<p>Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (<em>Vi på Saltkråkan (1964), <em>Ebba och Didrik (1990), <em>Barnens detektivbyrå (1991), <em>Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt <em>Rädda Joppe – död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. </em></em></em></em></em></p><p>Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori. Min forskningsöversikt presenterar forskning dels kring barns existentiella frågor, dels kring barn som TV-publik och deras emotionella responser på mediet.</p><p>I mina egna analyser har jag kommit fram till att barnet i TV-dramatiken har många ansikten; flera diskurser om barn och barndom samexisterar. Existentiella frågor tas upp och problematiseras på flera sätt; döden, rädslor, kärleken, vänskap och separation är några teman som präglar TV-serierna. Barns rätt till sina känslor inför dessa frågor, och barns rätt att vara just barn och bli tagna på allvar som sådana, är budskap jag tycker mig kunna se i TV-dramatiken. Dessutom skildras barn som kompletta och komplexa människor, med samma breda psykologiska och känslomässiga spektrum som vuxna.</p><p> </p>

Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe – död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori. Min forskningsöversikt presenterar forskning dels kring barns existentiella frågor, dels kring barn som TV-publik och deras emotionella responser på mediet. I mina egna analyser har jag kommit fram till att barnet i TV-dramatiken har många ansikten; flera diskurser om barn och barndom samexisterar. Existentiella frågor tas upp och problematiseras på flera sätt; döden, rädslor, kärleken, vänskap och separation är några teman som präglar TV-serierna. Barns rätt till sina känslor inför dessa frågor, och barns rätt att vara just barn och bli tagna på allvar som sådana, är budskap jag tycker mig kunna se i TV-dramatiken. Dessutom skildras barn som kompletta och komplexa människor, med samma breda psykologiska och känslomässiga spektrum som vuxna.

Social work involves working intimately with clients who are or have previously found themselves in difficult life situations. The intimate work with clients is one of the reasons why the social work is considered emotionally demanding. The aim of the study is to highlight how social workers are influenced by clients emotions, as well as increase the understanding of how social workers can manage the emotional strain that an intimate work with clients can cause. Based on a qualitative research effort and qualitative interviews with seven social workers from “individual and family welfare” in the southeast of Sweden. When analysing the empirical data, three main themes emerged: the emotional work of social workers, management of emotions during the interaction with clients and strategies for managing emotional strain. Goffman´s theory of dramaturgy as well as Lazarus and Folkman´s theory of coping strategies are used to create an understanding of the research problem. Results of the study show that collegial support was deemed to be a common strategy as well as the most significant for managing emotional strain.

Syftet med den här studien är att erövra kunskaper om pedagogernas kommunikationshandlingar gentemot barnen, inom en engelsk pedagogisk verksamhet. Frågeställningen som ligger till grund för min studie är följande:- Hur sker kommunikationen mellan pedagogerna och det enskilda barnet, vid olika lärandetillfällen? - Hur sker kommunikationen mellan pedagogerna och det enskilda barnet, i olika emotionella situationer? Undersökningen är en kvalitativ studie, där pedagoger på en engelsk privat förskola har observerats. Barngruppen bestod av 11 till 18 barn i åldrarna fem och sex år, medan två till tre pedagoger närvarade varje dag. I resultatdelen har materialet om hur pedagogerna har kommunicerat med barnen behandlats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna i den engelska förskolan innehar makt, och använder den i sitt förhållningssätt gentemot barnen. Varje pedagog kommunicerar med barnen på olika sätt, och de verkar inte utgå från någon gemensam mall. / The aim with this study is to acquire knowledge about communication, in everyday interactions between the pedagogues and children, in an English nursery school. This study is based on the following frame of questions: - How does the communication appear between the pedagogues and children, in different learning situations? - How does the communication appear between the pedagogues and children, in different emotional situations? The empirical research in this degree project is qualitative, and the data consisted of observations is focused on the pedagogues. The group of children consists of eleven to eighteen in total (aged 4 to 5 years) and there were about two to three pedagogues in the room. The result of this study is processed out of a socio-cultural perspective. I have come to a conclusion that the English pedagogues have power, which they used in the attitude among the children. The result showed that every pedagogue did communicate with the children, in different ways, and that their attitude was various.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna som kan uppstå för en organisations medarbetare till följd av bristande psykologisk trygghet. Metod: Forskningsstudien bygger på en induktiv forskningsansats som behandlats genom en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. En multipel fallstudie som behandlar fenomenet psykologisk trygghet i organisationer.  Slutsats: I studien har vi funnit att när medarbetare i organisationer upplever en bristande psykologisk trygghet påverkas deras hälsa genom emotionella uttryck som rädsla, oro, alienation, ilska, skuld, otrygghet och obehag samt att känna sig; sviken, frustrerad, förlöjligad, förminskad och bristande energi. Tyvärr har det inte avstannat vid de emotionella uttrycken utan vi har funnit ohälsosamma aspekter såsom utmattning, stress, utbrändhet, sömnproblem, depression, minnesförlust, synstörningar, smärta och ångest. / Purpose: The purpose of the study is to identify the consequences that may arise for an organization's employees because of inadequate psychological safety. Method: The study is based on an inductive research approach that has been treated through a qualitative method in the form of unstructured interviews. A multiple case study that deals with the phenomenon of psychological safety in organizations. Conclusion: In the study, we found that when employees in organizations experience a lack of psychological safety, their health is affected by emotional expressions such as fear, anxiety, alienation, anger, guilt, insecurity, and discomfort as well as feeling; disappointed, frustrated, ridiculed, diminished, and lack of energy. Unfortunately, it has not ceased at the emotional expressions, but we have found unhealthy aspects such as fatigue, stress, burnout, sleep problems, depression, memory loss, visual disturbances, pain, and anxiety.

With the Covid-19 pandemic, many of the already identified shortcomings in our welfare society came to be challenged and care for the eldery was particularly affected. Eldery care had to endure harsh criticism and managers in eldery care were questioned. Based on this, the purpose of this study is to gain an in-depth understanding of the eldery care first-line leaders experiences of leading during the Covid-19 pandemic an how they are emotionelly effected and challenged during this period. The study is based on a qualitative method whit semi-stuctured interviews as a data collection method. Eight first-line leaders in eldery care have been interviewed and based on their stories, their experiences of leading during the covid-19 pandemic have been analyzed from Erving Goffman's dramaturgical perspective and Arlie Russel Hoschschild's theory of emotional work. The study shows the importance of a transparent and present leadership and that the unit leaders have experienced loneliness and inadequacy in their role as leaders, wherw the collegial support has proven to be central to being able to stand firmly as a leader during the pandemic.

When war broke out in Europe in 1939 a mother of two, the thirty-three-year-old Astrid Lindgren, begun keeping a journal. In this diary she wrote about the events of the war, the decisions of the government of Sweden and her own personal life in Stockholm. With a micro historical approach and with a theoretical framework from history of emotions this study aims to explore Lindgren´s emotional life and her emotions towards the changing aspects of the ordinary life, her government´s political agenda, and towards the international players and victims of the second world war. With the use of William K. Reddy´s terminology of emotive and emotional navigation as well as Hugo Nordland´s emotional strategies as analyzing tools the results showed that Lindgren´s initial emotion towards the ordinary life, now affected by the war, was despair, expressed in emotives such as chock, sadness and despondency. The emotion later shifted to gratitude (towards her own privileged situation) and blues (caused by war fatigue), existing simultaneously. The most common emotion expressed correlating to the Swedish government is the emotion of trust. Lindgren´s main emotions towards the victims of the war was compassion. At multiples times, in her diaries, she expressed pity for those who suffered and gratitude for not being among them. The emotions she expressed correlating to the great powers of the war was hate (Germany), fear (Soviet Union) and contempt (Italy). But she also felt conflicted when faced with the fact that she might have to make a choice between Germany and the Soviet Union. The fear of the Russians trumped her loathing of the Nazi regime, but when she gained a greater knowledge of the German atrocities, she came to regard both regimes as equally horrible. The frequent use of certain emotives (such as confidence, gratitude and pity) indicates an emotional navigation to consolidate her feelings and avoid other less desirable emotions. In the same way the uses of biblical metaphors, comparisons of beasts and the reference to brotherly love gives proof of emotional strategies in her handling of undesirable feelings such as hatred and shame. Lastly, this study concludes in a didactical discussion arguing that Astrid Lindgren´s war diaries is a material of great value when teaching of and developing a historical consciousness.

AbstraktDetta är en D-uppsats om ämnet ”Mäns våld mot kvinnor”. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer. Jag har utifrån tidigare forskning så som Eva Lundgren, Margareta Hydén och Mona Eliasson samt information från mina informanter kunnat se vissa mönster. De huvudteorier som har använts i undersökningen har varit Eva Lundgrens ”Normaliseringsprocess” samt Margareta Hydéns ”Individuella livsprojekt och gemensamma parprojekt” och även Mona Eliassons teori om könsnormer. Ett genomgående tema som har framkommit i undersökningen har varit att kvinnan ofta är underordnad mannen och av olika anledningar som presenteras närmare i studien anpassar sig efter honom. Ett annat relativt återkommande tema i uppsatsen har varit de stereotypa könsroller som är vanligt förekommande i förklaringar kring destruktiva förhållanden. Jag har med hjälp av Carin Holmberg och Viveca Enanders forskning samt mina informanter även kunnat se hur olika band har skapats mellan mannen och kvinnan dessa förhållanden. Jag har kunnat urskilja att flera av dessa band fungerar som starkt kvarhållande i en relation. Det är mycket svårt att luta problemet kring kvinnomisshandel på enbart en förklaringsmodell och teori utan man måste se det från en bredare kontext då det finns många olika förklaringar. / AbstractThis is a D-essay on the theme of "Violence against women". The essay is qualitative and I have interviewed eight women who have lived in violent relationships. I have also interviewed a social worker at the helpline (kvinnojouren) and a policeman who in his work comes into contact with this phenomenon. My main purpose in this study was to understand and explain what makes a woman stay in a destructive relationship in which violence occurs. I have based on previous research, such as Eva Lundgren and Margareta Hydén and Mona Eliasson and the information from my informants seen some patterns. The main theories that have been used in the study are Eva Lundgren's Normalization Process and Margaret Hydéns Individual lifeplans (individuella livsprojekt) and common coupleprojects (gemensamma parprojekt) and the theory by Mona Eliasson about gender norms. A recurring theme that has emerged in the investigation has been that the woman often is subordinate to the man and that she for various reasons which are presented in the study adapts to him. Another fairly recurrent theme in the paper has been the gender stereotypes that are commonly used in explanations of destructive relationships. With help from Carin Holmberg and Viveca Enanders research and my informants I have also been able to see how different bands are created between men and women who live in these conditions. I have been able to discern that many of these bands serve as a strong retention in a destructive relationship. To understand the violence against women you have to look at the problem in a context. It is difficult to tilt the problem surrounding domestic violence in only one theory and model of explanation and because of that this studie explores multiple different perspectives.

Denna uppsats syftar till att utforska den emotionella dimensionen av att resa genom fyra kvinnors ögon över hela världen under mitten av 1800-talet. De utvalda svenska kvinnorna var från medel- och överklassen. De frågor som ställdes var följande: Vilken känslomässig laddning har reseberättelserna om platser / kultur / människor? Med användning av William Reddy's Emotive och Barbra Rosenweins Emotional communities som en teoretisk ramverk visade resultaten att platser relaterade till naturen var extremt positiva. Stadsort var däremot inte lika positivt skildrade i Europa. Detta relaterade till den pågående industrialiseringen i Europa, vilket skapade tätbefolkade och orena miljöer som sågs med starkt missnöje och laddade med negativa känslor. Kultur var en kategori av emotionell konflikt för alla fyra resenärer. Det visade att den svenska och protestantiska bakgrunden var stark när det gällede värden och normer för dessa kvinnor och gjorde det möjligt för starka, negativa känslomässiga upplevelser av kultur. Kombinerat fanns en pågående utveckling av tankar med nationalistiska och eurocentriska element. Människor fick positiva attribut och känslor kopplade till dem på individuell basis och separerades från sin kultur i de fallen. Istället kopplades negativa känslor till grupper av människor som stred mot dessa kvinnors bakgrund och intressen. Sammantaget var den emotionella dimensionen en blandning av starka positiva och några starka negativa upplevelser. En avgörande faktor var bakgrunden och en övergripande komplexitet i den emotionella dimensionen var avgörande. / This essay aims to explore the emotional dimension of travelling through the eyes of four women across the world during the middle of the 1800s. The chosen Swedish women were collectively of middle- and upper-class status. The questions asked were the following: What emotional charge do the travelogues have regarding locations/culture/people? With the use of William Reddy’s Emotive and Barbra Rosenwein’s Emotional communities as a theoretical framework, the results showed that locations related to nature were extremely positive. Urban locations, on the other hand, were not as positive to see in Europe. This related to the ongoing industrialization of Europe, creating densely populated and unclean environments that became was seen with strong displeasure and charged with negative emotions. Culture was a category of emotional conflict for all four travellers. It showed that the Swedish and protestant background was strong in determining values and norms for these women and made it possible for strong, negative emotional experiences. Combined there was an ongoing evolution of thoughts with nationalistic and Eurocentric elements. People had positive attributes and emotions connected to them on an individual basis and were separated from their culture. Instead, negative emotions were connected to groups of people that conflicted with these women’s ideas and interests. Overall, the emotional dimension was a mix of strong positives and some strong negatives. A determining factor was the background, and an overall complexity to the emotional dimension was conclusive.

Studiens syfte är att undersöka och analysera föräldrars emotionella upplevelser som anhöriga till ett barn med ätstörning. Uppsatsens frågeställning centrerar sig kring ett utforskande av föräldrarnas emotionella upplevelser. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån systemteori samt emotionssociologi undersöks och analyseras föräldrarnas emotionella upplevelser under barnets sjukdomstid. Detta genomförs genom en tematisk analys, där det empiriska materialet inhämtats av självbiografiska böcker skrivna av föräldrar till barn med ätstörning. Föräldrarnas emotionella upplevelser har genom studiens resultat och analys visat på ett brett spektrum där de känslomässiga aspekterna är mångfacetterade och nyanserade till sin karaktär. Genom studien blir det tydligt hur ätstörningen som initialt drabbat det enskilda barnet, utgör känslomässiga påfrestningar även för föräldrarna och eventuella syskon i familjen. I navigeringen av sjukdomens omfattande och mångdimensionella labyrint upplever föräldrarna ett flertal känslomässiga utmaningar vilka relaterar till barnets sjukdomstillstånd. Studien lyfter ett anhörigperspektiv där föräldrarnas självbiografier ger tillgång till olika tankar, känslor och upplevelser som existerar, skiftar och förändras i deras värld under barnets sjukdomstid. Sammantaget visar uppsatsens resultat en komplexitet av de känslomässiga påfrestningar och emotionella upplevelser som föräldrar till ett barn med ätstörning genomgår. En komplexitet som är av betydande vikt för det sociala arbetet att förstå och inkludera i det professionella arbetet. / The purpose of the following study is to examine and analyze the emotional experiences of parents as relatives of a child with an eating disorder. The research question of the paper focuses on exploring the emotional experiences of parents. Through a theoretical framework based on systems theory and emotion sociology, the emotional experiences of parents during the child's illness are examined and analyzed. This is done through a thematic analysis, where the empirical material is gathered from autobiographical books written by parents of children with eating disorders. The parents' emotional experiences, as revealed by the study's results and analysis, demonstrate a wide spectrum where the emotional aspects are multifaceted and nuanced in nature. The study highlights a relative perspective where the parents' autobiographies provide access to various thoughts, feelings, and experiences that exist, shift, and change in their world during the child's illness. Overall, the results of the paper illustrate the complexity of the emotional strains and experiences that parents of a child with an eating disorder undergo. This complexity is of significant importance for social work to understand and incorporate into practice.