Uppsatsen behandlar Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap. Med genusperspektiv som teoretisk grund undersöker Två kvinnors konstnärskap – Ett nedslag och analys av Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap hur det såg ut för kvinnor och kvinnliga konstnärer i Sverige under 1800-talet. Då många kvinnor har blivit bortglömda eller dolda bakom sina manliga kolleger har Emma Ekwall och Anna Nordgren lyfts fram som verksamma konstnärer under 1800-talet. Analysen som genomförs av fyra olika verk belyser respektive konstnärskap och synliggör underliggande strukturer som har påverkat konstnärerna både motiviskt och hur motiven framställs. Genom att Emma Ekwall främst skildrade barn, rörde hon sig inom typiskt kvinnliga genremotiv, samtidigt som faktumet att hon var kvinna låste henne på ett sätt som skiljer som från männen under samma årtal. Här visas att även Anna Nordgren rörde sig till viss del inom vad som ansågs typiskt kvinnliga motiv, men hade däremot en bredare repertoar. Anna Nordgren var mer mobil och utvecklade såldes sitt konstnärskap mer tekniskt, men syntes även mer på konstscenen utomlands. I båda konstnärernas verk har kvinnor och flickor skildrats annorlunda från vad pojkar har gjorts. Detta visar på skillnaden mellan synen på män och kvinnor, samt hur århundradets sociala och politiska underliggande strukturer hade en väsentlig del i det hela.

Syftet med denna studie är att belysa vilka uppfattningar lärare i matematik har om varierad undervisning efter behandling av innehållet tal i bråkform, och vilka aspekter de lyfter fram för att åstadkomma en varierad undervisning i relation till detta innehåll. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom digitala intervjuer i zoom. Totalt har 13 lärare i matematik intervjuats och inspelningar och transkriberingar har gjorts. Genom att skapa en modell för att analysera lärares reflektioner över genomförda lektioner har jag kunnat uttala mig om lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att trots att lärare inte har gemensamma begrepp när de diskuterar varierad undervisning, ger de uttryck för att de använder sig av varierad undervisning och anser varierande tillvägagångssätt som viktigt för elevers lärande.

I detta arbete granskas och jämförs svenska och japanska läroböcker genom hela grundskolan med avseende på bråk- och proportionsbegrepp. Syftet är att skapa insikter om vilka skillnader det finns mellan läroböckerna som är viktiga för elevers möjligheter att bättre förstå dessa begrepp, och att ge förslag till förbättrad begreppsbildning i matematikundervisningen. Det finns skillnader mellan svenska och japanska läroböcker angående på vilka sätt ett objekt presenteras och behandlas. I svenska läroböcker sker begreppsbildning i början av ett kapitel som en sammanfattning, och genom att eleverna själva löser uppgifterna. I Japan framförs ett objekt med ett problem, och diskussioner om lösningar visas invävda med begreppsdefinitioner. Generalisering och koppling till vad som behandlats tidigare är viktiga element i japanska läroböcker. / This study analyzes and compares Swedish and Japanese mathematics textbooks through the whole compulsory schools in respect of rational numbers and proportion. The purpose is to give an insight of what important differences there are between the textbooks in order to offer pupils opportunities to acquire better conceptual understanding, and to give some suggestions for the improved conceptual understanding in the mathematics education. Various differences are found in how the textbooks treat an object between Sweden and Japan. In the Swedish textbooks, concepts of an object are presented and summarized in the beginning of a chapter, and tasks in the books play an important role in students’ conceptual understanding. In Japan an object is introduced with a problem, and discussions of the solutions are interwoven with definitions of the concepts. Generalization of the concepts and making connections are essential elements in the Japanese textbooks.

Vårt syfte är att undersöka elevers perspektiv på muntlighet i svenskämnet. Vi utgår från Skolverkets kunskapskrav för årskurs 9 angående att samtala och diskutera, eftersom vi som blivande lärare har i uppdrag att skapa förutsättningar för våra elever att uppnå detta. Våra forskningsfrågor är: Hur ser elever på muntlighet och utveckling av muntlighet i svenskämnet? Hur talar elever om muntlighet i svenskämnet? Materialet omfattar sex olika informanter från två högstadieskolor och består av två samtal i fokusgrupper samt sex efterföljande enskilda intervjuer. Resultatet av elevernas syn på muntlighet i svenskämnet kan sammanfattas i följande tre huvudkategorier: helklassamtal, smågruppssamtal och förberett tal. Till dessa talsituationer förhåller de sig olika och upplever således olika typer av utveckling av muntlighet i svenskämnet. Vi ser också att eleverna gör metareflektioner kring muntlighet i svenskämnet men att de gör det på ett ostrukturerat vis och utan ämnesspecifika metabegrepp. En viktig slutsats är alltså att elevernas strategier för samtal och diskussion behöver utvecklas för att fler av eleverna ska vara muntligt aktiva i svenskämnet och således utveckla sin muntlighet. När det gäller metaspråk om muntlighet drar vi slutsatsen att metaspråk är en strategi som skulle kunna hjälpa eleverna att precisera sina metareflektioner kring muntlighet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka elevernas förståelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. För att uppfylla detta fick 93 elever, som läser matematik C, genomföra ett skriftligt test. Resultaten visade att eleverna hade mycket svag förståelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. En tredjedel av eleverna trodde att bokstavssymbolerna ibland skulle uppfattas som något som saknar mening istället för kvantiteter, medan återstoden hade svårt att skilja bokstavssymbolens olika betydelser åt. Som slutsats kunde jag ponera att det är viktigt att läraren tydligt demonstrerar hur bokstavssymbolen ska uppfattas i varje given kontext, men också vad i kontexten som avgör betydelsen.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till och syn på dialekters förekomst och funktion i skolmiljö, både när det gäller tal- och skriftspråk. I ett historiskt perspektiv har dialekter ansetts som något negativt. Detta kan kontrasteras mot dagens syn enligt Lgr11, SOFI (Institutet för språk och folkminne) och Utbildnings och kulturdepartementet. För att nå mitt resultat har ett underlag samlats in genom intervjuer med fyra lärare med olika ämneskompetens på tre olika skolor. Intervjuerna har transkriberats och resultatet visar att lärarna i undersökningen generellt hade en positiv syn på dialekter, även om spår av negativa tendenser kunde skönjas. Samtliga fyra gjorde stor skillnad mellan tal- och skriftspråk beträffande dialekt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor gestaltas i socialdemokratiska valfilmer under krigsåren 1939 – 1944. Undersökningen genomförs med hjälp av en idéhistorisk analysmodell för att kunna urskilja den samtida idévärlden i filmernas innehåll, därtill att ta reda på hur mycket tid som ägnades kvinnorna i filmen och vilka reformer som valfilmen lyfte fram vad gällde kvinnor. Resultatet visar att kvinnor hade relativt liten andel i och få minuter av valfilmernas innehåll vilket skulle kunna grunda sig i samtida idéer om att kvinnofrågor var mindre viktiga och därmed bortprioriterade. De möjligheter som partiet erbjöd som reformer för kvinnor var i valfilmerna starkt förknippade med hemmet och familjelivet vilket tillsammans med framställningen, omtalandet och förväntningarna på kvinnor vidare skulle kunna kopplas till den kvinnosyn som socialdemokratin förmedlade. Således kan en traditionellt bunden kvinnosyn urskiljas i valfilmerna för det annars framåtsträvande partiet vilket kan tänkas ha genomsyrat filmernas innehåll rörande kvinnor och kvinnofrågor.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida bildspråket i psalm 19 strålar samman och kan ge enbild över hur psalmen kan läsas som en enhet. Psalmen är till synes två sammansatta psalmersom avslutas med en personlig bön. Uppsatsens ärende är inte varför eller när de här tvåpsalmerna har satts samman. Frågan är närmare hur psalm 19 kan läsas som en enhet trots detvå psalmernas olika stil och sannolikt olika ursprung. Jag delar upp psalmen i tre delar, de tvåpsalmerna och den avslutande bönen där jag analyserar varje del för sig. Sedan analyserar jaghur de två psalmerna konvergerar med varandra, jag försöker hitta hur bildspråket strålarsamman i psalm 19 som stöd för att de två psalmerna vill säga samma sak men på olikaframställningssätt. Därefter ställer jag den tredje delen, den personliga bönen mot de bådapsalmerna för att ta reda på om psalmen strålar samman på mer än ett sätt. Jag menar att det ären grund till att de säger samma sak trots sina olika stil och framställningssätt. Slutligen sätterjag den sista versen i psalmen -Ta i nåd emot mina ord, mitt hjärtas bön till dig Herre, minklippa, min hjälpare i relation till hela psalm 19 där jag tolkar att psalmisten binder ihop helapsalmen med ett bildspråk likt ett mosaikmönster.

I denna fallstudie har jag undersökt hur kvinnans möjligheter har utvecklats i den kristna kyrkans historia, med särskilt fokus på den tidiga kyrkans samtid och medeltidens strukturer. Syftet var att särskilt se till kyrkorum och äktenskap, och om kvinnans möjligheter har utvecklats till det bättre eller det sämre mellan dessa tidsperioder. Frågeställningen har formats efter detta syfte. Uppsatsen är kvalitativ och empirin är noga utvald, där både författarnas könsidentitet och litteraturens aktualitet har tagits i beaktande. Uppsatsen utgår ifrån en induktiv ansats, vilket innebär att den inte är teoristyrd. De teoirer som har valts är både förankrade i det historiska perspektivet, men också i det feministiska perspektivet.  I slutsatsen framkom det att kvinnor hade större möjligheter i den tidiga kyrkan, men i slutsatsen framkommer också klasskillnaders avgörande betydelse för kvinnor i valda tidsperioder.

År 2011 skrevs retorik och den retoriska arbetsprocessen in i läroplanen för gymnasieskolan. Sedan dess har endast lite forskning berört hur situationen i gymnasieskolan ser ut när det kommer till undervisning i retorik och muntlig framställning. Syftet med denna studie är att ge insikt i ämnet genom elevernas perspektiv. Undersökning utfördes genom en enkät med både slutna och öppna frågor. 28 informanter bidrog med svar. De öppna frågorna bearbetades genom innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna har fått utbildning inom både planering och genomförande av muntlig framställning och att de har en uppfattning att de jobbat med retorik och den retoriska arbetsprocessen. De håller i lägre grad med om att de fått kunskaper om planering och god tid till planering av muntlig framställning trots att de fått kunskap om planering, vilket kan ha att göra med att annan stöttning behövdes.