Syftet med studien var att analysera hur pedagoger beskriver användandet av utomhusmiljön under den pågående pandemin. Studien är kvalitativ och genomfördes via digitala intervjuer av åtta förskolepedagoger på olika förskolor inom Sundsvalls kommun. Vi har strukturerat och analyserat studiens data utifrån en tematisk analys. Pedagogerna i vår studie beskriver att de har ett didaktiskt förhållningssätt genom kombination av läroplanen, barnens intressen och pandemins restriktioner. Studien visar även att pandemin påverkar användandet av förskolans utomhusmiljö både positiv och negativ. Verksamheten inomhus påverkats negativt vad det gäller tryggheten. Inomhusverksamheten har dock kunnat flyttats ut till utomhusmiljön, vilket har gynnat mångfalden av handlingserbjudanden i utomhusmiljön och även barnens kreativitet och samarbete, samt att det är mer hälsofrämjande att ha aktiviteterna i utomhusmiljön. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra förskollärarnas intentioner med den pedagogiska dokumentationen och vilka föreställningar det kan finnas kring att dokumentera och följa upp barns lärande och utveckling med fokus på enskilda lärloggar i Unikum. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärarna pedagogisk dokumentation av barns lärande och utveckling? Vad framträder i förskollärarnas beskrivningar kring barns roll i den pedagogiska dokumentationen? Studien tar ansats i hermeneutiken och det barndomssociologiska perspektivet samt genomförs med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Med avstamp i semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare samlades empirin in genom telefonsamtal. Resultatet presenteras med följande huvudteman: Förskollärarnas dokumentationsarbete, Barnen i dokumentationsprocessen, Det utmanande dokumentationsuppdraget och underliggande subteman. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationen sammankopplas med ett temainriktat arbetssätt och förskolans läroplan, men att det skiljer sig åt vad som dokumenteras och hur baserat på förskolans ämnesområden. Förskollärarna lyfter fram vikten av att dokumentationen ska vara tillgänglig och de beskriver vilka strategier det finns för att använda dokumentation tillsammans med barnen. Dessutom visar resultatet att förskollärare arbetar med dokumentation på gruppnivå och att det finns utmaningar med att dokumentera och följa upp på individnivå med bakgrund till den begränsade tiden.

Studiens övergripande mål är att utifrån ett antal lärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter bidra med kunskap om elever med språkstörning kopplat till matematikundervisning i årskurs 3–6. Studiens syfte är att identifiera vilka svårigheter elever med språkstörning kan möta i matematikämnet enligt lärare och speciallärare. Syftet är även att beskriva vilka framgångsfaktorer och utmaningar som enligt lärare och speciallärare kan finnas i utformandet av en gynnsam matematikundervisning för elever med språkstörning. Metoden för denna studie är personliga semistrukturerade intervjuer med sju lärare och fem speciallärare. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och tolkas utifrån hermeneutisk ansats. Resultatet visar att språket beskrivs ha en central roll i matematikämnet och att elever med språkstörning möter flera språkliga svårigheter i ämnet, samt svårigheter inom taluppfattning. En slutsats är därmed att det är av stor betydelse att tidigt arbeta med matematiskt språk och innehåll parallellt. Ytterligare en slutsats är att lärares och speciallärares kunskap och kompetens om språkstörning kopplat till matematik, elevers delaktighet och samarbete mellan pedagoger, elevhälsa och vårdnadshavare, upplevs spela en avgörande roll för hur elever med språkstörning lyckas i skolan. Resultatet visar på betydelsen av kartläggning, utredning, utvärdering och formativ bedömning, samt upplevda framgångsfaktorer utifrån stöttande, multimodala och elevaktiva arbetsmetoder och anpassningar. Slutligen är en av studiens slutsatser att de främsta utmaningarna upplevs vara av kunskapsmässig, organisatorisk och materialmässig art. Eftersom samtliga informanter önskar mer kunskap inom området ses det som betydelsefullt att språkstörning tas upp i lärar- och speciallärarutbildningar med inriktning matematik och i kompetensutvecklingsinsatser i skolan.

The purpose of this study is to examine depictions of individuals diagnosed with autism spectrum disorder (ASD) to reach an understanding of how they perceive their diagnosis. Furthermore the purpose of this study is to reach an understanding of how sense of stigmatisation can be related to the diagnosis and how depictions of ASD can affect the individual’s sense of stigmatisation. The study is based on narrative analysis of autobiographies by individuals diagnosed with ASD. The study is also based on document analysis of material containing facts about ASD. The theoretical approach used in the study is stigma theory. The study shows that individuals diagnosed with ASD perceive their diagnosis as part of their personality. Furthermore the study shows that receiving the diagnosis contributes to sense of stigma, but also contributes to self perception. The analysis discusses how knowledge of perceptions of stigma related to the diagnosis can be useful to professionals working with individuals with ASD.

Avhandlingen syftar till att undersöka hur man kan utveckla ett kognitivt baserat sensoriskt språk för olika produkter i detaljhandel och därefter använda det i marknadsföringen i butiksledet. Vidare undersökts om denna marknadsföring har någon effekt på konsumenternas val av produkt. Inom forskningsprocessen, tvärvetenskapligprocess, används metodik och teorier inom sensorik, lingvistik (semantik) och marknadsföring (konsumentbeteende). I en sensorisk studie jämfördes en tränad sensorisk panel och en grupp konsumenters förmåga att beskriva och analysera olika produkters sensoriska egenskaper. Resultatet visade på att de två gruppernas beskrivningar av de olika produkterna var relativt överensstämmande. Att beskriva smak verbalt anses som relativt svårt och komplext. Baserat på det sensoriska resultatet analyserades egenskapsorden ytterligare utifrån ett lingvistiskt perspektiv, semantik. Den semantiska analysen, empiriska resultat och teori, påvisade en möjlighet att utvinna värdefulla attribut från mer diffusa attribut, t.ex. ”nötig smak” – som kan härledas från sort, e.g. ”mandel” som i sin tur innefattar olika egenskaper i form a smak, doft, textur etc. För att ta reda på om de sensoriska beskrivningarna hade någon effekt på konsumenternas beteende och val i butik genomfördes två empiriska studier. Konsumenternas val av produkt i butik studerades utifrån olika variabler; sensoriska beskrivningar, sensoriska och semantiska beskrivningar, sortnamn, pris, och smak preferens. Resultatet visade att de sensoriska beskrivningarna påverkade konsumenternas val av produkt, t.ex. när bara sort namn kommunicerades var man benägen att välja en känd sort, men när man använde sig av sensoriska beskrivningar skiftade konsumenternas val och de var inte längre styrda av det mer välkända sortnamnet. Vidare visade det sig att konsumenterna vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar visades. Konklusion: Användningen av ett sensoriskt språk i marknadsföringen av de undersökta livsmedlen påverkade konsumenternas val av produkt i butik samt att konsumenterna tenderade till att vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar användes. / Denna avhandling är ett resultat av ett forskningsprojekt med arbetstiteln ”Det sensoriska språket-ett marknadsföringsverktyg” vars syfte var att utveckla ett sen­soriska språk för frukt och grönsaker för att se om detta språk i marknads­föringen kan påverka konsumenternas preferens, val, av olika livsmedel i detaljhandeln.Forskningsprojektet var ett samarbetsprojekt mellan Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi och ICA Sverige AB med delfinansiering av Kunskaps & Kompetensstiftelsen. Forskargruppen bestod av:Professor emerita Inga-Britt Gustafsson, Örebro universitetDocent Åsa Öström, Örebro universitetProfessor Lena Mossberg, Handelshögskolan i GöteborgFil.Dr. Ulf Larsson, Örebro universitetLisbeth Kohls, ICA Sverige AB

The aim of this study was to contribute with further knowledge about children’s use of metaphors. In the study, 15 children at the age of two were interviewed during an experiment with condensation. In the interview the children were asked to describe the condensation to the interviewer. Most of the children were using subject relevant words, and a few were using pictorial descriptions. There was just one child that was using both pictorial descriptions and subject relevant words in their description of the condensation. The use of both categories can be interpreted as the child deliberately was using a metaphor and that shows, that even children as young as two years of age sometimes use metaphors. From a social constructivist perspective, language is the most important feature in acquiring knowledge, since knowledge is created in social interaction. Therefore the teachers in the younger years have an important role to guide and help children develop a nuanced language. Helping children understand, create and use metaphors in their interactions with others, and in their descriptions of phenomena, will help the children get a deeper sense of meaning in their quest to figure out the world around them. / Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring de yngre barnens användande av metaforer i samtal kring experiment i naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, är språket en nyckelfaktor i tillägnandet av ny kunskap, då kunskapen skapas i ett socialt sammanhang. Ur detta perspektiv är förskollärarnas roll som guider till ett nyanserat språk avgörande. När förskollärarna stöttar barnen till att inte bara förstå metaforer, utan även skapa egna och använda sig av dem i sina beskrivningar, hjälper de också barnen till att få en djupare förståelse för sin omgivning. I ett experiment med kondens intervjuades 15 barn i tvåårsåldern. De ombads beskriva sina observationer under experimentet för intervjuaren. De flesta barnen använde sig av ämnesrelevanta ord, och några använde sig av bildlika beskrivningar. Endast ett barn använde sig av både bildlika beskrivningar och ämnesrelevanta ord i sina beskrivningar av kondensen. Att barnet använde sig av båda kategorierna kan tolkas som att barnet medvetet använde sig av en metafor, vilket medför ett resultat som tyder på att det förekommer att även så unga barn, som barn i två års ålder använder sig av metaforer.

Förväntat kunskapsbidrag är att utifrån ett elev och lärarperspektiv beskriva arbetsätt och metoder som är framgångsrika och förebygger matematiksvårigheter. Syftet med studien är att bidra med kunskaphur elever med språkstörning upplever matematikundervisningen och hur lärare beskriver matematikundervisningen för elever med språkstörning och med detta hitta framgångsfaktorer i metoder och arbetssätt. För att undersöka detta har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever och beskriver eleverna med språkstörning matematikundervisningen i skolan? Hur beskriver lärarna, som undervisar elever med språkstörning, sin undervisning? Vilka är framgångsfaktorerna i matematikundervisningen enligt elever med språkstörning och lärare som undervisar elever med språkstörning?  Utifrån ett sociokulturellt perspektiv med teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var fokus i denna studie. Inom sociokulturella perspektivet säger man att lärandet sker i en kontext och det sker överallt. Materiella och språkliga artefakter spelar en central roll inom det sociokulturella perspektivet. Metoden var en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk ansats. I studien intervjuades elever och lärare på en skola. Skolan är en enhet inom grundskolan där alla elever har en språkstörningsdiagnos och är erbjudna en plats utifrån sina behov av omfattande pedagogiskt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på 10 elever i årskurs 4–9 och 4 lärare som undervisade i matematik på skolan. Resultatet visar att  matematikundervisningen beskrivs av elever och lärare som strukturerad, välplanerad och konkret. Lärarnas förhållningssätt och attityd har betydelse och det är självklart med stöttor och anpassningar. Dessa används i hela klassen berättar både elever och lärare.  Lärares synsätt utgår från ett relationellt perspektiv där elevers diagnos inte är ett hinder utan det är lärmiljön och undervisningen som anpassas efter elevers behov. Det lärare och elever skildrar som framgångar i undervisningen är ett långsammare tempo, kartläggningar, tydliggörande pedagogik, repetition och viktiga andra. Kartläggning av elevernas kunskaper är avgörande för att möta den enskilde elevens behov så att hen får utmaningar som gör att hen tar nästa steg i sitt lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever gör beskrivningar i sina berättande texter och vad dessa beskrivningar ger läsaren för någon information. Syftet är även att ta reda på vilken ordklass de främst använder sig av för att göra beskrivningar. I studien ingår tio elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska för årskurs 3. Elevtexterna har analyserats genom en transitivitetsanalys som är en analysmodell inom den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Genom denna analysmodell och begreppen som ingår i den – deltagare, process och omständigheter – har vi kunnat identifiera karaktärer och miljöer i elevers berättande texter och tittat närmare på hur de beskrivs. Resultatet visar att elever beskriver karaktärer genom deras kön, utseende, ålder, egenskaper, intresse, föremål och känslor. Beskrivning av miljön görs genom att skriva om tiden, vädret, omgivningen, känslorna och den specifika platsen där berättelsen utspelar sig. Resultatet visar även att i vissa fall saknas en beskrivning av karaktärer och miljöer i texterna. När det gäller framställningen av beskrivningarna ser vi att de inte alltid ger läsaren en tydlig bild av karaktären eller miljön i berättelsen, och att det även förekommer missvisande beskrivningar. För att läsaren ska få en tydlig bild av både karaktärerna och miljön är det viktigt att göra medvetna ordval som förstärker den inre bilden. Detta kräver i sin tur att eleverna behärskar orden i sig och vad orden förmedlar i ett specifikt sammanhang. Resultatet i vår studie visar att den ordklass som främst används vid karaktärs- och miljöbeskrivningarna är substantiv. Därför skulle elever kunna uppmuntras till att använda sig av fler adjektiv, verb och adverb för att kunna göra bättre beskrivningar som hjälper läsaren att skapa mentala bilder.

De pedagogiska inomhusmiljöerna som finns i förskolor har en stor betydelse på barnens möjligheter till lärande och utveckling. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepersonalens tankar och erfarenheter kring arbetet med den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan, men även undersöka hur dessa miljöer kan anpassas för alla barn.  De forskningsfrågor som studien utgår ifrån är: Hur beskriver förskolepersonalen den pedagogiska inomhusmiljön och dess utformning? Vilka faktorer påverkar arbetet med den pedagogiska inomhusmiljön utifrån förskolepersonalens beskrivningar?  Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteori och med ett djupare fokus på ramfaktorteorins fem delar som är: Det pedagogiska ramsystemets ramar, de administrativa ramarna, de resursrelaterade ramarna, de organisationrelaterade ramarna och anknytningsramar. Studiens metod består av en enkätundersökning och en pilotstudie med semistrukturerade intervjuerna som alla genomfördes med verksam förskolepersonal.  I studiens resultat beskriver förskolepersonalen skillnader i kunskap och samsyn och vilken påverkan det har i arbetet med barn, samt vilka möjligheter och hinder som finns. I studiens diskussion lyfts det fram olika faktorer på vad som kan påverka arbetet med barn i behov av stöd och den pedagogiska inomhusmiljön. Studiens slutsats är att arbetet och de anpassningar som förskolepersonalen beskriver att de gör i den pedagogiska inomhusmiljön, skapas utifrån alla barns behov.

This essay analyses how Hinduism is portrayed within different textbooks produced for students attending senior high school in Sweden, spanning the years of 1998 until 2013. The analysis itself aims to identify any orientalist tendencies within the textbooks as well as how gender is portrayed. The textbooks are analysed from a set of criteria, namely, content, visual text, gender and text analysis. The analysis also examines what changes occur in regards to how textbooks portray Hinduism in the courses Religion A and Religion 1. Textbooks constitute a dominant part of the Swedish education system which makes the findings of this essay relevant and important for educators. The theory which acts as a foundation for this essay has been adapted from Edward Said’s Orientalism. Said argues that Orientalism is a political strategy which uses stereotypical descriptions of Hinduism to show the strength and superiority of the West. The textbooks studied here contain Orientalist tendencies to a varying degree and  Hinduism as a religion is portrayed in a simplistic manner throughout. Hinduism is also portrayed in sharp contrast to the structure of western society as a primitive religion in a way that is not fully consistent with how Hinduism is practiced in India and around the world today. There are tendencies toward latent orientalist perspectives. The gender perspective in regards to actual text is roughly unchanged throughout all the material used in the study. However, when viewing the images contained within the material, changes have been dramatic and the more recent textbooks now lean towards being dominated by illustrations of females as opposed to males.  The major change in discourse took place between the textbooks connected to Religion A and the books connected to Religion 1. There were significantly less orientalist tendencies present in the textbooks adapted to Religion 1 and a clear pattern could be discerned. Where orientalist tendencies had been diminished the authors had instead attached explanations to the text and expanded upon the subject-matter enabling the reader to gain a greater understanding of what everyday life as a Hindu entails. Another change which could be found in the analysis is that recent textbooks had adapted its subject-matter to conform to how the realities of Hinduism in India and the rest of the world actually look like today. The outdated and stereotypical attributes previously attached to Hinduism based on a western viewpoint have thus faded or been replaced altogether.