som framkommit i studien visar att de flesta anställda upplever att förändringen av kontorsmiljö har lett till att deras relation till sina chefer har förändrats, att hemarbetet har ökat och att samhörigheten kollegor emellan har förändrats. Utifrån studien drogs slutsatserna att de anställda idag upplever kontoret som mindre hierarkiskt och att vissa fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar. Vidare verkar en hög grad av hemarbete hämma skapandet av en gemensam förståelse för förändringen. De anställdas upplevelser tycks även påverkas av personliga och arbetsrelaterade aspekter, något som gör att det aktivitetsbaserade arbetssättet inte är för alla. / This study explores the growing trend of switching to activity-based offices, something organizations in Sweden are increasingly implementing today. The aim of the study was to examine the employee experience of the organizational change process as well as how the employees experience the new, activity-based office. These experiences have been analysed using sensemaking theories. A qualitative study was conducted at a governmental organization in Stockholm through eight semi-structured interviews and the data was then organized using a thematic analysis. The study shows that after the change of office employees experience better relationships with their managers, changes in their relationships with colleagues, and an increased number of employees began working from home. The study’s conclusions are that the activity-based office is less hierarchical while at the same time there are factors in the physical work environment that affect the employees experience. In addition, increased levels of working from home seems to hinder a common understanding for the change into an activity-based office. Furthermore, the experience of the activity-based office seems to be affected by both personal traits and work-related aspects which means that the activity-based working is not suitable for everyone.

Detta examensarbete är en studie i hur en kontorsmiljö i form utav fyra stycken cellkontor och ett konferensrum kan utformas för en myndighet. Med syfte att skapa ett gestaltningsförslag som visualiserar möjliga lösningar för kontorets arbetsgrupp, för att sedan utformas till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som ska stödja arbetsgruppens behov och arbetssätt. Samarbetet har varit tillsammans med Näringslivsenheten i Stadshuset, Eskilstuna. Arbetsgruppen på Näringslivsenheten upplever att de vill vara mer integrerade med varandra då det är en stor del av deras arbetssätt. Väggarna, som cellkontoren innebär, skapar barriärer mellan användarna och medför en påverkan av deras arbetssätt. Lokalerna som verksamheten befinner sig i saknar även en identitet som speglar verksamhetens arbete och värden. Studien baseras på teori och litteratur om den rumsliga miljön, aktivitetsbaserat kontor, zoner i kontorsmiljön, kognitivt perspektiv, affordans, färg, ljus och kreativitetens betydelse i kontorsmiljön. Metoderna som använts i studien är: Human centered-design, platsanalys, kvalitativ intervju, observation, workshop, 3D modell och analys av insamlad data. Resultatet av studien visar ett gestaltningsförslag på en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som innefattar funktioner som bygger på användarnas behov. Resultatet ska vara ett inspirationsmaterial till Näringslivsenheten för en eventuell framtida genomförning. Samtidigt som det även är ett inspirationsmaterial till övriga användare i kontorsmiljöer som är ute efter en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. / This is a study of how an office environment in the form of four cell offices and a conference room can be designed for a local authority. The purpose of the study is to provide a design proposal that visualizes possible solutions for the office's workgroup, which may then be transformed into an activity-based office that will support the users’ needs and working methods. This study was written in cooperation with the Business Unit in the City Hall, Eskilstuna. The working team at the Business Unit wants to be more integrated with each other as it is a major part of their way of working. The walls of the cell offices create barriers between users and negatively affect their preferred way of working. The premises in which the business is located also lacks an identity that reflects their work and their values. The study is based on theory and literature on the spatial environment, activity-based office, office environment zones, cognitive perspective, affordance, color, light and the importance of creativity in the office environment. The methods used in the study are: Human centered-design, site analysis, qualitative interview, observation, workshop, 3D model and analysis of collected data. The result of the study shows a design proposal in an activity-based office environment that includes features based on user needs. The result will be an inspiration to the Business Unit for a possible future implementation. At the same time, it is also an inspiration for other users in office environments that are looking for an activity-based office environment.

This is a bachelor thesis in information design, focusing on spatial design. This study examens the situation of remote study from home during the covid-19-pandamic. With a spatial perspective regarding new routines, and with a focus on zones, boundaries and transitions between studies and free time. How does the transition from having lessons on campus to only having lessons digitally from home effect the user? What approaches are there to use to ease the situation. How can the differences between free time and studies be communicated in a clearly and informative way? The study addresses contemporary and past research as well as theories, regarding activity- based offices, boundaries, transitions and notations. The study addresses also the execution and results of methods, including a questionnaire, user test and interview, and the AEIOU- method. The projects design process with its different phases is also addressed, where the structure of the project model and the design process were an important and interesting component that contributed to the continued work on the project. Based on all this a design proposal is produced in form of a concept, with the purpose of being a support for student and facilitate the situation when it comes to remote study from home. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Projektet undersöker situationen av att studera digitalt hemifrån under Covid-19-pandemin. Med ett rumsligt perspektiv gällande nya rutiner, och med fokus på zoner, gränser och övergångar mellan studier och fritid. Hur påverkas användaren av omställningen av att ha övergått till att genomföra studierna digitalt hemifrån, från att tidigare varit på plats på campus för att ha lektioner? Vilka tillvägagångsätt finns det att använda för att underlätta situationen. Hur kan skillnaden mellan fritid och studier kommuniceras på ett tydligt och informativt sätt? Rapporten tar upp samtida och tidigare forskning samt teorier, gällande bland annat aktivitetsbaserade kontor, gränser, övergångar och notationer. Rapporten tar även upp genomförande och resultat av metoder, vilket inkluderar frågeformulär, användartest och intervju, samt AEIOU-metoden. Även projektets designprocess med olika faser och moment lyfts i rapporten, där uppbyggnaden av projektmodeller och designprocessen var en viktig och intressant komponent som även de bidrog till det fortsatta arbetet med projektet. Och utifrån allt detta tas slutligen ett gestaltningsförslag fram som ska understödja studenter och underlätta situationen av att studera digitalt hemifrån, i form av ett koncept.

Olika kontorstrender kommer och går och den flexibla arbetsplatsen har blivit allt vanligare i samhället. Idén om att varje individ själv ska ha möjlighet att välja sin arbetsplats efter olika arbetsuppgifter är grundtanken i det aktivitetsbaserade arbetssättet, en kontrast till de klassiska cellkontoren. Konceptet aktivitetsbaserade flexkontor bygger på att arbetsmiljön utformas i olika zoner efter verksamhetens olika aktiviteter, men tidigare forskning visar på att kontorsformen inte alltid används som den är tänkt eller att arbetsmiljön inte stödjer de behov som finns hos medarbetarna. Den här studien handlar om att undersöka de lugna zonerna i ett aktivitetsbaserat flexkontor. Studien är i samarbete med Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm som sedan 2016 arbetat aktivitetsbaserat, men där de anställda idag ofta väljer att sitta på samma plats varje dag. Det har resulterarat i att lugna zonerna idag inte används i någon större utsträckning. Syftet med studien är att undersöka vilka rumsliga behov som användare av ett aktivitetsbaserat flexkontor har i en lugn zon och hur en lugn zon kan kommunicerar dess användande och funktioner.  Intervjuer, frågeformulär och rumsanalys har tillämpats för att få en djupare förståelse om problematiken och för att besvara frågeställningarna för denna studie. Tillsammans litteraturstudier om visuell retorik, visuella element i rummet, zonindelning samt deltagande och inkluderande design så presenteras ett gestaltningsförslag på hur ett rums funktioner kan kommuniceras genom visuella element som form, färg och material och en utformning av en lugn zon som stödjer användares behov.

No description available.

Implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor fortsätter att öka inom svenska organisationer. Huvudsyftet är en kostnadsbesparing i form av en effektivisering av kontorsytan men det finns också ett syfte av att erbjuda anställda en mer flexibel arbetssituation. Tidigare forskning påstår att denna kontorslösning bidrar till att anställda blir mer lyckligare på sin arbetsplats, dock saknar detta påstående genuin grund då tidigare forskning även visar på flera brister av införandet av ABK. Studien undersöker hur ledare som besitter någon form av ledarskapsroll med personalansvar upplever det aktivitetsbaserade kontoret och vilka faktorer som kan ha påverkat deras upplevelser. Studiens resultat visar att ledarna har generellt sett positiva upplevelser av ABK. Några av de centrala faktorer som påverkat deras upplevelser är förändringsprocessen och Covid-19-pandemin. Studiens angreppssätt har varit av kvalitativ ansats i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer. För att skapa förståelse för deras upplevelser har tidigare forskning i relation till teorier använts för att analysera empirin. Den teoretiska referensramen som tillämpats är; KASAM som innebär en känsla av sammanhang, Organisationskultur och Herzbergs tvåfaktorsteori.

I detta examensarbete har vi genomfört en designprocess och utvecklat ett tidigare projekt av en rumsavskiljare med inriktning i detta projekt på funktionalitet, form och estetik. Vi har arbetat utefter ett aktivitetsbaserat kontorslandskap där behovet varit att avskilja. I processen har vi lagt fokus på att följa behoven i ett kontorslandskap samt se till att den är produktionsanpassad och hållbar. Möbeln i det tidigare projektet gick inte att producera och uppfyllde inte behoven, vi har därför i det här projektet arbetat med att få en djupare förståelse kring detta. I denna rapport presenteras en rumsavskiljare anpassad för kontorsmiljö, med fokus på hållbarhet har den designats utifrån principerna Design for Assembly och Design for Disassembly men också med ett stort fokus på form och estetik. Den är konstruerad av enbart två material: varmpressat ull och pulverlackerat stål. Dessa två material kan beskrivas som kontraster till varandra, vilket är något vi arbetat med. Hårt möter mjukt, kallt möter varmt. Vi har lyckats få det kantiga, hårda och statiska stålet att upplevas mjuk, varm och dynamisk med hjälp av pressad ull. Ullet bidrar också till att rumsavskiljaren får ljudabsorberande egenskaper och kan därmed fungera som en ljudabsorbent.

Under de senaste åren har företag försökt utforma sina kontorsmiljöer till en som uppmanar till mer kommunikation både inom och mellan olika funktioner i produktutvecklingsprocessen. Då produktutvecklingsprocessen omvandlar en produkt från idé till lansering anses en stor utmaning vara att integrera de involverade funktionerna med varandra. Därav har många företag implementerat aktivitetsbaserat kontor. Genom att implementera detta förväntar sig företagen att kommunikationen ökar och i sin tur, påverkar produktutvecklingsprocessen positivt. Däremot är forskningen omstridd angående hur aktivitetsbaserat faktiskt påverkar processen. Syftet med den här studien är att studera hur kommunikationen ser ut på aktivitetsbaserade kontor och hur samarbetet påverkas inom team och mellan funktioner under produktutvecklingsprocessen. Studien har utförts genom att inledningsvis genomföra en litteraturstudie för att få en ökad förståelse inom området. Därefter utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från två olika företag. Båda företagen hade implementerat aktivitetsbaserat kontor och arbetar med produktutvecklingsprocesser. Studien visar att vid implementering av aktivitetsbaserat kontor har de informella mötena ökat i frekvens och samverkan mellan funktioner har förbättrats. Inom team har dock det fysiska avståndet ökat vilket har resulterat i att interaktionen ansikte mot ansikte har minskat och mer kommunikation sker med digitala verktyg. När man inom teamet inte är samlokaliserade krävs mer struktur i arbetet vilket varit en positiv utveckling. Produktutvecklingsprocessen genomförs mer tvärfunktionellt mellan funktionerna vid implementering av aktivitetsbaserat kontor, ABW. / In recent years, companies have tried to design their office environments into one that calls for more communication both within and between different functions in the product development process. As the product development process transforms a product from idea to launch, it is considered a significant challenge to integrate the functions involved with each other. As a result, many companies have implemented activity-based offices. By applying this, companies expect communication to increase and, in turn, have a positive impact on the product development process. However, research is controversial as to how activity-based affects the process. The purpose of this study is to study how communication looks at activity-based offices and how collaboration is affected between functions during the product development process. The study was carried out by initially conducting a literature study to gain an increased understanding of the field. Subsequently, a qualitative semi-structured interview survey was conducted with four respondents from two different companies. Both companies have implemented activity-based offices and are working on product development processes. The study shows that in the implementation of activity-based offices, informal meetings have increased in frequency and collaboration between functions. The physical distance between team members has increased, which has led to less face-to-face interaction and more use of digital tools. When the team is not co-located, more structure is required, which has been a positive development. The product development process is worked more cross-functionally between the functions when implementing an activity-based workplace, ABW

Problemformulering: Forskningen de senaste tio åren har utforskat medarbetares upplevelser av aktivitetsbaserat arbete, men det saknas enighet om vilka för- och nackdelarna kan vara. De longitudinella studierna som genomförts berör medarbetares erfarenheter som längst efter ett år i ABW, det saknas studier som belyser medarbetares upplevelser efter längre tids erfarenhet, vilket grundade idén till denna studien.  Syfte: Att belysa individers upplevelser av deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö inom aktivitetsbaserat arbete efter minst tre år.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med nio deltagare i en privat verksamhet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat och slutsats: Analysen resulterade i två huvudkategorier som berör upplevelsen av fysiska- och psykosociala arbetsmiljön i ABW med underkategorierna ”arbetsplatsens utformning”; ”möbler och hjälpmedel”; ”en dynamisk process”; ”underhåll av arbetsplats och utformning”; ”kontoret som mötesplats” ; ”frihet under ansvar”; ”sociala interaktioner” samt ”närmare kontakt med chef”. Resultatet pekar på att deltagarna har upplevt en övervägande positiv inställning till ABW tack vare gradvis anpassning, valmöjligheter i kontorsmiljön, delaktighet, underhåll av arbetsplats, digitala medel och tillfredsställande ledarskap. Därför kan slutsatsen dras om att ABW kan vara en långsiktig lösning, där denna studie kan ge en inblick i vad som bör prioriteras för ett långsiktigt fungerande ABW. / Aim: To explore employees ́ perceptions of their physical- and psychosocial work environment for a minimum of three years with activity based work (ABW)  Method: A qualitative method was used with an inductive approach. Data was collected through semi-structured interviews with nine participants from a company in the private sector. The interviews were transcripted and analyzed with qualitative content analysis.  Findings: The analysis resulted in two main categories concerning the experience of the physical and psychosocial work environment in ABW with sub-categories: “workplace design”; “furniture and work tools”; “a dynamic process”; “maintenance of the workplace”; “freedom and responsibility”: “social interactions”, and “closer contact with manager”. The findings show that participants have experienced an overall positive attitude regarding ABW due to gradual adaptation, different options regarding work- zones, feeling included in the office design, technical maintenance, tools for digital work, and satisfying leadership. Therefore, it can be concluded that ABW could be a long-term solution, with this study providing insights into what could be prioritized for a sustainable implementation of ABW.