Studien beskriver undervisningen för elever som använder alternativa kommunikationssätt beroende på tal-, språk och kommunikationssvårigheter och är inskrivna i särskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen gällande vad pedagoger använder för strategier i undervisningen för elever som använder Alternativ och Kompletterande Kommunikation vilket förkortas AKK, samt utifrån möjligheter och hinder se hur stödet kan utvecklas. Studien utgår från ett sociokulturellt perpektiv då kommunikation och språk är centralt och utvecklingen sker i samspel och interaktion med omgivningen vilket bidrar till delaktighet gällande kunskap och färdigheter. Även ett biopsykosocialt perspektiv lyfts fram gällande delaktighet vid funktionsnedsättning då modellen ICF-CY kan stödja pedagoger att identifiera behov gällande anpassning av undervisning och miljö samt ökar medvetenhet om möjligheter och hinder.  Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med tematisk analys. Ansatsen är inspirerad av fenomenografi då studien visar på pedagogers syn gällande strategier och utveckling av stöd samt upplevelser i arbetet utifrån möjligheter och hinder med elever som använder AKK. Datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer som innefattar sex pedagoger vilka har befattningar som speciallärare repektive klasslärare och undervisar elever som använder AKK i årskurs 1-9 och är inskrivna i grundsärskolan. Tidigare forskning är hämtad från litteratur, artiklar, avhandlingar samt styrdokument som kopplas till resultatet. Studien visar på olika angreppssätt utifrån evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet som pedagoger använder i arbetet med elever som har AKK gällande frågeställningar om strategier, utveckling av stöd samt möjligheter och hinder kopplat till forskning. Genom tematisk analys av datainsamlingen har fem teman framkommit som presenteras i Resultatdelen. De fem temana är möjligheter till kommunikation, strategier för att undanröja hinder, delaktighet genom kommunikation, spegellära utifrån socialt samspel och omgivningens betydelse via samverkansformer vilket kopplas till forskning i Diskussionsdelen för att få svar på frågeställningarna.

Syftet med studien är att kartlägga talbaserade och sifferbaserade räknemetoder i subtraktion genom en läromedelsanalys av läromedlet Koll på matematik för årskurs 1-3. Studien ämnar till att undersöka i vilken ordning räknemetoderna introduceras samt att urskilja hur undervisningen av dessa utformas utifrån läromedlet. Studiens teoretiska perspektiv, hypothetical learning trajectory, kopplas samman med Skotts analysmodell för att kartlägga räknemetoderna i läromedlet. Resultatet visar att undervisningen av skriftliga räknemetoder i subtraktion utifrån läromedlet Koll på matematik sker på olika sätt beroende på årskurs, men liknande mönster går att urskilja. Inledande gemensamma samtal, stöttning, illustrationer, samt konkret material förekommer i alla årskurser men en övergripande regression av kvantitet sker i stigande årskurser. Det framgår även att talbaserade metoder är de som introduceras först och sifferbaserade metoder introduceras tidigast i elevbok 2B. En diskussion förs innan slutsatsen utmynnar i att tidigare forskning påvisar att talbaserade metoder bör introduceras tidigare än sifferbaserade metoder, vilket också är den ordning läromedlet introducerar räknemetoderna.

I denna kvalitativa studie har vi intervjuat tolv behöriga matematiklärare som jobbar på låg- och mellanstadiet. Syftet med studien var att få kunskap om lärares erfarenheter och upplevelser av främjande och hindrande faktorer som kan ha betydelse för elevers lärande inom området tal och taluppfattning gällande elever på låg- och mellanstadiet. Kunskap inom området tal och taluppfattning är grundläggande och viktigt för elever för att få förståelse i andra delar av matematiken och avgörande för deras framtida studier. Trots det visar PISA-undersökningar att många elevers kunskaper inom detta område brister. I denna studie ses problemet ur ett lärarperspektiv och den är ett försök att möjliggöra djupare förståelse för hur lärare beskriver sitt arbete inom det aktuella området i matematik. Vi hade i avsikt att även få kunskap om vilka främjande och hindrande faktorer som enligt lärare har betydelse för elevers lärande i tal och taluppfattning. Resultaten av studien visar att lärarna använder sig av en rad olika undervisningsmaterial, från läroböcker till konkret material samt att de har många olika strategier i sin undervisning för att kunna hjälpa eleverna till förståelse. Senare beskriver lärarna hur faktorer som lärares erfarenhet och ämneskompetens samt arbetet med elevernas lärande och goda lärmiljöer främjar elevernas lärande. Hindrande faktorer enligt studiens resultat är lärarnas arbetsbelastning, missuppfattningar om elevernas kunskaper, låga förväntningar på eleverna samt en negativ inställning till ämnet. Studiens resultat diskuteras utifrån teorin om den didaktiska triangeln samt de specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet.

Uppsatsen är en historisk undersökning av svensk medias rapportering om fotbollshuliganism mellan åren 1990-2002. Undersökningen har genomförts genom att studera artiklar från fyra av landets största tidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Metodologin som tillämpats är en blandning av text- och diskursanalys, kompletterat med en kvantitativ texttolkning. Huvudsyftet för uppsatsen har varit att spåra synen på huliganism i pressen och ställer därför frågor kring hur rapporteringen sett ut och på vilket sätt den förändrats över tid. Det teoretis- ka ramverk som undersökningen lutat sig mot är teorier kring begreppshistoria och kategori- sering av huliganismen. Analysen visar ett resultat som tyder på att den svenska pressen rapporterat om ämnet på ett sätt som kan anses vara överdrivet och onyanserat. Huliganerna beskrivs ofta som extremt farliga och värre än djur. Den historiska rapporteringen bär spår av moralpanik och kan tolkas som grovt generaliserande.

Research has shown that studies on the impact of literature on the individual probably have been bigger than we previously thought. The 19th century writers had great power in influencing public opinion on current social issues. Well aware of their power, they used it to the maximum. Both the way they wrote, and the content, was adapted to relate and speak to the reader and maximise the literatures influence. This study is based on this statement and focus on author Marie Sophie Schwartz short stories. The study focuses at how women in the short stories viewed themselves and their role in society, in what ways they were included and excluded, how the outside world treated women who violated the current norms and ideals and what expressions/desires for change they expressed? These are some of the questions that are investigated in this study. The source material was processed through a qualitative and inductive method with a narrative approach. Furthermore, the material was coded based on the studies focus questions to be able to answer them. The survey shows that despite the fact that society’s norms and ideals are largely upheld, patterns and themes emerge that challenge this. One can clearly see the ambiguity in Schwartz’s message. Her own everyday life and prevailing norms and ideals are opposed to her own thoughts and opinions. The short stories give a glimpse of female emancipation, break prejudices about class differences and show that norm-breaking action do not always lead to misfortune and exclusion for the individual. Schwartz tried to show people that life is unpredictable and there is no manual to follow to be happy, which is completely contradictory from the common themes that appeared in the 19th century literature.

Uppsatsen syftar till att synliggöra folkbiblioteksutvecklingen i Luleå, samt att lyfta fram fler kvinnor som bidragit till folkbiblioteksutvecklingen i Sverige. Studien undersöker vilka faktorer som påverkat progressionen av Luleå kommuns folkbibliotek, samtidigt som dessa sätts i relation till Sveriges biblioteksutveckling. Trots att Valfrid Palmgren beundrade och framhävde Luleås folkbibliotek i sin skrift år 1911, är Norrbottens bibliotekshistoria tämligen dold för omvärlden. Luleås bibliotek var bland de första biblioteken i Sverige som utsågs till centralbibliotek, där bibliotekarien Olga Bardh anställdes som chef. Olga Bardh var en välutbildad kvinna med stora visioner om att skapa ett modernt och framstående bibliotek i Luleå och Norrbotten. Denna studie ämnar undersöka vilken betydelse hennes arbete hade för biblioteksutvecklingen, och på vilket sätt detta i så fall yttrade sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgår från Christina Florins (1987) teorier om den svenska folkskolans feminiserings- och professionaliseringsprocess i början på 1900-talet, Yvonne Hirdmans (2004) teorier om genussystemet, samt Hanna Westberg-Wohlgemuths (1996) teorier om könsmärkning. Med hjälp av kritisk diskursanalys har det empiriska materialet analyserats i hopp om att verka för social förändring, där undertryckta samhällsgrupper synliggörs.

During the 19th century, France was a cultural stronghold filled with political aspects and dreams. Art flourished and the ancient heroic ideals had shaped the male nude art for many years. But new times would come and change the artistic basis forever. The start of Impressionism also became the beginning of a new era, where gender roles began to be questioned and the image of masculinity began to falter. An artistic revolution saw the light of day, artists no longer wanted to follow the traditional rules and normative footprints that had been put in the ground long before their days. Gustave Caillebotte, a young rich art collector and a dear friend of the impressionistic circle started to paint just for fun, without knowing that his name would echo over the world more than a century after his death. Male nude art was strictly marginalized during the 19th century, but Caillebotte would be one of the first artists who dared to defy the traditional rules. The purpose of the essay is to get a better idea of the norms that influenced French oil painting during the 19th century and how the artist Gustave Caillebotte related to the classical image convention with his two works Man in the Bath and Man Wipes His Leg. The essay will delve into an analysis of these two motifs and examine how they challenged the heteronormative gaze, also called the male gaze, before the essay concludes with an empirical result.

Siffror och tal är något som finns runt om oss i samhället. Barn stöter på siffror och tal i hemmet och förskolan på olika sätt, medvetet eller omedvetet. I förskolan är matematik ett ämne som cirkulerar aktivt i dagens verksamheter. Vår studie syftar till att undersöka fem förskollärares synsätt på hur siffror och tal kan uttryckas i verksamhetens miljö och förskollärarnas uppfattningar om arbetssätt gentemot de matematiska läroplansmålen. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer har vi samlat en empiri som är mångsidig och bred för att belysa ett relativt outforskat forskningsområde. Få studier har forskat om hur konkreta, siffror och tal kan uttryckas i förskolan utifrån ett läroplansteoretiskt samt sociokulturell teori. Våran studie innefattar dessa teorier som utgångspunkt kopplat till forskningsfrågorna i de två olika delstudierna. Studiens diskussion och resultat visade att siffror och tal är en kategori inom matematiken som synliggörs i olika uppfattningar och arbetssätt på de olika förskolorna. Förskollärarna hade en liknande uppfattning av siffror och tal och att dessa behöver implementeras redan i tidig ålder i barnens undervisning. Resultatet visade även att förskollärarnas roll var av vikt för att främja barns utveckling för att vidare kunna bygga upp en förståelse för konkreta siffror och tal.

Denna undersökning utgår från det tidiga teaterfotografiet genom att analysera visit- och kabinettkortsporträtt av kvinnliga dansare från perioderna 1862-66 och 1889-96. Syftet med uppsatsen är att visa hur de kvinnliga dansarna förmedlade sin artistiska identitet genom porträtten och hur framställningarna förhöll sig till frågor om offentlighet, genusnormer och klass. Undersökningen fokuserar i första delen på ett flertal dansare, medan den andra delen utgår ifrån Hildegard Lindzéns genombrott som artist på 1890-talet i Stockholm. Frågeställningarna centreras runt framställningarna av dansarna, fotografiernas funktion och hur dagspressen påverkade synligheten och uppfattningen om dansaren Lindzén. Materialet består till största delen av dansarnas rollporträtt från föreställningar där dansarna medverkade och utgörs av byxrollsporträtt, roller ursprungligen tänkta för män, samt Lindzéns kvinnokaraktärer. Porträtten analyseras med hjälp av begrepp som performativt jag, representation, original och imitation, hämtade från Tessa M. Kilgarriff och Judith Butler. Uppsatsen visar hur visit- och kabinettkorten kan förstås som artistiska tillflykter, där dansarna formulerar alternativa identiteter, kroppsspråk och uttryck, som undgår borgerlighetens binära värdesystem. Med hjälp av ett huvudsakligen maskulint kodat kroppsspråk kunde de kvinnliga dansarna positionera sig själva som virtuosa och professionella artister i samhället, som samtidigt gjorde dansarna till ett spektakulärt fenomen och en produkt för allmänheten att konsumera.

Inom matematik är det många elever som möter svårigheter. Något jag fastnade vid var att många elever har svårigheter med additioner som innehåller en tiotalsövergång. Studien har inspirerats av fenomenografin och grundar sig på en learning study där två lektioner planerades och genomfördes med elever i årskurs 1. Förutom lektionerna användes ett för-och eftertest som tillsammans bidrog till studiens resultat. Variationsteorin har varit utgångspunkt vid planering och analys av lektionerna, där fokus har riktats mot vilket lärande som möjliggörs, vilket lärande som sker och vad som kan förbättra lärande. Studien syftar till att bidra till en undervisningsdesign som erbjuder elever i årskurs 2 att urskilja tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång. I resultatet beskrivs de antaganden som görs om kritiska aspekter samt vilka variationsmönster som verkar gynnsamma i studien. Resultatet visar att det kan vara kritiskt för elever att urskilja talens del-och helhetsrelationer inom talområdet 1-20 och att urskilja att flersiffriga tal kan delas upp i olika tiobaser. Vid undervisning kring tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång finns det flera aspekter som lärare behöver möjliggöra för elever att urskilja. Aspekterna kan synliggöras genom att använda genomtänkta variationsmönster som utvecklar elevers förståelse för tals del-helhetsrelationer och additioner med tiotalsövergång.