Segregation is increasing in Sweden, and the political discourse about violence in Swedish suburbs has intensified dramatically throughout the last years. Segregated areas are often described as dangerous areas with a lot of insecurities. In this paper, I´m going to present a case study of Botkyrka municipality which is in south Stockholm. The purpose of this study is to see if media and political discourse are stigmatizing Botkyrka or not. By interviewing people living in Botkyrka, I get their perspective of living in Botkyrka municipality. This case study can be exemplifying a case study of suburbs in Stockholm as the discourse can be similar to other suburbs in Stockholm. This case study is following an abductive qualitative approach using theories as neighborhood-effect, segregation, and territorial stigma to answer the research questions “Does the image of Botkyrka municipality presented by political actors and media create territorial stigmatization of Botkyrka municipality?” and  “What are Botkyrka municipality as an organization doing to decrease segregation, and what are the biggest challenges in their work?” Interviews are conducted both randomly in chosen areas and in-depth interviews with chosen respondents. Findings from this case study show that certain areas of Botkyrka are stigmatized, that citizens in Botkyrka refer to some areas as dangerous, which is also presented in political discourse and media, as events taking place in these areas are referred to Botkyrka, it creates a territorial stigma of Botkyrka municipality. As some neighborhoods in Botkyrka is affected more negatively by school segregation, youth in these areas face a higher risk of getting excluded from society and fall into a destructive way of living, as influences among youth living in low-economic neighborhoods are strong predictors of negative behaviors, such as drug abuse, crime, and participation in the job market. Territorial stigma and the neighborhood-effect becomes obstacles in the work of decreasing segregation, further, inequality is an obstacle in the work of decreasing segregation. The unequal access to different key resources as housing, education, and jobs are great challenges in process of decreasing segregation.

In this paper we examine the Swedish Social Democratic Party within the context of representation. Party membership, voter engagement and citizen influence over politics are all trending downwards in Sweden. At the same time, the interest in politics among citizens is peaking and voter turnout remains strong. This sparks a question regarding how the Social Democratic Party may have changed itself because of this development. The one specific question that we’ve decided to focus on in this paper is if the party manages to sustain sufficient inter-party democracy towards its own members. By applying opinion-based representation as understood in Hanna Pitkin’s book “The Concept of Representation” we will examine this by the usage of three critical case studies that have brought this idea into question. The first case deals with the financing of the party and focuses on the role of lotteries as a means of party finance. The second case deals with the party's process and subsequent decision to join NATO. The third case deals with a party election in a Stockholm suburb (Botkyrka) and the exclusion of party members. The cases were chosen because of their differences and their ability to encase different aspects of opinion-based representation. The analysis was done from a question-based instrument taken from the ideas of Pitkin and then applied to the actions of the party and its representatives. What we found was that the party systematically fails to fulfill Pitkin’s idea of representation in all three cases. We find this to be significant due to its implications for the development of democracy. A representational democracy without representation is not a fully functioning democracy.

<p>The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village.</p><p>Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study.</p><p>For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience.</p><p>Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten.</p><p>På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie.</p><p>För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen.</p><p>Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.</p>

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Detta leder till en förtroende som kan ses som en avgörande faktor att detta samarbete ska fungera. Hos informanterna tycks inte den klassiska motsättningen mellan kultur och ekonomi råda. Medborgarundersökningar tyder på att förankringen och deltagandet hos medborgarna inte ärfullt lika framgångsrik. Detta ser kommunen som sin största utmaning just nu och arbetar för att förändra detta.

The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village. Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study. For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience. Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning. / Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten. På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie. För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen. Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.

In this qualitative ethnological study I explore the local development work undertaken by the municipal Botkyrka, located south of Stockholm. The material is primarily based on the municipals development programs and interviews with officials from the municipal working with local development. Their work is primarily based on achieving sustainable development in various problem areas such as education, unemployment, urban environment, climate change. My aim was to investigate how a municipality, with a declared focus on the benefits of diversity, that at the same time struggles with unequality (in regard to ethnic segregation and disparities in income, education, employment, housing and health), through its local development work presented its different districts. Guided by discourse analysis and postcolonial theory I focused on how the citizens in the districts where portrayed and how the physical and natural environment in these where described. The result shows that the municipal through its local development work is differentiating the districts and their citizens by adopting neoliberal labour market and housing policies, reproducing urban planning ideals and ideas regarding national beloning. / <p>POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING</p><p>När man tänker på Botkyrka kommun, söder om Stockholm, är det nog främst till norra Botkyrka associationerna går. Miljonprogramsområdena och röda linjens tunnelbanestationer Alby, Fittja, Norsborg och Hallunda. Eller kanske har man hört sloganen ”Långt ifrån lagom” och vet att kommunen är en av Sveriges mest blandade vad gäller befolkningens ursprung. Men Botkyrka består också av en södra halva och här ligger områdena Tumba, Tullinge, Vårsta och Grödinge. Inte lika kända och inte heller på samma självklara sätt kopplade till Botkyrka som de ovan nämnda områdena i norr.</p><p>I min studie har jag undersökt hur Botkyrka kommun arbetar med områdesbaserad utveckling i sina kommundelar. Utgångspunkten för min analys är själva basen i detta arbete: kommundelarnas långsiktiga utvecklingsprogram. När jag samlade materialet till denna studie fanns tre sådana program framtagna, ett för Alby, ett för Tullinge och ett för Fittja. I dessa program formuleras de viktigaste nyckelområden som varje kommundel behöver arbeta kring för att uppnå en hållbar och långsiktig utveckling. Det intressanta med dessa program och det arbete som dessa föranleder är det skillnadsskapande som görs mellan norra och södra Botkyrka. I Fittja och Alby kretsar arbetet kring medborgarnas utbildning och sysselsättning samt områdenas stadsmiljöer. I Tullinge är målen: att utveckla och säkra områdets kvaliteter, att utveckla dialogen med medborgarna och att möjliggöra att leva klimatsmart.</p><p>Genom att titta på hur områdena och de människor som befolkar dem beskrivs i utvecklingsprogrammen och hur de kommunala tjänstemän som arbetar med detta förhåller sig till dessa frågor har jag utifrån en diskursanalytisk och postkolonial ansats kommit fram till att det områdesbaserad utvecklingsarbetet i Botkyrka kommun är del i en politisk och samhällelig åskådning som särskiljer platser och människor. Det områdesbaserade utvecklingsarbetet medverkar därmed till att reproducera bilden av den problematiska invandrarförorten och det idylliska villasamhället. Framställningarna som görs i mitt material visar hur kommunen positionerar sina kommundelar i relation till varandra. Tullinge utgör det oproblematiska, normativa och osynliga medan Alby och Fittja representeras av problembilder, det annorlunda och hjälpbehövande. Kommunen marknadsför sig som en progressiv aktör som arbetar för mångfald och mänskliga rättigheter, emot rasism och diskriminering samtidigt som man genom det områdesbaserad arbetet är delaktig i stigmatiseringen av platserna och människorna i norra Botkyrka. </p>

Studien syftar till att undersöka hur en kommuns externa bildkommunikation stämmer överens med de interna riktlinjerna för bildspråk. Detta görs med utgångspunkt i begreppet inkludering, som i sammanhanget innebär vem som är representerad i bild och hur. Syftet ska besvaras genom en fallstudie med Botkyrka kommun som undersökningsobjekt. En litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och bildanalys, är metoder som legat till grund för studiens genomförande. Studiens slutsats visar att kommunens manual för bildspråk innehåller flera viktiga aspekter för att bedriva en inkluderande extern bildkommunikation. Riktlinjerna berör normer, stereotyper, genus och samtliga diskrimineringsgrunder. Främst fokus får kön och etnicitet, vilket speglas i bildmaterialet. Normer om religion, etnicitet, funktion och ålder ifrågasätts i bildmaterialet, medan individer utifrån könsöverskridande identitet och uttryck, och sexuell läggning exkluderas. Vidare saknar kommunen addering av det intersektionella perspektivet som kan synliggöra ytterligare minoriteter.

Att involvera medborgare i det lokala beslutsfattandet mellan valen är en växande trend i Sverige i ett försök att vitalisera den representativa demokratin och möta de utmaningar demokratin står inför. Medborgardialogens nyttor, som ökad demokratisk legitimitet och ökat förtroende för politiska institutioner, framhävs av dess förespråkare. Samtidigt finns många kritiska röster. En av den främsta kritiken mot medborgardialoger handlar om att deltagandet sällan varken stärker eller ökar medborgarnas faktiska inflytande över det politiska beslutsfattandet, vilket riskerar leda till besvikna medborgare med ökat misstroende för demokratin. Ofta diskuteras medborgarnas inflytande, eller brist på inflytande, över det faktiska slutgiltiga beslutet eller resultatet. Men även vem som har inflytande över och sätter agendan för medborgardialogen har stor betydelse då mycket makt utövas i det politiska systemet genom möjligheten att bestämma vilka frågor som ska, eller inte ska, diskuteras. Medborgarnas potentiella inflytande kan således även begränsas genom vilka frågor som hamnar på medborgardialogens agenda och hur dessa frågor diskuteras. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie av dialogforum i Botkyrka kommun mellan åren 2010-2014, och med hjälp av kvantitativa metoder för datainsamling och analys, undersöka och  beskriva vilka frågor som står på medborgardialogens agenda och hur dessa frågor diskuteras. Detta för att få en ökad förståelse av medborgardialog i praktiken i en svensk kontext. Analysen visar att det som står på dialogforums agenda framförallt är politiskt icke-heta frågor inom området stadsbyggnad, men också icke-heta frågor kopplade till exempelvis skola och omsorg, ungdomar, äldre och trygghet. Medborgarna tillåts i majoriteten av dialogforumen fritt uttrycka sina synpunkter eller, genom diskussion, utveckla sina synpunkter tillsammans. Vid några enstaka tillfällen hittas politiskt heta frågor på dialogforums agenda, ofta kopplade till demokratiaspekter, men vid dessa tillfällen begränsas ofta medborgarnas diskussioner till att lyssna som åhörare och ställa frågor. Resultatet indikerar att medborgarnas inflytande begränsas genom medborgardialogens agenda, vilket riskerar att skapa besvikna medborgare med ökat misstroende mot demokratin. Fler studier kring ämnet behövs dock för att kunna ge en bättre och tydligare bild.

Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.

Forskningsämnet boendesegregation har på senare år kommit att få en allt större roll inom den svenska segregationsdiskussionen. Uppsatsen är en litteraturstudie som diskuterar hur forskare studerar och har studerat begreppet boendesegregation, hur den synliggörs, varför den uppstår och vilka konsekvenser den ha på individer.Genom att koppla ihop den rådande diskussionen kring boendesegregation, grannskapseffekter, stigmatiseringsprocesser samt blandad boendemiljö med empiriskt material från två fallstudieområden i Botkyrka Kommun, ämnar den här uppsatsen studera konsekvenser av boendesegregation.Resultatet av fallstudien och litteraturstudien har visat upp ett komplext forskningsläge där det, dels går att finna forskare som använder teorin om grannskapseffekter som utgångspunkt i sin forskning, medan det å andra sidan finns skeptiker som pekar på empiriska brister vad gäller beläggen för existensen av grannskapseffekter.I fallstudieområdena har det kunnat noteras relativt stora skillnader mellan den socioekonomiska karriären för unga vuxna i de båda områdena. Antydan till en exogen effekt av boende i områdena, har noterats, men i en studie av denna karaktären har inte ett orsakssamband mellan boendeområdet och invånarnas socioekonomiska karriär helt kunnat fastställas. / The research regarding residential segregation has in recent years come to play an increasingly large role in the debate concerning segregation in Sweden. This paper is a literature study which discusses how researchers both have studied and are studying the conceptofsegregat ion,howsegregat ionismadevisible,whyitoccursa ndwhat consequences it may bring.By connecting the current discussion of residential segregation, neighbourhood effects, stigmatisation and mixed residential environments with empirical data from two case study areas in Botkyrka Kommun in Sweden, is the intention of this paper to study the consequences of residential segregation on inhabitants.The result of the case study and the literature study has shown a complex research area, whereas you on one hand can find researchers who uses the neighbourhood effect as a basis in their research, while on the other hand there are some sceptics who points at empirical shortcomings for the evidence of the existence of neighbourhood effects.Furthermore it has been possible to detect relatively large differences between the to case study areas, when it comes to the socio-economic career of young adults. Traces of an exogenous effect have been spotted, but the study has had difficulties in proving a cause-and- effect connection between the residential area and its inhabitants socioeconomic career.