Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, Järfälla och Solna) i Stockholms län under åren 2009-2011. Målet med undersökningen har varit att jämföra kommunernas inköp och att utifrån resultaten ställa frågan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstås i kommunerna. Undersökningen har också ställt frågor om hur denna praktik ser ut i jämförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstås. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den använts i Stockholms kommuner ges också i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk från dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehåller allt från textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehåller ”mänsklig aktivitet”. Som resultaten kom att visa så köpte kommunerna mer löskonst, i mer traditionell stil som målningar och litografier. Endast en kommun av de fyra hade köpt in konst som liknade den som förekommer i dagens diskussioner om offentlig konst. / This study examines the purchases of public art in four municipalities (Botkyrka, Haninge, Järfälla and Solna) in Stockholm County during the years 2009-2011. The objective of the study was to compare the municipalities' procurement and raise questions on the practice and position of public in these municipalities. The objective was also to compare these results with contemporary art debates on how public art can be understood today. This essay also gives a short introduction and history to the “one percent rule” and how it has been used, particularly in Stockholm County. The study includes a total of 199 pieces of art from these four municipalities purchased under 2009-2011. The purchased works of art consists of everything from textile collages, graphic art like lithography and bronze sculptures to art containing "human activity". The results of this study showed that these municipalities mainly bought more traditional art in the form of paintings and lithography, than “solid” art like sculptures. Only one of the municipalities had invested in art that reminded of the type of art that is discussed in today’s press.

By studying a place or a phenomena research contributes to the creation of the image of the thing that he or she studies. Also, planning is seen as a democratic tool, a way to ”make” democracy. In order to see what democratic ideals that is being express it becomes important to study the research about democracy in Botkyrka. It is from this thinking this study about democracy and research has been formed. The study is a mapping of the research about democracy work in Botkyrka between the years 1997-2014. Through explorative approach, the research has been identified and thematized. The method used is mapping with influences from qualitative content analysis and narrative approach. The research is analyzed by the theoretical concept of democracy and theories about representative-, participatory- and deliberative democracy are used. In this way the research’s story about Botkyrkas democracy work is captured. A total of 22 pieces of research projects has been identified and thematized. The thematization were based on the study's research questions and theoretical perspectives. The themes can be understood from two aspects, the first is about the research methodology and premises and the other about the content of the research. Ten themes were identified, analysed and discussed. Based on thematization the general research question about what democratic ideals the research expresses is being answered. The story of the research about the democracy work in Botkyrka contains a variety of expressions. Everything from classical democracy problems to stimulating research perspective is being processed and shifts between democratic ideals can be seen. Some research uses innovative methods and different theoretical approaches which indicates that the researchers want to explore new aspects of the concept of democracy. / Forskning bidrar till skapandet av bilden av platser och fenomen, forskaren är således medskapare av den verklighet han eller hon studerar. Samtidigt kan planering ses som ett sätt att göra demokrati, ett demokratiskt instrument. Att studera forskningen kring demokrati i Botkyrka blir därmed viktigt för att kunna se vilka demokratiska ideal denna ger uttryck för, då den påverkar hur samhället formas. Utifrån resonemanget växte denna studie om demokrati och forskning fram. Studien är en kartläggning över forskning kring Botkyrkas arbete med demokrati och delaktighet. Genom explorativ metod har forskningen identifierats och tematiserats. De metodologiska utgångspunkterna har varit i den kvalitativa innehållsanalysen, också element av narrativ metod har använts. Materialinsamlingen har genomgående präglats av det studerade objektet. Syftet med studien har varit att kartlägga forskning i Botkyrka inom ämnet demokrati och delaktighet mellan åren 1997-2014. Materialet har sedan analyserats utifrån begreppet demokrati med en fördjupning i de tre demokratiskolorna valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. På så sätt fångas forskningens berättelse om Botkyrkas demokratiarbete. Sammanlagt har 22 forskningsalster identifierats och tematiserats. Tematiseringarna gjordes med utgångspunkt i studiens frågeställningar och teoretiska perspektiv. Temana kan förstås utifrån två olika aspekter, där den första handlar om forskningens metod och utgångspunkter och den andra om innehållet i forskningen. Totalt har tio teman skapats. Utifrån temana besvaras den övergripande frågeställningen om vilka demokratiska ideal forskningen ger uttryck för. Berättelsen om Botkyrkas demokratiarbete innehåller en variation av uttryck. Alltifrån klassiska demokratiproblem till utvecklande forskningsperspektiv behandlas och glidningar mellan olika demokratiska ideal kan ses. Några forskningsprojekt använder sig av nytänkande metoder och annorlunda teoretiska utgångspunkter vilket kan ses som ett tecken på att forskarna vill utforska nya aspekter av demokratin.

Denna kvalitativa studie fokuserar på den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Fittja, beläget i Botkyrka kommun. Botkyrka kommun är ett så kallat miljonprogramsområde där de flesta invånarna har utländsk bakgrund och anses vara ett område där arbetslösheten är hög och villkoren är såsom hyran, mat, kläder är billiga. De flesta väljer att bo tillsammans med sina nära anhöriga som i sin tur samlar dessa på ett och samma område, ett segregerat område. Dagligen påträffar man fördomar och negativa kommentarer om utlänningarna i de segregerade områdena utifrån media, vilket vidare försvårar integreringen för dessa människor. Resultatet av studien är baserade intervjuer med sex Fittjabor, där deras upplevelser och erfarenheter av att bo i det etniskt boendesegregerade Fittja läggs i fokus. Studiens övergripande kunskapsmål är att förstå etnisk boendesegregationen ur de boendes egna perspektiv egna upplevelser, erfarenheter och förhållningssätt till sitt bostadsområde. Syftet är att studera segregationens grunder i människors aktiva val och strategier och analysera hur sex personer som flyttat till Fittja berättar om sin flytt.

<p>This is a case study of work for gender equality, performed by the Employment and Competence Centre (Arbets- och kompetenscenter) in the municipality of Botkyrka. The aim of the study is to explore how gender equality is understood in the context of a municipality, and what underlying assumptions this understanding is based upon. The questions raised are; How is gender equality understood by the personnel? How do they understand gender? To what extent are women and men seen as homogeneous groups and what differences are (un)visible? What other power hierarchies besides gender are seen as important when working for gender equality? The analysis show that gender equality is a blurry vision, mainly understood in terms of equal conditions and rights, equal results for male and female participants and equal amount of women and men employed. Gender is seen as a binary system and differences between the genders are highlighted. Gender equality is restricted to gender and other power hierarchies are to a great extent left out. Women and men are mainly understood as homogeneous groups and there is a lack of understanding for intersectionality. The work for gender equality is intimately interlinked to the notion of Swedishness. It is a hidden norm and Sweden and the Swedes are linked to gender equality while the others need help to obtain the Swedish attitudes and values. Issues of power and norms are in general not taken into account in the work for gender equality in the Employment and Competence Centre in Botkyrka.</p>

This is a case study of work for gender equality, performed by the Employment and Competence Centre (Arbets- och kompetenscenter) in the municipality of Botkyrka. The aim of the study is to explore how gender equality is understood in the context of a municipality, and what underlying assumptions this understanding is based upon. The questions raised are; How is gender equality understood by the personnel? How do they understand gender? To what extent are women and men seen as homogeneous groups and what differences are (un)visible? What other power hierarchies besides gender are seen as important when working for gender equality? The analysis show that gender equality is a blurry vision, mainly understood in terms of equal conditions and rights, equal results for male and female participants and equal amount of women and men employed. Gender is seen as a binary system and differences between the genders are highlighted. Gender equality is restricted to gender and other power hierarchies are to a great extent left out. Women and men are mainly understood as homogeneous groups and there is a lack of understanding for intersectionality. The work for gender equality is intimately interlinked to the notion of Swedishness. It is a hidden norm and Sweden and the Swedes are linked to gender equality while the others need help to obtain the Swedish attitudes and values. Issues of power and norms are in general not taken into account in the work for gender equality in the Employment and Competence Centre in Botkyrka.

Mitt examensarbete från Designprogrammet − hållbar utveckling, är en under- sökning av flera dimensioner. Det övergripande arbetet är ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos invånare, kommun och kreatör. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan nämnda parterna i skapandet av en ny mötes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsområde. Med denna vilja följer en diskussion om, hur och/eller på vilket sätt detta arbete knyter an till design och vilken roll jag iklätt den. Designlösningen är i sin tur en identitet och ett koncept till uppstarten av en existerande vision om Zero Waste Lab − ett hållbar center i Alby, norra Botkyrka. Konceptet går under namnet Pop-up park och syftar till att inbjuda medborgare och aktörer att ta del i byggandet av visionen.

The aim of this BA thesis is to understand the Bronze Age deposit in Tumba, Botkyrka Parish, Sweden, and its unusual placement in the landscape: on land and not in water. In order to achieve this, the deposit is analysed with different points of view: 1) the deposit objects: two socketed axes from Montelius period V–VI and a chisel, are examined for traces of usage; 2) the deposit is seen in relation to two other deposits in its vicinity; 3) the spatial distribution of other Bronze Age remains and monuments are analysed; 4) the deposit is viewed as a part of a natural and cultural landscape. The results demonstrate that, in southern Botkyrka, used axes were deposited in an area free from other Bronze Age monuments. They appear also to have been placed outside the inhabited areas, i.e. where activities like grazing or hunting occurred. This can be understood by viewing the woodland as something with agency, and people in a relationship with the environment.

<p>Gender politics in Sweden is considered unique because gender policies (jämställdhet) are integrated into national politics and politicised both in the public and the private sphere. The Swedish case is therefore considered a role model by many feminist scholars.</p><p>This view has been criticised by both post modern feminists and public administration scholars. Critics imply that the increased immigration and more heterogeneous population have led to a new challenge for state institutions. The Swedish model, with its universal welfare solutions, lacks the ability to recognise differences within groups. Universal solutions that treat everyone the same is no longer the most just way to treat people.</p><p>The growing use of goal orientation in Swedish public administration has increased the civil servants discretion in the implementation process, and thereby the space for differentiated treatment. This thesis aims to study the civil servants that implement gender policies in every day practice. It is focused on their interpretations of gender and gender equality and how this affects their exercise of authority. The thesis is a case study of two authorities in a heterogeneous area – the northern part of Botkyrka.</p><p>By using a two-fold theoretical approach and combine two perspectives, feminism and a policy analysis, the study analyses how the front-line bureaucrats handle the tension between the universal welfare politics and the demands of the immigrants. The first theoretical approach presents two different feminist perspectives: one that values economic redistribution and one that find it more fair to recognise differences between women. The second approach introduces theories on implementation that makes it possible to study how interpretations have an impact on the exercise of authority in front-line bureaucracies.</p><p>The main result of the study is that the front-line bureaucrats’ interpretations differ from the national gender politics. They have a more differentiated view of women than the universal Swedish gender politics. The study also shows that front-line bureaucrats tend to attribute negative cultural factors to immigrants. These prejudices find their way through the bureaucracy, into the public administration and the exercise of authority.</p>

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.

Abstract Author: Josefine Kostin Title: A succesful work of integration? – a case study of the integration work within the Botkyrka municipality The last decades, Sweden has become more ethnic heterogenetic. Generations of immigration have affected the Swedish society in many ways; the language that are spoken at work and in schools, culture and the political agenda etcetera. In 2008, Botkyrka municipality was chosen to be the second best at working with integrating immigrants. On the other hand, Botkyrka has been referred to as a municipality which has failed with the integration of immigrants; for example, unemployments amongst the immigrants and segregation. The purpose of this study is to investigate how the Botkyrka municipality work with the integration of immigrants that recently have arrived to Sweden and Botkyrka. The purpose is also to investigate how the immigrants themselves think about the work that has been done and that is ongoing. I will use José Alberto Diaz’ theory of integration seen as a process with seven different areas of the society; communicative, social, economical, familiar, residental, political and personal integration. With the help of these seven dimensions, I will interview ten immigrants that are living in Botkyrka. Keywords: nyanlända, svenska, kommun, Botkyrka, integration