Karin Holmkvist (2014) Sleep, meals and physical activity among professional drivers during the day with work and spare time. Master’s thesis in health at work. University of Gävle.   Night work and irregular work hours affects social and biological rhythms in activity, eating, sleep and metabolism. Researchshows how theworking conditions andworking hours affect professional drivers´ lifestyle and there is a negative impact on their health. The aim of this cross sectional study was to describe and compare living rhythms of professional drivers. Six drivers participated. Three driver´s had daytime work and three driver´s had shiftwork. Self report data on work hours, sleep, sleep quality, meal and meal frequency was collected by either a smartphone application or a paper correspondent diary. During the same period physical activity was measured by an activity meter attached to the leg. The results show that drivers on averageslept7hoursno matter workdayor spare time (non significant).The results indicatethat driversfelt they hadagoodsleep quality.The resultshows thatdriverseat different types of meals like breakfast, lunch, dinner or having a coffee on workdays and on spear time.  The drivers have an averageof food intakes,2 times duringthe workingdayand2 times during spare time. The resultalso indicatesthat drivers eat fromthree food groups out ofseven. The results indicate that one meal achieved the plate model during work day and spear time. The drivers weremore sedentaryintheir absence(48 minutes /day)thanat work (34.5 minutes / day).Therewasno significant difference inphysical activitybetween workand spare time.   Conclusion: Drivers slept equal during workday or spare day. Food habits can be improved by increased frequency and distribution during twenty-four hours.The physical activity is on a acceptable level but can be improved. It can be done by workplace subsidizes training card or by motivating individual health consultations regarding diet and exercise habits.  This extension can lead to changes in professional operating environment such as education in diet and nutrition, sleep and physical activity. Keywords: Professional driver´s, sleep, food, physical activity / Karin Holmkvist (2014) Sömn, måltider och fysisk aktivitet hos yrkesförare under dygn med arbete och ledighet. Projektkurs arbetshälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan i Gävle.   Yrkesförare är en riskgrupp med stillasittande, stress och rytmstörande arbetstider. Utbudet av mat kan vara begränsat liksom möjligheten att välja arbetsmåltidens tid, plats och innehåll. Forskning om hur arbetet påverkar dygnsrytmen i sömn, måltider, fysisk aktivitet och återhämtning hos yrkesförare är dock begränsad. Syftet med studien var att beskriva och jämföra yrkesförares dygnsrytm i sömn, måltider och fysisk aktivitet. I den här tvärsnittsstudie insamlades data om arbetstider, sömn och sömnkvalitet, måltider och måltidskvalitet genom självregistering med en Smartphoneapplikation eller motsvarande dagbok i pappersform. Under samma period registrerades fysisk aktivitet (sitt/ligga/stå/gå) via en fysisk aktivitetsmätare fasttejpad på låret. Av de sex förarna hade 3 förare dagtidsarbete, 3 förare arbetade skift. Resultatet visade att sömnlängden var i genomsnitt 7 timmar oavsett arbetesdygn eller ledigt dygn (icke signifikant skillnad).  Förarna ansåg sig ha en bra sömnkvalitet. Förarna åt olika typer av måltider som till exempel frukost, lunch, middag och fika på både arbetsdygn och ledighet. Förarna åt 2 gånger under arbetsdygn och 2 gånger under ledighet i genomsnitt. De åt i genomsnitt från 3 livsmedelsgrupper av 7 och en måltid uppnådde tallriksmodellen oavsett arbetsdygn eller ledigt dygn.   Förarna var mer stillasittande på sin ledighet (48 minuter/dag) än i arbetet (34,5 minuter/dag). Det var ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitet mellan arbete och ledighet.  Slutsats: Förarna sover lika länge oavsett arbetsdygn eller ledighet. Förarnas kostvanor kan förbättras genom att antalet måltider och fördelning av måltider blir mer jämn över dygnet. Den fysiska aktiviten ligger på en acceptapel nivå men kan förbättras. Detta kan göras genom att arbetsgivaren ger personalen möjlighet till motiverande individuella hälsosamtal och till exempel subventionerar träningskort kan påverkas positivt. Resultatet i denna studie indikerar att de kan finnas behov av förändringar i yrkesförarnas arbetsmiljö som till exempel  utbildning inom kost och kosthållning, sömn och fysisk aktivitet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 5 uppsatser.

På jordklotets nordliga breddgrader påverkas människor av mörka säsonger med liten tillgång till dagsljus, med fysiska påföljder så som sömnproblem och energibrist. Problemet kan minskas med ljuskällor som kan imitera soldygnet men dessa produkter lämnar föga åt fantasin. Denna studie har undersökt möjligheten att genom produktdesign imitera nordbors perception av dagsljus inomhus för att erbjuda användaren en emotionell upplevelse. Genom användarcentrerad design och kvalitativa metoder sammanställdes empiriska data för att skapa en samlad bild av nordbors perception av dagsljus inomhus. Studiens teoretiska ramverk berörde även ljusdesign och framför allt human-centric lighting samt ludisk design. Studien visar att det är av stor vikt att erbjuda individanpassning i denna typ av produkt för att förse användaren med en emotionell upplevelse. Slutkonceptet är en takarmatur för hemmet som erbjuder användaren lekfull design och interaktion, möjlighet att återskapa dygnsrytm samt en imitation av den egna perceptionen av dagsljus. / On the northern latitudes of the globe, people are affected by dark seasons with little access to daylight, with physical effects such as problems sleeping and loss of energy. The problems can be reduced with light sources that can imitate the sun, but these products leave little to the imagination.This study has investigated the possibility of imitating northerners’ perception of daylight indoors through product design to offer the user an emotional experience. Through user-centered design and qualitative methods, empirical data were compiled to create a unified image of northerners’ perception of daylight indoors. The study's theoretical framework also included lighting design, above all, human-centric lighting and ludic design.The study shows that it is of great importance to offer individual customization in this kind of product in order to provide the user with an emotional experience. The final concept is a light fixture for the home that offers the user playful design and interaction, the opportunity to recreate the circadian rhythm and an imitation of one's own perception of daylight.

Bakgrund: Människor följer vanligen en 24-timmars dygnsrytm där ljus och mörker underlättar vakenhet under dagen respektive sömn under natten. Klockan tre- till fyratiden på morgonen så har dygnsrytmen nått sin bottennivå oberoende av sömnbehov. Därför innebär nattarbete en predisposition för sömnstörning på grund av kroppens fysiologi som styr dygnsrytmenSyfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förekomsten av sömnstörningar bland natt- och skiftarbetande sjuksköterskor.Metod: En litteraturstudie utfördes och femton kvantitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed, hämtades, valdes ut, granskades, analyserades och sammanställdes. Samtliga granskade artiklar baserade sitt resultat på självskattningsformulär ifyllda av kliniskt verksamma sjuksköterskor.Resultat: Resultatet indikerar ett starkt samband mellan sömnstörningar och nattarbete bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor som arbetat kontinuerligt nattarbete och skiftarbete med inkluderade nattpass led av antingen, sömnbrist, nedsatt sömnkvalitet, insomningsbesvär och kronisk trötthet.Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med konsekvent nattarbete eller skiftarbete med inkluderade nattpass, drabbas antigen av sömnbrist eller nedsatt sömnkvalitet. Detta indikerar att arbete under natten kan leda till någon typ av sömnstörning. / Background: Humans normally follow a 24-hour circadian rhythm where light and darkness facilitates wakefulness during the day respectively sleep during the night. The circadian rhythm reaches its bottom level between three and four in the morning regardless of the necessity of sleep. Because of this, night work means a predisposition to sleep disorders due to the body’s physiology that controls the circadian rhythm.Aim: The aim of this literature review was to illustrate the presence of sleep disorders among night and shift working nurses.Method: A literature study was conducted and fifteen quantitative scientific articles from the databases CINAHL and PubMed were retrieved, selected, reviewed analyzed aend complied. All the reviewed articles based their results using self-assssment forms completed by clinically active nurses. Results: The findings indicated a strong relationship between sleep disorders and night work among nurses. Nurses with continuous night work, or shiftwork with including night shifts, suffered of either; sleep deprivation, decreased sleep quality, insomnia or chronic fatigue. Conclusion: Nurses that work consequently during the night or work shifts with included night shifts, are affected by either sleep deprivation or decreased sleep quality. This indicates that work during the night can lead to some type of sleep disorder.

Syftet med den här pilotstudien var att undersöka sambandet mellan dygnsrytmen och tidpunkten för skada hos elitaktiva idrottare från två olika lagidrotter. Ett sekundärt syfte var att undersöka skaderisken bland kvinnliga idrottare med hänsyn till menstruationscykeln. Tjugosex (n = 26) idrottare deltog i studien, varav 19 stycken var kvinnor. Bland deltagarna var 11 stycken fotbollsspelare, resterande spelade handboll. Handbollsspelarna deltog under hela säsongen 2019-2020, totalt 23 veckor medan fotbollsspelarna deltog under försäsongen 2020 (totalt 13 veckor). Av dessa kategoriserades 30,8 % som morgonmänniskor, 65,4 % som ’varken morgoneller kvällsmänniska’ samt 3,8 % som kvällsmänniska. Dygnsrytmskategorin baserades på enkäten Morningness-Eveningness Quesionnaire (MEQ). Totalt inträffade 19 akuta skador under studieperioden, de flesta skedde på kvällen. Det var ingen signifikant skillnad i när skadan uppstod mellan de morgonmänniskor och ’varken morgon- eller kvällsmänniskor’ (p = 0,86). Ingen kvällsmänniska ådrog sig någon skada under studien. Bland de kvinnliga idrottarna så ådrog sig 8 stycken skador som hade visat på en ökad risk för skada enligt ”The low energy availability in females quesionnaire” (LEAF-Q). Totalt visade 71,4 % av de kvinnliga deltagarna upp ett resultat som kan innebära en ökad risk för skada. Baserat på resultaten i den här pilotstudien så föreligger inget samband mellan tidpunkt för skada och dygnsrytmsvariation. Däremot visade studien att ett resultat från LEAF-Q som överstiger gränsvärdet (≥ 8) en indikation på att skaderisken är förhöjd och att skador sker. / The aim of the present pilot study was to explore the relationship between chronotype and time of injury among elite athletes from two different team sports. A secondary aim was to investigate the incidence of injury among female athletes with consideration to the female athlete triad. Twenty-six (n = 26) athletes participated in the study, of which 19 were women. Among the participants 11 were soccer players. During the season of 2019-2020, handball participated for 23 weeks. Soccer players took part of the study during their pre-season of 2020, a total amount of 13 weeks. Of the participants, 30.8 % was categorized as morning-type, 65.4% as neither morning- nor evening type and 3.8% was evening-type people, based on the Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ). In total, 19 acute injuries occurred during the study period. Most of the injuries happened during the evening. There was no significant difference in the time-points of injury between the morning-type and neither morning- nor evening type (p = 0.86). No evening-type was injured during the study period. According to “The low energy availability in females questionnaire” (LEAF-Q), 71.4% of the female athletes who took part of the questionnaire, showed a result that would sign for an increased risk of athletic injury (≥ 8). Among the women athletes that responded to the questionnaire, eight (n = 8) got injured. Based on the results of this pilot study, there is no existing relationship between the time of injury and the chronotype. However, a result above the cut-off point in the LEAF-Q (≥ 8) shows an increased risk of athletic injury.

Enligt Söderström(2009) omringas vårt samhälle av oändliga aktiveringsmöjligheter vilket gör att vila lätt glöms bort. Hon menar att det idag krävs medvetna val för att kunna ta sig tid till en lugn stund. Gällande läroplan för förskolan Lpfö98(rev. 2010) betonas det att barnen ska ges en balanserad dygnsrytm av aktiviteter och vilostunder, präglad av omsorg, i förskolan. Hur ger då dagens förskolor barnen möjlighet till en balanserad vardag med fokus på en omsorg om barnets välbefinnande?Syftet med denna studie är att undersöka hur vilan i förskolan ser ut för de äldre barnen. Att barn på småbarnsavdelningar varvar dagens aktiviteter med en sovstund mitt på dagen är ofta självklart, medan vilan för de äldre barnen inte alltid är lika självklar. Studien undersöker hur vila erbjuds i förskolan för de äldre barnen samt hur pedagoger och barn ser på vilostunden. Begreppet vila definieras inte uttryckligen i läroplanen, och det finns heller inte så mycket litteratur kring vilans betydelse hos barn i förskola och skola. Detta tomrum gör därför denna undersökning viktig. I denna studie har kvalitativa metoder använts där sju kvinnliga pedagoger och nio barn från tre olika förskolor i södra Skåne intervjuats. Utöver detta gjordes även platsobservationer för att stärka intervjuerna och för att se hur vilan verkligen används i praktiken. Resultatet visar att vilan är en daglig rutin på de undersökta förskolorna som inte planeras i arbetslaget som övriga aktiviteter. Pedagoger är överens om att vila är viktigt för att barn ska få möjlighet till en lugn stund och orka vistas långa dagar i förskolan. Vila för de äldre barnen ges främst i form av en lässtund, cd-saga eller genom andra aktiviteter som pedagogerna anser vara lugna. Majoriteten av barn och pedagoger är nöjda med vilans utformning samtidigt som det finns de som inte tycker den ger de effekter den borde. Det finns även de som skulle vilja se en mysigare vilomiljö och minskade barngrupper.

I denna studie undersöks olika metoder och förhållningssätt för att bli mer medveten om hur jag kan förbättra min övningskoncentration, samt förstå hur min dygnsrytm påverkar min prestation i övningsrummet. Studien handlar också om att hitta och testa olika slags metoder för att effektivisera övningen och för att nå de mål vi strävar efter. Jag är en person som hela mitt liv spelat från ”mitt musikhjärta” och har egentligen inte tänkt över vad jag exakt gör. Jag spelar fiol och det låter fint, men vad gör jag exakt och vad kan jag göra för att få det till nästa nivå? I studien har jag genomfört två olika slags testperioder. Första experimentet handlar om att jag försöker göra hälsosamma val, och sedan tar reda på vilken tid på dygnet jag övar som bäst. Det andra experimentet går ut på att jag testar och finner egna metoder för att effektivisera min övning. I slutet av experimenten och hela studien gläds jag över hur mycket kunskap och personlig medvetenhet den har givit mig, och hoppas du kan ta åt dig något litet från min personliga resa. / In this study, different methods and approaches are examined to become more aware of one's own practice, to understand our own circadian rhythm and how it affects our lives and performance in the practice room. The study is also about finding and testing different kinds of methods to make the practice more efficient and to reach the goals we strive for. I am a person who all my life played from “my musical heart” and haven't really thought about what exactly I ́m doing. I play the violin and it sounds nice, but what exactly am I doing and which steps can I take to make it to the next level? In the study, I have carried out two different types of test periods. The first experiment is about me testing, together with healthy choices, what time of the day I practice the best. The second experiment involves me testing and finding my own methods to make my own practice more efficient and to simply become my own teacher. At the end of the experiments and the entire study, I rejoice in how much knowledge and personal awareness the weeks of experimenting has given me. I hope that someone else also might learn something from my personal journey.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur oregelbundna arbetstider påverkar livssituationen för undersköterskorna samt vilka konsekvenser som den oregelbundna arbetstiden medför i deras liv. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur upplever undersköterskorna sin oregelbundna arbetstid? Vilka faktorer påverkar undersköterskornas arbetssituation? På vilket sätt påverkar den oregelbundna arbetstiden undersköterskornas balans mellan arbetsliv och privatliv? Vilka blir de hälsomässiga konsekvenserna av oregelbunden arbetstid? Utgångspunkten för vår studie ligger i den teoretiska referensramen innehållande tidigare forskning, teorier och begrepp om Arbetstidslagen, konsekvenser av oregelbunden arbetstid, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, Krav- och kontrollmodellen, Work life balance, KASAM och utbrändhet. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer för att samla in våra data. Sammanlagt har vi genomfört åtta intervjuer och våra respondenter är undersköterskor som arbetar på olika avdelningar inom Landstinget i Värmland. Våra respondenter är mellan 36 och 59 år gamla och samtliga av dem är kvinnor. Genom vår empiri och med hjälp av teorin har vi analyserat fram 17 olika fynd som visar på att: det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid, det finns stora krav på flexibilitet i tillvaron, undersköterskorna har ett visst inflytande över den egna arbetstiden, de tvingas prioritera bort delar av privatlivet, det finns en stark sammanhållning mellan arbetskollegorna, det finns olika synsätt på arbetsschemat, de känner ett ansvar för bemanningen genom att överta varandras arbetspass, det finns ett skiftande stöd från närmaste chefen, det finns viss möjlighet att påverka arbetssituationen, arbetstiderna påverkar familjelivet negativt, det sociala livet blir åsidosatt, det finns en stark önskan om deltidsarbete, det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid under småbarnsåren, det finns strategier för att hantera varierande dygnsrytm, det finns en upplevelse av otillräcklig sömn, magproblem i relation till nattarbete samt möjligt samband mellan oregelbunden arbetstid och utbrändhet. / The aim of our study is to increase understanding of how irregular hours affect the lives of nurses, as well as the implications of the irregular working hours brings into their lives. The purpose specified in the following questions: How do nurses his irregular working hours? What factors influence the nurses working situation? In what way does the irregular working hours for nurses balance between work and private life? What are the health consequences of irregular working hours?The starting point of our study lies in the theoretical framework containing previous research, theories and concepts of the Working Hours Act, consequences of irregular working hours, occupational health, psychosocial work, Requirements and control model, work life balance, SOC and burnout.We conducted a qualitative study where we have used the interviews to collect our data. In total, we conducted eight interviews and our respondents are nurses working in different departments of the County Council. Our respondents are between 36 and 59 years old and all of them are women.Through our empirical data and using the theory we have analyzed up 17 different findings show that: there are both advantages and disadvantages of irregular working hours, there are great demands on flexibility in existence, nurses have a certain influence over their own working hours, the forced to prioritize delete portions of privacy, there is a strong cohesion between work colleagues, there are different approaches to the work schedule, they feel responsible for manning by taking over each other's sessions, there is a range of support from her manager, there is some opportunity to influence the work situation , working hours affect family life negatively, the social life is infringed, there is a strong desire on part-time work, there are both advantages and disadvantages of irregular working hours during the toddler years, there are strategies to handle variable circadian rhythm, there is a perception of insufficient sleep, stomach problems in relation to night work as well as possible association between irregular working hours and burnout.

Polulärvetenskaplig sammanfattning Uppsatsens undersökning är en kartläggning av lagstiftning och reglering gällande gaturummen i Stockholm 1650-1750. Syftet är att se på hur myndigheterna försökte komma tillrätta med nattliga ordningsproblem, samt vilka ideal och motiv som låg bakom reglerna. Källmaterialet består av förordningar och kungörelser utgivna av Kungl. Maj:t och Stockholms magistrat i det tidigmoderna Stockholm 1650-1750. Metoden till analysen består av diskursanalys, där fasta tas på samhälleliga diskurser som kan avläsas i källmaterialet, och då utifrån kategorier som kön, klass och makt. Undersökningens resultat visar på en kristlig ideal av ordning för de offentliga miljöerna och nattlivet. Lagstiftningen följer även den internationella utvecklingen för tidigmoderna städer, med gatuplanering, införandet av gatubelysning och en förskjutning av dygnsrytmen. Det materiella ordnandet, samt idealen av ordningsamma goda kristliga medborgare sammanfaller även med Sveriges stormaktsideal. I källmaterialet finns även spår av förhandling mellan myndigheter och medborgare. Lagstiftningen anpassas utifrån medborgarnas klagomål och påtryckningar, det sker en förhandling av statens våldsmonopol och medborgarnas individuella rättssäkerhet. I det tidigmoderna Stockholm är individuell rättssäkerhet kopplat till samhällsställning.       Undersökningen visar även på att medborgarna fungerar som lagens förlängda arm, med en angivarkultur som uppmuntras. De ur högre stånd hade traditionellt fungerat som förmyndare och beskyddare för de med lägre samhällelig ställning, och i och med införandet av stadsvakten bestående av medborgare ur de lägre ständerna, ställs denna ordning ur spel - vilket resulterar i en del konflikter.