Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om idén att alla barn har rätt till utbildning och deras tankar om det. Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver förskollärare barns rätt till utbildning? Vilka aspekter anser förskollärare finns som påverkar barns rätt till utbildning? Studien är genomförd med två fokusgrupper med 2 respektive 3 legitimerade förskollärare i varje grupp. Dessa förskollärare är verksamma inom samma kommun. Urvalet av deltagare gjordes utifrån ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval. Studien har utgått från ett postmodernt perspektiv. Resultatet visar att förskollärare anser att utbildning sker under hela dagen i förskolans verksamhet samt att förskolan endast ska fungera som ett komplement till hemmet. Förskollärarna visar även på en osäkerhet kring barnkonventionen som träder i kraft som svensk lag och hur detta kommer påverka förskolans verksamhet. Förskollärarna beskrev barns rätt till utbildning som att det kan ske genom förskollärarledda aktiviteter eller utifrån barnens initiativ. Förskollärarna beskrev lek, omsorg och trygghet som de viktigaste aspekterna som påverkar barns rätt till utbildning.

No description available.

The purpose of this study is to examine, through qualitative interviews, how children's librarians see the child's perspective as well as how this is reflected in the reference work of the children's librarian. To do this we have asked the following questions: How does the librarian see the perspective of children? How do they perceive the balance of power between themselves and the patron in question? And how do they feel that the Convention on the Rights of the Child influences their work? We have chosen this approach since the Convention on the Rights of the Child has become part of Sweden's legislation and also, due to the criticism that previously has been directed to the children's libraries ability to put the treaty into practice. Results show that children's librarians do not in fact use a distinctive children's perspective when carrying out their duties as a librarian and during reference talks but in turn use a widened individual perspective where the child is included. At the same time librarians experience that there are clear distinctions between children and adults that are important to bear in mind and be able to discern during a reference talk in order to meet the patrons' on their terms. The differences in power between children and adults at the libraries are however something that the interviewed took a negative stance towards, meaning that children should be respected as individuals and that it is the librarians duty to make sure that they feel heard and understood through their own behavior and also defending the interests of the child enabling them to feel a sense of empowerment in the confines of the library as well as in society. The Convention on the Rights of the Child was something the librarians were positive towards, but they saw it more as something that decision makers were more influenced by rather than something influencing the treatment of the patron and reference talks.

Barn i behov av stöd är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Stödet kopplas ofta till specialpedagogik och barn med diagnoser men rätten till stöd bör istället ses som en rättighet för alla barn för att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Syftet med denna studie är att utifrån forskningsstudier skapa kunskap kring viktiga aspekter som kan härröras till alla barns rätt till stöd i förskolan. Litteraturstudien är gjord utifrån en systematisk metod. Underlaget för resultatet utgjordes av 26 artiklar och avhandlingar och analyserades med hjälp av tematisering. I resultatet går det att urskilja fem teman i forskning som härrör till alla barns rätt till stöd - barnsyn, kategoriseringar av barn, relationer, normer och pedagogens kunskap. Slutsatsen av studien visar på att alla aspekter är beroende av varandra. Normer, relationer och kategoriseringar är sammanvävda och utgår alla ifrån vilken barnsyn pedagogen har, det går även att se att allt är beroende av pedagogens kunskap om hur stödet ska ges och av de egna värderingarna. Studien kan utifrån rubriken till detta arbete "alla barn har rätt till stöd" problematiseras i och med att barn erhålls stöd beroende på pedagogen. Att hantera alla barns olikheter och ge alla stöd är en komplex uppgift, men kan underlättas genom att vara medveten om de aspekter som härrör till alla barns rätt till stöd.

No description available.

The dilemma is a self-perceived experience of a child who does not have his needs respected and met. This puts me as an educator to be put in situations where I need to analyze the event and the needs of everyone involved from different perspectives. The purpose and dilemma of this essay is to focus on my role as an educator but also as an adult in the preschooler's life and what impact this can have based on a self-perceived situation. The thesis deals with the collaboration between preschool and social services and what opportunities there are to support children who live in insecure and deficient conditions. The essay discusses what knowledge there is about reports of anxiety, when they are justified, who decides on them and what consequences they can have for the child. One focus concerns the collaboration with the social services, another on which criteria need to be met in order to make a report. While I have examined my role as an adult, I have also critically examined the cooperation between various authorities such as the National Agency for Education, the UN Convention on the Rights of the Child and preschool, based on literature and research in the field. The essay contributes with a clearer picture of the children's lives in preschool and what conditions affect them and what the political form of government has for the impact on the activities in preschool. Finally, I also reflect on the various governing documents as both a support and a limitation. / Dilemmat är en egenupplevd händelse där ett barn inte får sina behov respekterade och tillgodosedda. Detta försätter mig som pedagog att sättas i situationer där jag behöver analysera händelsen och alla inblandades behov ur olika perspektiv. Syftet och dilemmat med denna uppsats är att utifrån en självupplevd situation fokusera på min roll som pedagog men också som vuxen i förskolebarnets liv och vilken inverkan denna kan ha. Uppsatsen behandlar samarbetet mellan förskola och socialtjänst och vilka möjligheter som finns för att stödja barns som lever under osäkra och bristfälliga förhållanden. Uppsatsen diskuterar vilken kunskap som finns om orosanmälningar, när de är befogade, vem som beslutar om dem och vilka konsekvenser de kan få för barnet. Ett fokus gäller samarbetet med socialtjänsten, ett annat på vilka kriterier som behöver fyllas för att kunna göra en anmälan. Medan jag har undersökt min roll som vuxen har jag också kritisk granskat samarbetet mellan olika myndigheter som Skolverket, FN:s barnkonvention och förskolan, utifrån litteratur och forskning på området. Uppsatsen bidrar med en tydligare bild av barnens liv i förskolan och vilka villkor som påverkar dem samt vad den politiska styrformen har för påverkan på verksamheten i förskolan. Till sist reflekterar jag även över de olika styrdokumenten som både ett stöd och en begränsning.

This study aimed to investigate how Barnahus in Eskilstuna has implemented Article 12 on children's right to participate in the Convention on the Rights of the Child in their work with children exposed to violence, as well as the challenges that may arise. In order to investigate the implementation at Barnahus within the municipality, interviews were conducted with representatives of collaborating authorities and Region Sörmland. By analyzing the results based on Harry Shier's participation model, the concepts of child perspective and children's perspective, the study came to the following conclusions. The study shows that children are listened to, but that some children do not get the opportunity to come to Barnahus due to a lack of resources, long waiting periods and that other matters must be prioritized. Children are supported in expressing their opinions, but challenges emerge in the ability to adapt to different cultures and children's disabilities which can affect that children's perspectives does not get recognized. The study also shows a lack of time for the child's representative to prepare for a case, which can affect the ability to adopt a child perspective on the child's best interest. Children's views are taken into account in most parts of the process at Barnahus, but it is primarily the informants' views on the best interest of the child that guides the work. The scope for children's participation depends on their age, maturity and the authority's legal obligations. / Denna studie syftade till att undersöka hur Barnahus i Eskilstuna implementerat barnkonventionens artikel 12 om barns rätt till delaktighet i deras arbete med våldsutsatta barn samt eventuella utmaningar som kan uppstå. För att undersöka implementeringen på Barnahus inom Eskilstuna kommun genomfördes intervjuer med representanter för samverkande myndigheter och Region Sörmland. Genom att analysera resultatet utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell, begreppen barns perspektiv och barnperspektiv kom studien fram till följande slutsatser. Studien visar på att barn blir lyssnade till men att vissa barn inte får möjligheten att komma till Barnahus på grund av resursbrist, långa väntetider och att andra ärenden måste prioriteras. Barn stöttas i uttryckandet av sina åsikter men utmaningar framkom i förmågan att anpassa sig till olika kulturer och barns varierande funktion som kan påverka att barns perspektiv inte kommer fram. Studien visade även på brist på tid för den särskilda företrädaren att läsa på om ärenden vilket kan påverka förutsättningar att inta ett barnperspektiv om vad som är barnets bästa. Barnets åsikter beaktas i de flesta delar av ärendeprocessen men det är främst informanternas barnperspektiv om barnets bästa som styr arbetet. Vilket utrymme barns delaktighet får beror också på dess ålder, mognad och myndighetens rättsliga skyldigheter.

The aim of this study was to increase understanding of the extent to which the child's will is given in Swedish courts' overall assessments of the best interests of the child in disputes on custody, resident and visitation (VBU). 18 District Court judgments have been collected from the database Zeteo via court judgments from Sweden's six Courts of Appeal. Based on a qualitative research effort, a content analysis was conducted on the judgments. The content analysis resulted in the following three categories being identified: The court judges according to the expressed will of the child, The court judges against the expressed will of the child, and The will of the child was omitted in the district court's assessment. The results were mainly analyzed based on childhood sociological perspectives, Hart’s ladder of participation and family law regulations. The theoretical framework was used to illustrate how the child was presented and socially constructed, and what impact this had on the space the child's will was given in the court's assessments of the best interests of the child. This was then reflected in the prevailing laws. The results of the study showed that the child's will appeared in about half of the cases, and that the court judged according to the will of the child in less than one third of them. The study also showed that the court tended to question the authenticity of the will of the children whose wishes did not comply with what the court considered to be the best interests of the child. In the majority of the cases where the children’s will were not given any room in the judgment, the court generally gave no reasons why the will was not reported.

Abstract The law with special provisions on the care of young people (SFS 1990: 52) (LVU) regulates a possible way out for the social service to compulsorily act to protect children and young people who in different ways are disadvantaged. When an intervention is made in accordance with this law, high legal security requirements are set for each child in each unique case. The purpose of this essay is to analyze whether the administrative law highlights the rights of the children and the best interests of the child in a legal process regarding. This is done through an analysis of administrative law judgments. The study also includes an examination of how the administrative law chooses to take the best interest of the child into account when making a decision. The results of the study show that, in the majority of cases, administrative law emphasizes the importance of the best interests of the child coming to the forefront and the rights of the child to be fulfilled. It also emerges that the child's age and maturity are of great importance for how the administrative law views the credibility of the child's story. If the child has been able to maintain his story over time, it also appears to be something that the administrative law takes into account in the decision-making process. Whether a child is to be represented in the legal process is clear in guidelines and conventions, but how the child's story is taken into account seems ambiguous. How the children should be considered in a legal process seems obvious in theory, but through the course of the study, the reality has turned out to be different. Although the child's perspective and the best interests of the child are described as important, in some cases the administrative law is considered to have a poor child perspective.

Den här dokumentstudien har en kvalitativ ansats och ämnar analysera förarbeten till lagen om barnfridsbrott. Syftet med studien är att undersöka hur barns rätt till skydd samt barns aktörskap, i relation till barnkonventionens artikel 19 och 12, hanteras i förarbetena. Studien lyfter även den spänning som tidigare forskning visat finns mellan olika artiklar i barnkonventionen och i barns ökade autonomi kontra deras behov av samhällets skydd. Teorier om medborgarskap och barns medborgarskap används för att synliggöra och förklara barns ställning i samhället och det som händer med deras position när lagar verkar för en ökad ställning. Teori om barn som aktörer har använts som teoretisk utgångspunkt för att ge en förklaring till hur synen på barn i en svensk kontext har förändrats över tid, där individen nu fått en starkare ställning. De valda teorierna har även gett möjlighet att förklara hur lagen vi studerat förarbetena till kommer att verka i förhållande till barns delaktighet och ansvar.Metoden som använts är en innehållsanalys av regeringens proposition Barn som bevittnar brott (Justitiedepartementet 2021a) samt Statens offentliga utredning Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord (Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord 2019). Resultatet visar att när barnet får en ökad rättslig ställning som målsägande tenderar det att försvaga skyddet. Barn kommer bland annat behöva medverka i en rättsprocess mot en närstående, vilket kan vara riskfyllt för barnet utifrån flera synvinklar. Spänningen mellan barns rätt till skydd och barns aktörskap existerar och behöver tas hänsyn till när lagar inom området skrivs fram, vilket det material som analyserats i studien inte gjort.