Denna studie syftar till att synliggöra och lyfta fritidspedagogers, fritidshemlärares samt rektorers upplevelser och tankar om ansvar och arbetsfördelning. Studien behandlar hur arbetsfördelningen, arbetslaget och arbetsuppgifterna påverkas av behörig eller obehörig personal i fritidshemmet. Studien har genomförts via intervjuer och mailkorrespondens. Resultatet för studien visar att behörig personal i fritidshemmet upplever sig bära det pedagogiska huvudansvaret för fritidshemmets verksamhet, men även gällande vägledning och planering av uppgifter för den obehöriga personalen i verksamheten. Rektorerna anser sig bära det yttersta och övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för sin personal så att de ska kunna utveckla och utöva sin yrkesprofession.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sina ansvarsområden och hur de ser på möjligheten att hantera dessa i förskolans verksamhet. Detta sker genom en kvalitativ intervjustudie av verksamma förskollärare med sinsemellan varierande lång arbetslivserfarenhet på olika förskolor i Mellan- och Västsverige. Materialet från intervjuerna analyseras med hjälp av verksamhetsteorin och tidigare forskning. Resultatet visar att förskollärarna är samstämmiga i vad de anser är deras ansvarsområden, men att deras förutsättningar för att hantera dessa skiljer sig åt. Där förskollärare har tydligt avsatt tid för sina ansvarsområden uppstår mindre oklarheter i arbetslaget om vem som ska ansvara för vad. Förskollärare som inte har avsatt tid för sina ansvarsområden beskriver svårigheten i att själva allokera nödvändig tid, då vardagliga rutiner i stället blir det som upptar förskollärarens dag. Slutsatsen är att förskollärare har god kännedom om sina ansvarsområden, men att tematiska arbeten med fokus på läroplansmålen uteblir när andra ansvarsområden behöver prioriteras. Även tillgänglig tid för läroplansrelaterade ansvarsområden påverkas av hur rektor prioriterat avsatt arbetstid för planering och reflektion. Dessutom framkommer att långlivade traditioner som att "hela arbetslaget är ett" skapar en otydlighet mellan ansvarsområden i arbetslagen.

Studiens syfte är att utifrån lärares perspektiv undersöka vilka tidiga insatser som görs i matematikundervisningen för elever i matematiksvårigheter, samt att ta reda på hur dessa insatser ser ut avseende omfattning och pedagogiskt material. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: Vilka interventioner beskriver lärare som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter i åk F-3? samt Hur beskriver lärare de tidiga insatserna i relation till omfattning och pedagogiskt material?   Inledningsvis redogörs för tidigare forskning som belyser olika former av matematiksvårigheter, tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter samt relationen mellan lärares kompetens och tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter. Därefter presenteras ett sociokulturellt perspektiv på lärande och aktivitetsteorin som de teoretiska konstrukt som tillämpats vid analys av resultatet. En kvalitativ enkätstudie används som metod för att besvara studiens syfte. Vidare tillämpas tematisk analys för att systematisera studiens resultat.   I resultatet synliggörs att lärare gör interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter och att dessa insatser ser olika ut i förhållande till omfattning och pedagogiskt material. Utifrån den tematiska analysen har teman och underteman identifierats för att presentera resultatet. De teman som identifierats är interventioner som utgör tidiga insatser, omfattning och pedagogiskt material och berör således de två frågeställningarna. I analysen synliggörs att samtliga delar i aktivitetssystemet kunde identifieras i resultatet. Vidare i slutsatsen konstateras att lärare utför interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter, samt att dessa insatser ser olika ut med avseende på omfattning och pedagogiskt material. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning mot bakgrund av detta examensarbete.

I samband med att den senaste Skollagen reviderades 2010 blev elevhälsan ett centralt begrepp och elevvården lämnades. Den nya Skollagen (2010:800) lyfter fram organisatoriska förutsättningar för elevhälsoarbetet samt dess samarbete professioner emellan. Forskning visar att angivna delar i Skollagen ses som en viktig förutsättning för ett fungerande team, ett team som tillsammans skall stödja elevers utveckling mot målen. Forskning pekar på att det finns förväntningar gällande professioners funktioner, arbetsområde och arbetsuppgifter, vilket härleds till akademisk utbildning, professionsområde och organisationens förutsättningar. Dessa förväntningar påverkar hur professioners arbete formas och gestaltas i praktiken. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om grundskolors lokala elevhälsoarbete som föregår särskilt stöd, från det att ansökan om stöd inkommer tills dess att beslut om särskilt stöd tas. Den systemteoretiska teorin tillika den systemteoretiska professionsteorin med dess perspektiv ger oss möjligheter att avgränsa arbetet som föregår särskilt stöd till ett eget system, vari professioner skall samverka. Studien belyser hur denna samverkan, med dess relationer, kring organisationens delar leder till hur professionersfunktion och arbetsuppgifter formas och förhandlas. Genom intervjuer och en kvalitativ analys visar resultatet att professioner, gällande arbetet som föregår särskilt stöd, gör anspråk på vissa arbetsuppgifter. Resultatet visar hur alla professioner har en högre grad avjurisdiktion inom sitt professionsområde. Graden av jurisdiktion varierar däremot i hög utsträckning när det handlar om arbetet som föregår särskilt stöd, då vissa professionsområden inte upplevs hamna inom elevhälsans specialpedagogiska uppdrag. Professioners jurisdiktion påverkas även av förväntningar inom och utanför elevhälsoteamet samt hur organisationen organiserar och följer ärendegången kring uppmärksammade skolsvårigheter.

I denna licentiatuppsats undersöks lärares och elevers erfarenheter av och synpunkter på mobilanvändning för skoluppgifter. Forskningsprojektet knyter an till en årlig studiebesöksaktivitet som äger rum i en medelstor kommun i västra Sverige. Elever i kommunens grundskola besöker därvid en gymnasieskola för att genomföra olika moment i teknikundervisningen. Studien har sitt ursprung i att lärare tidigare upplevt problem med studiebesöksaktiviteten och föreslagit att mobiltelefoner skulle kunna användas för att komma till rätta med problemen. Därför undersöks synpunkter från två lärare och sju elever, vilka tidigare deltagit i denna aktivitet, beträffande hur den kan förändras med hjälp av mobiltelefoner. Syftet har varit att öka vår förståelse om hur mobiltelefoner kan användas som stöd för skoluppgifter, samt vilka problem en sådan användning kan orsaka, enligt lärares och elevers beskrivningar. Mer specifikt innebär syftet en undersökning av en designprocess där lärare och elever uttryckt erfarenheter av elevers mobilanvändning för skoluppgifter och synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas för att förändra studiebesöksaktiviteten. För att möta syftet har licentiatuppsatsen följande tre frågeställningar: - Vilka erfarenheter beskriver lärare och elever av elevers mobilanvändning för skoluppgifter?– Hur kan elevers mobilanvändning potentiellt transformera en studiebesöksaktivitet, enligt lärares och elevers beskrivningar? – Vilket är sambandet mellan deltagarnas uttryckta förslag för studiebesöksaktiviteten och deras erfarenheter av mobilanvändning? Frågeställningarna besvaras med hjälp av kulturhistorisk aktivitetsteori och kvalitativa gruppintervjumetoder. För analyserna har en ny analytisk modell utvecklats och tillämpats. Resultaten visar att elever har använt mobiltelefoner som stöd för att göra skoluppgifter i flera ämnen. De har även erfarenheter av att mobilanvändning har orsakat problem. Det är främst användningen av meddelanden och vissa regler för mobilanvändande som vållat problem. Därtill visar resultaten att samtliga deltagare anser att fotografier kan användas som stöd för studiebesöksaktiviteten. Enligt samtliga kan mobilanvändning bli problematisk om mobiltelefoner används för andra syften. Resultaten visar även en komplexitet i deltagarnas synpunkter på hur mobiltelefoner kan vara användbara för studiebesöksaktiviteten, eftersom deras förslag är motstridiga. Deltagarnas erfarenheter av mobilanvändning är i viss mån relaterade till deras synpunkter om hur mobiltelefoner kan användas. Mycket tyder på att deras erfarenheter av upplevda problem under studiebesöksaktiviteten till stor del har format deras synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas som stöd för aktiviteten. Resultaten bidrar med nya pusselbitar av kunskap som kan relateras till en vidare tillämpning. För det lokala sammanhang där studien genomförts kan resultaten understödja nya insikter om såväl de möjligheter som de problem som en framtida implementering av mobiltelefoner i undervisningen kan bidra till. / This licentiate thesis examines the views and experiences of teachers and students concerning the use of smartphones for school tasks. The research project is linked to an annual study visit in a medium-sized municipality in western Sweden, during which elementary school students visit a senior secondary school to enhance their technology education. The rationale behind the study is the fact that teachers have previously experienced problems with such activities and suggested that smartphones could be useful for solving the problems. Therefore, the views of two teachers and seven students about how smartphones could be used to improve the situation were investigated. The teachers and students in this study had previously taken part in a study visit. The aim of the research was to increase our understanding of how smartphone use can support school tasks, as well as the problems it may cause, based on descriptions by teachers and students. More specifically, the aim was to explore a design process by asking teachers and students to describe their experiences of students’ use of smartphones for school tasks and their views on how smartphones could be employed in the study visit. To achieve the aim, the following three questions were posed: -How do teachers and students experience students’ use of smartphones for school tasks? -How can students’ smartphone use potentially transform a study visit? -How do the participants’ experiences of using smartphones relate to their proposals for the study visit? The research questions are addressed using cultural-historical activity theory and qualitative group interview methods. For the analysis, a new analytical model was developed and applied. The results reveal that students used smartphones to support school tasks in several subjects. They also described situations in which smartphone use caused problems, mainly due to the sending and receipt of messages and the need to adhere to certain rules. In addition, all participants suggested that photographs could support the activities of the study visit and that smartphone use could be problematic if employed for other reasons. The results also demonstrate conflicts within the participants’ views because their proposals are contradictory. The participants’ experiences of smartphone use to some extent determine their views on how smartphones could be employed. The findings indicate that their experiences of problems in connection with the study visit greatly influenced their views on how smartphones could be used in support of it. The result contributes new knowledge that can be related to future research and design processes. In the local context, in which the study visit took place, the present results may provide new insights into opportunities and problems associated with the future use of smartphones.

Förskolan idag består av två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Tidigare har läroplanen inriktat sig på arbetslagets ansvar, som består av både förskollärare och barnskötare, men i och med revideringen av läroplanen 2010 så flyttades ansvaret till förskolläraren. Vi har därför valt att undersöka om den reviderade läroplanen2010 har fått en betydelse i den praktiska verksamheten. Vi har valt att använda oss av begreppen profession och jurisdiktion för att förstå personalens tankar och funderingar kring sin del i detta. Profession och jurisdiktion innebär att skaffa sig monopol i en yrkesroll och makt över vissa arbetsuppgifter i en verksamhet. Vi vill undersöka om arbetsuppgifterna har förändrats i och med den reviderade läroplanen 2010 och hur personalen ser på sin roll i den pedagogiska verksamheten.För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att intervjua förskollärare och barnskötare ifrån två olika kommuner för att få ett bredare perspektiv på våra forskningsfrågor.Vår studie visar att regeringens avsikt att höja förskollärarnas status inte lyckats på de förskolor som vi har besökt och gjort intervjuer på. Barnskötare har en stark position i verksamheten och anser att deras yrkeserfarenhet väger tyngre än förskollärarnas teoretiska utbildning. Den visar även att på grund av detta väljer förskolläraren ibland att ta ett steg tillbaka. Alla informanter delar nämligen också samma syn på att individens kompetens ska värdesättas mer än utbildningen i sig. Att förskollärarna inte värdesätter sin utbildning och vågar äga arbetsuppgifter gör att de inte heller uppnår monopol i verksamheten.

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med.Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem. Löpande utvärderar de sina elever i varje moment de går igenom samt håller föräldrarna uppdaterade och finns till hands när de behöver något eller undrar över något som har med skolan att göra. Resultatet visar även att pedagogerna har väldigt mycket att jobba med under läsårets gång med sina elever. Under hela läsåret samlar de information och dokumenterar för att sedan kunna visa detta för exempelvis föräldrarna. Samarbetet med föräldrarna har även under arbetets gång visat sig vara ett mycket tyngre arbete och mer att göra som vi inte ser utåt. Dessa uppgifter är de uppgifter som pedagogerna måste göra hemma enligt våra intervjupersoner.

Det arbete sjuksköterskan utför inom dagens hälso- och sjukvård har sin grund i det yrke som växte fram under 1800-talet. En förändring har skett från en mer underordnad roll till dagens yrke som omvårdnadspecialist. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgifter består av många olika kompetenser där gemensam nämnare är arbete utifrån den enskilde patienten. En helhetsbild av sjuksköterskan arbete borde även inkludera hur detta arbete är fördelat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans omvårdnadsarbete är fördelat över dygnets 24 timmar. Strukturerade observationer med tidtagning användes som datainsamlingsmetod och sammanlagt nio arbetspass observerades. Det insamlade materialet bearbetades manuellt och presenterades genom deskriptiv statistik. I resultatet sågs att störst andel av den uppmätta tiden registrerades under punkten dokumentation, samt att fördelningen av sjuksköterskans olika arbetsuppgifter mellan dags-, kvälls- och nattpass skiljer sig åt. Dessutom framkom att den största delen av sjusköterskans arbete består av indirekt omvårdnadsarbete (74,2 %). / The work nurses perform in today’s health- and medical care has its basis in the profession that emerged during the 1900th century. A change has been made from a more subordinate role to today’s profession as a specialist in nursing. The assignments of nursing consist of many different qualifications. All of them have work on the basis of the individual patient in common. A complete picture of nurses’ work should also include how this work is distributed. The aim of the study was to investigate how nursing care is distributed during the 24 hours of the day. Structured observations with timekeeping was used in order to gather data and together nine working shifts were observed. The gathered material was calculated manually and presented with descriptive statistics. The result showed that the largest share of the measured time was registered under the term documentation. It also showed that the distribution of nursing care differed between the day- evening- and nightshifts. Furthermore it appeared that the largest proportion of nurses' job assignments contains of indirect care (74,2 %).

<p>When a task becomes shared the need for coordination arises. One fundamental factor for coordination is awareness. This study aimed to answer the question of how awareness-based coordination support systems could increase the efficiency in the processing of tasks generated by the Customer Support Unit in Skellefteå municipality, ultimately creating a better work situation for the officers responsible for the handling of tasks and increasing the service level for the customers of their services. This question was answered by conducting interviews, observing system usage and through analysis of pre-existing interviews from earlier studies of the municipality’s CSU project. This study shows that there are aspects in the task management that are in need of coordination support and presents a task classification system based on the logistic nature of the task. Furthermore this paper identifies the main problems related to the current task management and from an awareness perspective discusses and outlines various mechanisms and techniques to address these problems. Alongside these problems the general lack of coordination support in the current Document and Workflow System (FlexiteBPMS) is approached. Furthermore all outlined proposals share the common aspiration of lessening the burden for the officers without simply shifting the workload onto other units in the workflow chain.</p>

<p>Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser.</p><p>Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens. I den teoretiska referensramen har vi sedan koncentrerat oss på Kompetens, Designprocessen, Effektivitet samt Samordningskomponenten som kommer från teorin om Organisationsstruktur. Dessa teorier ligger till grund för den empiriska delen i uppsatsen.</p><p>Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer med fem industridesignbyråer. Byråerna som ingår i undersökningen är Myra Industriell Design AB, Propeller, Ergonomidesign, No Picnic och Idesign. Resultatet vi kom fram till i undersökningen var att industridesignbyråer får en resursförlust när de använder sig av industridesigners som projektledare, eftersom designern då lägger tid på annat än sin kärnkompetens. Man uppnår högre effektivitet i arbetet om man på byrån använder projektledare med kompetens inom andra områden än design, eftersom denne då helt kan koncentrera sig på uppgifter som har att göra med exempelvis kundkontakt, samordning, budget, uppföljning av projekt och att hitta nya uppdrag. I slutsatsen har vi kommit fram till att för att få effektivitet i designprocessen är det faktorer i organisationsstrukturen som har med arbetsfördelning att göra som är viktiga. Om en specifik projektledare med kompetens inom företagsekonomi och marknadsföring tar hand om projektledning, kan designern ostört ägna sig åt att designa. Då blir arbetet effektivt.</p>