Цель исследования - опираясь на теоретические и практические основы цифровой трансформации, рассмотреть детали данного процесса на примере завода электротехнического оборудования. Объектом исследования выступает архитектура HR отдела завода электротехнического оборудования. Научная новизна исследования состоит в применении уже известных моделей и методов к новой предметной области, позволяющем получить новые знания об исследуемом объекте. Практическая значимость исследования заключается в применении авторских предложений по автоматизации бизнес-процессов в процессе работы HR департамента завода электротехнического оборудования. / The aim of the study is to examine the details of this process on the example of an electrical equipment plant, based on the theoretical and practical foundations of digital transformation. The object of the study is the architecture of the HR department of the electrical equipment plant. Scientific novelty of the study consists in the application of already known models and methods to a new subject area, allowing to obtain new knowledge about the object under study. Practical significance of the study lies in the application of the author's proposals for the automation of business processes in the HR department of the electrical equipment plant.

The final qualifying work consists of an introduction, three chapters, a conclusion, and a list of references. The purpose of the master's thesis: based on the theoretical and practical foundations of the science of the mechanism of public administration, to analyze modern management methods and identify ways to improve the current mechanism of public administration in the region, contributing to the development of modern theory of managerial decision-making. The first chapter outlines the concept and essence of the digital transformation of public administration, defines the state strategy of digital management and identifies ways to achieve the growth of socio-economic development of the subject through the application of digitalization of regional management. The second chapter evaluates the digital development of the Arctic regions of the Russian Federation, identifies the problems of digital transformation of this territory, and identifies solutions. In the third chapter, recommendations on the directions of digitalization have been developed. / Выпускная квалификационная работа состоит из введения, трех глав, заключения, списка использованной литературы. Цель магистерской диссертации: опираясь на теоретические и практические основы науки о механизме государственного управления, проанализировать современные методы управления и выявить пути совершенствования действующего механизма государственного управления регионом, способствующие развитию современной теории принятия управленческих решений. В первой главе обозначены понятие и сущность цифровой трансформации государственного управления, определена государственная стратегия цифрового управления и выявлены способы достижения роста социально-экономического развития субъекта через применение цифровизации регионального управления. Во второй главе проведена оценка цифрового развития арктических регионов Российской Федерации, выявлена проблематика цифровой трансформации данной территории, определены пути решения. В третьей главе разработаны рекомендации по направлениям цифровизации государственного управления Республики Коми, осуществлена разработка параметров проекта цифровизации, определен механизм его внедрения и рассмотрено влияние на социально-экономическое развитие региона. Практическая значимость исследования заключается в том, что теоретические положения, изложенные в работе, доведены до уровня практических предложений и рекомендаций. Предложенный автором механизм государственного управления позволяет увеличить быстродействие, обоснованность и эффективность принятия управленческих решений.

The prerequisites for the organization's transition to the category of digital enterprises are analyzed and identified. The signs by which organizations can be classified as digital enterprises are described. A digital business process model of a woodworking industry enterprise has been developed in the AnyLogic environment based on real data, which allows analyzing and optimizing business processes, identifying problem areas, and developing solutions to improve the efficiency of the enterprise. / Проанализированы и выявлены предпосылки перехода организации в категорию цифровых предприятий. Описаны признаки, по которым организации можно отнести к цифровым предприятиям. Разработана цифровая модель бизнес-процессов предприятия деревообрабатывающей отрасли в среде AnyLogic на основе реальных данных, позволяющая анализировать и оптимизировать бизнес-процессы, выявлять проблемные места, разрабатывать решения для повышения эффективности работы предприятия.

This thesis project was conducted at Sandvik and builds on a previous project, also conducted at Sandvik by the same authors, during the autumn of 2019. The work is part of a newly established ambidextrous development team that is split into an innovation branch and an execution branch, with the goal to become a digital factory. A part of this thesis project is to conduct Research-to-Development (RTD) work for a future product possibility. However, the product being developed is dependent on underlying technology and infrastructure that the execution branch is simultaneously developing and establishing. Furthermore, the aim of the team is to improve Sandvik’s digital offering within the mining and construction industry which remains quite non-digitalised. The recent push for digital transformation within this industry is challenging large international companies to discover new ways of communicating advanced product ideas while working with product innovation, but also to identify and overcome organisational implementation obstacles and build lasting co-creation relationships with Business-to-Business (B2B) customers. Therefore, the purposes of this thesis were to: (1) find an optimal way of conducting RTD projects to develop product concepts that are validated with both customers and the organisation; (2) find ways of initiating and establishing a lasting co-creation relationship with B2B customers and to efficiently communicate product ideas and concepts that are dependent on underlying technology and infrastructure that have not been developed, implemented, or established yet; and (3) find a suitable way of collaborating within ambidextrous organisations when conducting RTD projects, and to clearly define the contents of a product handover. The results are based on literature, qualitative interviews with innovation experts and stakeholders, four separate user tests, and questionnaires. The findings were evaluated and improved by performing qualitative analysis and incorporating received stakeholder feedback, which led to the development of a framework for co-creation with B2B customers called the Temporary Innovation Space that can be applied to develop and validate product concepts with both customers and the internal organisation. It also addresses how to build a lasting co-creation relationship with B2B customers. Additionally, a part of the results clearly defines the contents of a product handover in an ambidextrous setup. Finally, interesting reflections and observations regarding collaboration, communication, cross-functional integration, co-creative relationships, effects of the COVID-19 pandemic, and more are discussed, and a few suggestions for further research are presented. / Det här arbetet utfördes på Sandvik och baseras på ett tidigare projekt som också utfördes på Sandvik av examensarbetets författare under hösten 2019. Arbetet är en del av ett nyligen etablerat och ambidextriöst utvecklingsteam som är uppdelat i en innovationsdel och en exekveringsdel med målet att bli en digital fabrik. En del av detta arbete inkluderar att utföra forskningsarbete till utvecklingen av en framtida produktmöjlighet (Research-To-Development, RTD). Samtidigt så är produkten som utvecklas beroende av underliggande teknologi och infrastruktur som inte ännu har utvecklats eller etablerats av exekveringsbenet. Fortsättningsvis så är teamets mål att förbättra Sandviks digitala produkturval inom gruvindustrin vars digitalisering fortfarande är i ett relativt tidigt stadium. De kliv som gruvindustrin nyligen har tagit mot digital transformation utmanar dessa stora företag att upptäcka nya sätt att kommunicera avancerade produktidéer, men även att identifiera och överkomma organisatoriska implementeringshinder och bygga upp varaktiga samarbeten med Business-to-Business-kunder (B2B). Arbetets syften var att; (1) hitta ett optimalt sätt att utföra forskningsarbeten för utveckling av produktkoncept som är validerade hos både kunder och organisationen; (2) hitta sätt att initiera och etablera varaktiga samarbeten med B2B-kunder och metoder för att effektivt kommunicera produktidéer som är beroende av underliggande teknologi och infrastruktur som ännu inte har utvecklats, implementerats eller etablerats; och (3) hitta ett lämpligt sätt att kollaborera inom en ambidextriös organisation medans RTD-projekt utförs och att tydligt definiera innehållet i en produktöverlämning. Resultaten är baserade på litteraturstudier, kvalitativa intervjuer med innovationsexperter och andra intressenter, fyra tester med slutanvändare, och frågeformulär. Resultaten utvärderades och förbättrades genom att utföra kvalitativ analys och genom att inkludera återkoppling från intressenter. Utifrån detta utvecklades ett ramverk för samskapande, kallat Temporary Innovation Space, som kan appliceras för utveckling och validering av produktkoncept med både kunder och den interna organisationen. Ramverket kan även användas för att etablera varaktiga förhållanden med B2Bkunder. Dessutom föreslår resultaten från detta projekt vad en produktöverlämning bör innehålla i ett ambidextriöst team. Slutligen diskuteras även intressanta observationer angående kollaboration, kommunikation, tvärfunktionell integration, samskapande samarbeten, effekterna av COVID-19 pandemin, med mera. Avslutningsvis ges flera förslag för framtida forskning.

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. / Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.

Bakgrund: Det råder en obalans i den svenska välfärdssektorn på grund av den demo­grafiska utvecklingen. Äldreomsorgen är ett välfärdsområde där digitaliseringen kan skapa stora möjligheter genom att tänka och arbeta på nya sätt i kombination med att använda digital teknik och e-hälsa men för att nyttja digitaliserings möjligheter behö­ver anpassningar göras inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassning till förutsättningar vision, kompetens, belöning, resurser och handlings­plan kan främja förändring vid en digital transformation av en kommuns äldreomsorg. Metod: Genom en kvalitativ fallstudie genomfördes tre fokusgrupps­intervjuer med chefer och medarbetare inom äldreomsorgen i en mindre kommun. Urvalet av informanter baserades på ett generiskt ändamålsstyrt urval och fokus­gruppsintervjuerna utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet analyse­rades genom kvalitativ riktad innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån byggsten­arna i Thylefors förändringsmodell. Resultat: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar till förutsätt­ningar kan främja digital transformation inom äldreomsorgen i en kommun beskrivs samt chefers och medarbetares behov av stöd i förändringen. Totalt tio subkategorier identifierades till Thylefors byggstenar vision, kompetens, belöning, resurser och handlingsplan. Slutsats: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar kan främja för­ändring inom äldreomsorgen vid en digital transformation, i den kommun där studien genomfördes, visar att vision, förändringsledning och digital kompetens spelar en central roll. Chefers och medarbetares erfarenheter av stöd i förändringsprocessen vi­sar på behov av tid för utbildning och innovation samt en handlingsplan som bör in­kluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Chefer och medarbetare erfar liknande behov av anpassningar och stöd vilket skulle kunna indikera att resultatet kan beaktas vid digital transformation inom äldreomsorgen i en liknande kontext. Förslag till framtida forskning är bland annat att undersöka hur digital transformation inom äl­dreomsorgen kan främja ett hållbart ledarskap och utvecklande medarbetarskap. / Background: There is an imbalance in the Swedish welfare sector due to demogra­phic changes. Elderly care is an area of welfare where digitization can create great opportunities by thinking and working in new ways in combination with using digital technology and e-health. However, to take advantage of the opportunities, adaptations need to be made within the elderly care.  Aim: The purpose of the study is to describe managers' and employees' experiences of how adaptation to conditions such as vision, competence, incentives, resources, and action plan can promote change in a digital transformation of a municipality's elderly care.  Method: A qualitative case study was conducted, including three fo­cus group interviews with managers and employees in elderly care in a small muni­cipality. The selection of informants was based on a generic purpose-driven selection and the focus group interviews were based on a semi-structured interview guide. The data were analyzed through qualitative directed content analysis with a deductive ap­proach based on the building blocks in Thylefors' change model. Results: Managers' and employees' experiences of how adaptations to conditions can promote digital transformation in elderly care in a municipality are described, as well as managers' and employees' needs for support in the change. A total of ten subcate­gories were identified related to Thylefors' building blocks: vision, competence, in­centives, resources, and action plan.  Conclusion: Managers' and employees' experiences of how adaptations can promote change in elderly care during digital transformation, in the municipality where the case study was conducted, show that vision, change management and digital compe­tence play a central role. Managers' and employees' experiences of support in the change process show the need for time regarding training, innovation and an action plan which should be included in systematic quality management. Managers’ and em­ployees’ experience similar needs for adaptations and support, which could indicate that the findings can be considered in a similar context of digital transformation in elderly care. Suggestions for future research include for example investigating how digital transformation in elderly care can promote sustainable leadership and emplo­yee empowerment skills.

Sweden has the ambition to be the world leading country leveraging the opportunities of digitalization in the healthcare sector. In parallel, the Swedish Research Council highlights that conducting more clinical studies is essential to improve the healthcare. Henceforth, considering the need for increased operational efficiency as an enabler for increased clinical activity, a digital transformation of the industry was identified as a potential catalyst. The study thus utilizes a cognitive work analysis framework to investigate the potential benefits and risks of digitizing the functional operations at a contract management department for clinical studies at a Swedish university hospital. The aim is thereafter to determine the appropriate properties necessary to consider managing a digital transformation. The analysis identified three key benefits from a digitization. 1) transparent data sharing, 2) standardized contract management and 3) efficient operations. These three aspects are currently insufficient at the department hindering the objective of increasing the clinical activity. The study found that a digital transformation would be suitable in order to mitigate these insufficiencies and consequently facilitating the achievement of the objectives. Thereafter, the study found the key properties to consider managing a digital transformation to be interoperability, quality, adaptability and usability. In addition, safety was found critical to be considered in the transformation as the contract management department acts under rigid laws and regulations on ethics and patient security with which digitized processes must comply. The results contribute to the field of cognitive systems engineering. However, the study has limitations regarding the reliability and generalizability of the results. The findings are based on a single case study, which may not be representative for the industry in general nor for university hospitals in particular. In addition, since no actual digitalization effort was performed at the organization during the study, appropriate properties key to consider in the digital transformation are speculative by design. Consequently, it is necessary to study an actual implementation process in future research and whether the proposed considerations are sufficient in order to realize the suggested benefits of such a digitalization. / Sverige har ett övergripande mål att vara det ledande landet när det gäller att dra nytta av digitaliseringens möjligheter inom sjukvården. Dessutom understryker Vetenskapsrådet att det är centralt för förbättrad sjukvård att öka antalet kliniska studier i landet. Följaktligen, med tanke på behovet av en ökad operativ effektivitet, identifierade författarna det av intresse att studera digitalisering av branschen. Studien tillämpar således ett kognitivt ramverk för arbetsanalys i syfte att undersöka de potentiella fördelarna eller riskerna med att digitalisera den funktionella verksamheten hos en kontrakthanteringsavdelning för kliniska studier vid ett stort svenskt universitetssjukhus. Målsättningen är därefter att ta fram lämpliga egenskaper som är nödvändiga att beakta vid hanteringen av den digitala transformationen. Kontrakthanteringsavdelningen fanns att inneha brister i sina arbetsprocesser gällande transparens, effektivitet och standardisering vilket hindrar målet avseende ökad klinisk aktivitet. Studien visade att en digital transformation skulle vara nödvändig för att motverka dessa brister, samt för att möjliggöra en uppskalning av organisationen. Ett annat specifikt förbättringsområde som skulle underlättas av en digital transformation visade sig vara förbättrad synkronisering mellan arbetsprocesser. Vidare fann studien att de mest kritiska egenskaperna nödvändiga att beakta, vid hantering av en digital transformation, skulle vara interoperabilitet, kvalitet, anpassningsförmåga och användbarhet. Dessutom är säkerhet en egenskap som visat sig vara kritisk att beakta vid digitalisering då kontrakthanteringsavdelningen lyder under stränga lagar och föreskrifter beträffande etik och patientsäkerhet. Resultaten bidrar till forskningsområdet cognitive systems engineering. Studien har dock vissa begränsningar gällande tillförlitlighet och generaliserbarhet. Resultaten är baserade på en enfallstudie, som eventuellt inte är representativ för branschen i allmänhet eller för universitetssjukhus i synnerhet. Dessutom, då ingen digitaliseringsinsats utfördes under studien är de viktiga egenskaperna att beakta i den digitala transformationen enbart spekulativa. Således är det i framtida forskning viktigt att studera en faktisk implementation och då studera om föreslagna beaktanden är tillräckliga för att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Manufacturing firms are realising the customer value and competitive edge that can be captured through digitalisation. Manufacturing firms are therefore striving to integrate digital technologies on the existing product range to create an ecosystem of connected products to create, monitor and manage the aftermarket product services. The integration introduces multiple conflicting innovation regimes into the organisation namely product innovation and digital innovation regime. This changes the way traditional manufacturing companies work with dynamics business models and dynamic market conditions requiring a new approach to maintaining customer relationships, rethinking the organizational structure and product developmental processes. The current study focuses on the product development challenges to which the manufacturing companies are exposed while developing connected products. Physical development processes are characterised by physical materiality, long lead times, upfront planning, early binding following a linear development framework while digital innovation is characterised by digital materiality, shorter lead time, multiple launches, late bindings which follows an iterative agile model of development. The contrasting characteristics create challenges for executing physical-digital product development projects. A Swedish manufacturing company is considered as a case study company and 19 process challenges are identified and reported in the current study through interviews with 26 stakeholders from diverse functions along with secondary data observations from project interaction meetings. These challenges are prioritised and group into five overarching challenges which are lack of integrated development process, coordination issues, integration issues, knowledge gap and resources issues. Three external companies are interviewed to compare challenges in the physical-digital product development process and identify process and practices adopted by the companies to mitigate those challenges. Based on the insights from the literature study, interviews from the case company and external companies, six recommendations were proposed. The recommendations include defining clear roles and responsibilities, creating a TRL chart for connectivity, strengthen front-loading activities, developing connectivity integrated NPD process, creating a flexible framework for functions to coordinate and develop connectivity integrated testing process. / Allt fler tillverkningsföretag inser det ökade kundvärdet och konkurrenskraften som digitalisering kan medföra. Tillverkningsföretag strävar därför efter att integrera digital teknik i det befintliga produktsortimentet för att skapa ett ekosystem av digitalt uppkopplade produkter för att utforma, övervaka och hantera produkter och tjänster på marknaden. Integrationen kan skapa konflikter mellan företagets innovationsregimer i organisationen, såsom produktinnovation och digital innovationsregim. För att kunna upprätthålla kundrelationer samt omstrukturera organisationen och produktutvecklings-processerna krävs en ny strategi, eftersom integrationen förändrar hur traditionella tillverkningsföretag arbetar med dynamiska affärsmodeller och dynamiska marknadsförhållanden. Denna studie fokuserar på de utmaningar i produktutveckling somn tillverkningsföretag möter i utvecklandet av uppkopplade produkter. Utvecklingsprocesser för fysiska produkter kännetecknas av långa ledtider, planering i förväg samt tidiga beslut utifrån ett linjärt utvecklingsramverk, medans digital innovation kännetecknas av kortare ledtider, flera lanseringar, och senare beslut som följer en iterativ, agil utvecklingsmodell. Skillnaderna i utvecklingen av digitala och fysiska produkter skapar utmaningar för att genomföra fysisktdigitala produkttvecklingsprojekt. En fallstudie utfördes på ett svenskt tillverkningsföretag där 19, olika processutmaningar identifieras och rapporteras i denna studie. Studien baseras på intervjuer med 26 intressenter från olika avdelningar, samt sekundära dataobservationer från projekmöten. Utmaningarna prioriteras och grupperas i fem övergripande problemområden; utmaningar avseende samordning, integration, kunskap, respektive resurser, samt avsaknad av en integrerad utvecklingsprocess. Tre externa företag intervjuas för att jämföra utmaningar i den fysiskt-digitala produktutvecklingsprocessen samt för att identifiera processer och metoder som företagen har använt för att hantera dessa utmaningar. Baserat på litteraturstudien, intervjuer från företaget och de externa företagen föreslås sex rekommendationer. Dessa inkluderar att definiera tydliga roller och ansvarsområden, skapa ett TRL-diagram för anslutningar, stärka front-loading-aktiviteter, utveckla en integrerad produktuvtvecklings process för uppkopplade produkter samt skapa ett flexibelt ramverk för funktioner för att samordna och utveckla en integrerad testprocess för uppkopplade produkter.

Att studera digital transformation inom en försörjningskedja ger en grundläggande förståelse för hur IT-verktyg kan omvandla operativa verksamhetsprocesser till att identifiera möjligheter och utmaningar för en verksamhet. Dock antyder tidigare studier att tillvägagångssättet för hur en verksamhet uppnår digital transformation fortfarande är ett forskningsämne som har en del kunskapsluckor, speciellt för hur ledningen uppmuntrar förändringar inom verksamheten. Genom att studera hur medarbetare påverkas av ledningens beslut inom försörjningskedjan presenterar denna forskning nya insikter rörande medarbetarnas förhållningssätt gentemot digitala förändringar. För att förklara vikten av detta används Alters Ramverk till att analysera ett IT-beroende arbetssystem samt hur digitala förändringar påverkar olika roller och verksamhetsprocesser för en verksamhet. Inte nog med det, används bland annat även IT-verksamhetsanpassning i samband med den resursbaserade vyn till att identifiera hur verksamheten kan utnyttja sina resurser och kompetenser till att förbättra verksamhetsprocesserna. Genom att göra en kvalitativ forskningsansats på medarbetarnas påverkan på operativ, taktisk och strategisk nivå ger denna forskning en god överblick för hur en verksamhet kan utvecklas och förbättras. Datainsamlingen som samlats in visar på att det är brist på IT-stöd och IT-verktyg som används, vilket hindrar takten för verksamheten att genomgå en digital transformation. Slutsatsen är att ledningen har en stor påverkan på medarbetarnas värderingar, inställningar och arbetsprocess. / Studying digital transformation in Supply Chain Management provides a comprehensive understanding of how IT-tools can transform operational business processes to identify opportunities and challenges for an organization. However, previous studies suggest that the approach to how an organization achieves digital transformation is still a research topic that has some knowledge gaps, especially on how management encourages changes within the organization. By studying how employees are affected by management decisions in supply chain management, this research presents new insights into employee attitudes towards digital change. In order to explain the importance of this, the Alters Framework is used to analyze an IT-dependent work system and how digital changes affect different roles and business processes of an organization. Not only that, but also Business IT-alignment in combination with Resource-Based View Theory is used to identify how the organization can use its resources and competencies to improve business processes. By taking a qualitative research approach to the impact of employees at operational, tactical and strategic levels, this research provides a good overview of how an organization can be developed and improved. The data collected shows that there is a lack of the IT-support and IT-tools used, which hinders the pace of the business to undergo a digital transformation. The conclusion is that management has a significant impact on employees' values, attitudes and business process.

This master thesis explores the transformative potential of Large Language Models (LLMs) in enhancing business processes across various industries, with a specific focus on Management Innovation. As organizations face the pressures of digitalization, LLMs emerge as powerful tools that can revolutionize traditional business workflows through enhanced decision-making, automation of routine tasks, and improved operational efficiency. The research investigates the integration of LLMs within four key business domains: Human Resources, Tender Management, Consultancy, and Compliance. It highlights how LLMs facilitate Management Innovation by enabling new forms of workflow automation, data analysis, and compliance management, thus driving substantial improvements in efficiency and innovation. Employing a mixed-method approach, the study combines an extensive literature review with surveys and interviews with industry professionals to evaluate the impact and practical applications of LLMs. The findings reveal that LLMs not only offer significant operational benefits but also pose challenges related to data security, integration complexities, and privacy concerns. This thesis significantly contributes to the academic and practical understanding of LLMs, proposing a framework for their strategic adoption to foster Management Innovation. It underscores the need for businesses to align LLM integration with both technological capabilities and strategic business objectives, paving the way for a new era of management practices shaped by advanced technologies. / Denna masteruppsats utforskar den transformativa potentialen hos Stora Språkmodeller (LLMs) i att förbättra affärsprocesser över olika industrier, med särskilt fokus på Management Innovation. När organisationer möter digitaliseringens press, framträder LLMs som kraftfulla verktyg som kan revolutionera traditionella affärsarbetsflöden genom förbättrat beslutsfattande, automatisering av rutinuppgifter och förbättrad operationell effektivitet. Forskningen undersöker integrationen av LLMs inom fyra centrala affärsområden: Human Resources, Anbudshantering, Konsultverksamhet och Regelefterlevnad. Den belyser hur LLMs underlättar Management Innovation genom att möjliggöra nya former av arbetsflödesautomatisering, dataanalys och efterlevnadshantering, vilket driver påtagliga förbättringar i effektivitet och innovation. Genom att använda en blandad metodansats kombinerar studien en omfattande litteraturöversikt med enkäter och intervjuer med branschproffs för att utvärdera påverkan och praktiska tillämpningar av LLMs. Resultaten visar att LLMs inte bara erbjuder betydande operationella fördelar utan även medför utmaningar relaterade till datasäkerhet, integrationskomplexitet och integritetsfrågor. Denna uppsats bidrar avsevärt till den akademiska och praktiska förståelsen av LLMs, och föreslår en ram för deras strategiska antagande för att främja Management Innovation. Den understryker behovet för företag att anpassa LLM-integrationen med både teknologiska kapabiliteter och strategiska affärsmål, vilket banar väg för en ny era av ledningspraxis formad av avancerade teknologier.