Penalty-taking performance in handball within a self-regulatory focus framework was examined. In a two-independent group design, regulatory framings (either promotion or prevention) were given to participants (N = 25) prior to penalty-taking. More precisely, Swedish male (n = 15) and female (n = 10) players of the third male and second female Swedish Leagues were randomly allocated to shoot three penalties each under either a promotion-framed (n = 13; Mage = 20.77, SD = 3.77 years) or a prevention-framed (n = 12; Mage = 19.25, SD = 2.09 years) condition. Positive and negative affect were measured to assess pre-performance emotional states. Findings showed that promotion–focused individuals performed better in a promotion– framed penalty (i.e. fit) than in a prevention–framed (i.e. mismatch). Moreover, when in regulatory fit, pre-performance positive emotions were reported to be greater than when in mismatch. Findings are discussed in terms of role of fit and emotional states in pressureperformance critical situations. / Straffläggnings prestation i handboll inom ett själv-regulatoriskt fokus-ramverk undersöktes. I en två-oberoende grupps design, regulatorisk inramning (antingen promotion eller prevention) gavs till deltagarna (N = 25) innan straffläggning. Mer exakt, svenska manliga (n = 15) och kvinnliga (n = 10) spelare från den manliga tredje och kvinnliga andra svenska divisionen var slumpmässigt tilldelade att skjuta tre straffar under antingen en promotion-inramad (n = 13; Målder = 20.77, SD = 3.77 år) eller prevention-inramad (n = 12; Målder = 19.25, SD = 2.09 år) straffsituation. Mätningar av positiva och negativa affekter bedömde pre-prestation emotionella tillstånd. Resultaten visade att promotions-fokuserade individer presterade bättre i en promotion-inramning straffsituation (fit) än i en prevention-inramning straffsituation (mismatch). Dessutom när i regulatoriskt-fit, rapporterades positiva emotioner högre än i mismatch. Resultaten är diskuterade i förhållande till rollen av fit och emotionella tillstånd i prestation-under-press kritiska situationer

Vikten av de fysiska och interaktiva omgivningsdimensionerna i servicelandskapet på livsstilshotell har omvärderats. Bakgrunden till detta beror på det pågående skifte som fortgått under en längre tid av den varudominanta logiken till den servicedominanta logiken. Att vara det hotell som får gästernas uppmärksamhet, helhjärtat, kan vara avgörande för vilket hotell de väljer. Det påverkas inte bara av hotellets läge, erbjudande av kärntjänst utan vilket typ av upplevelse de har att erbjuda. För att utforska det här byggs studien upp på Bitners modell för servicelandskap tillsammans med Pine och Gilmores upplevelseekonomi-modell. Genom fältstudier undersöks de materiella och immateriella aspekterna som kan ingå i omgivningsdimensionerna i servicelandskapet samt gästernas emotionella reaktioner på upplevelsen. Hotellen kategoriseras i upplevelseekonomi-modellen samt jämförs mellan varandra. Syftet med undersökningen är att generera kunskap kring vilka dimensioner och variabler som livsstilshotell använder, samt vilka som är mest värdefulla för att skapa en stark upplevelse. Studiens resultat visar att hotellen inom de olika kategorierna i upplevelseekonomi-modellen använder de interaktiva och fysiska omgivningsdimensionerna på olika sätt. Beroende på vilken typ av upplevelse hotellen vill skapa och förmedla krävs det olika mycket engagemang i de olika dimensionerna och dess variabler. / The importance of the physical and interactive dimensions of the service landscape in lifestyle hotels has been re-evaluated. The reason for this is due to the ongoing shift that has continued over a long period of time from the goods-dominant logic to the service-dominant logic. Being the hotel that gets the guests' attention, wholeheartedly, can be decisive for which hotel they choose. This is not only affected by the hotels location, core service offerings, but the kind of experience the hotel have to offer. To explore this, the essay uses Bitner's model for the servicescape together with Pine and Gilmore's experience economy model. Field studies investigate the material and intangible aspects that can be included in the ambient dimensions of the servicescape as well as the guests' emotional reactions to the experience. The hotels are categorized in the experience economy model and compared between each other. The purpose of the essay is to generate knowledge about the dimensions and variables that lifestyle hotels use. Which are most valuable for creating a strong experience based on the different categories in the experience economy model. The results of the study shows that the hotels within the different categories in the experience economy model use the interactive and physical environmental dimensions in different ways. Depending on the type of experience the hotels want to create and convey, the various levels of commitment to the different dimensions and its variables are required.

In this master’s thesis a model for transcription analysis for a one-to-one Relationship ofInquiry were constructed and presented. The model was modified from the model fortranscript analysis in Community of Inquiry. The original three presences from Community ofInquiry, teaching, cognitive and social presence, were chosen to be adapted to Relationship ofInquiry together with a fourth presence, emotional presence. In this study the online coachingproject Math coach were used for the construction and testing of the model.A total of 60 conversations ranging over more than 3000 message units were in this thesisanalysed to test the model. From the data collected it was seen that the coaches and thecoachees had an almost 50-50 share of the message units. Furthermore the presences in thedata collected where distributed so that the most units where coded to cognitive presence, thenin descending order: teaching, emotional, and social presence. In this master’s thesis themodel for transcript analysis is presented and the results are discussed. / I denna examinationsrapport konstrueras och presenteras en modell för transkriptionsanalysför en-till-en samtal i ”Relationship of Inquiry”. Modellen modifierades från den existerandemodellen för transkriptionsanalys i ”Community of Inquiry”. De tre ursprungliga elementenfrån ”Community of Inquiry”, lärarelementet, kognitiva elementet och sociala elementet,anpassades till ”Relationship of Inquiry” tillsammans med ett fjärde element, emotionellaelementet. I denna studie användes projektet Mattecoach på Nätet för konstruktion ochtestning av modellen.Totalt var det 60 konversationer på mer än 3000 meddelanden som analyserades för att testamodellen. Från de data som insamlades kunde det ses att coacherna och eleverna hade ennästan 50-50 fördelning av meddelanden mellan sig. Vidare var elementen fördelade så att deflesta meddelanden som kodades tillhörde det kognitiva elementet, sen följde de i sjunkandeordning: lärarelementet, emotionella elementet och sociala elementet. I detta arbete såkommer modellen för transkriberings analys att presenteras och resultaten att diskuteras.

The aim of this study is to examine the possibility of identifying any forms of emotional management strategies in social workers who work with battered women. The study focuses on social workers who work within municipal activities and non-profit women's shelters to identify any differences between the different organizations. The study implemented a qualitative method and we used semi-structured interviews to collect data. Eight social workers participated and were interviewed for the study. The result shows that the work with battered women can be perceived as emotionally stressful. As a result, it is possible to identify emotional management strategies in the emotional labour of the social worker. The respondents agree that collegial support as well as a good working environment are important strategies to deal with the emotions that arise at work. The result also shows strategies such as taking a role in meetings with battered women. The role is partly based on expectations, and partly functions as a protection for the social workers' own feelings. The strategies identified are relatively similar between the organizations. It is thus difficult to draw any conclusions about differences in the emotional management strategies based on the associated organizations.

Syfte & Frågeställning Studiens syfte var att ta reda på gymnasters beskrivning av trygga idrottsmiljöer, samt deras rekommendationer för att uppnå trygga idrottsmiljöer. Frågeställningarna var: Hur beskriver gymnaster trygghet? Hur beskriver gymnaster en trygg idrottsmiljö? Vilka rekommendationer ger gymnaster till tränare, gymnaster, föräldrar, organisationsledare och Svenska Gymnastikförbundet för att uppnå trygga idrottsmiljöer? Vilka rekommendationer ges i litteratur och tidigare forskning som kan kopplas till gymnasternas rekommendationer? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts via intervjuer. Sex aktiva eller före detta elitgymnaster mellan 17–27 år deltog i studien, från disciplinerna manlig artistisk gymnastik, kvinnlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och truppgymnastik. Intervjuguiden skrevs utifrån input från Svenska Gymnastikförbundet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var en blandning av induktiv och deduktiv. Resultat Resultatet visade en beskrivning av otrygga och trygga idrottsmiljöer. Deltagarna beskrev att i en trygg miljö kan man vara sig själv, man är inte ensam och man har en god kommunikation. I en otrygg miljö är man rädd för att misslyckas och att vara sig själv. Fem huvudteman framkom utifrån intervjuerna; rekommendationer till tränare, till gymnaster, till föräldrar, till organisationsledare och till Svenska Gymnastikförbundet. Slutsats Resultatet visade att tränare upplevdes vara de som hade störst påverkan på att skapa en trygg idrottsmiljö. Resultatet visade även att det upplevs vara Svenska Gymnastikförbundet som har störst ansvar för att visa vad som accepteras inom gymnastik och vilken kultur man vill skapa. Det anses även vara deras ansvar att få fler gymnaster att vilja hålla på med gymnastik längre, och att välbefinnande ska prioriteras framför att nå prestation och resultat, för att skapa en tryggare idrottsmiljö.

Denna kvalitativa studie undersöker emotionshantering och känsloregler i polyamorösa förhållanden. Polyamorösa utsätter sig för situationer där emotionshantering med största sannolikhet är av vikt, där svartsjuka samt emotionen compersion (även kallad medglädje) kan uppstå, och har därmed upplevelse av att hantera svartsjuka och compersion som är värdefull att undersöka. Studiens forskningsfrågor var 1) Hur den polyamorösa personen har lärt sig om polyamorösa sociala normer och förväntningar gällande emotioner svartsjuka och compersion i parrelationer, 2) Hur den polyamorösa personen själv hanterar emotioner av svartsjuka och compersion i sina relationer Samt 3) Vilka förebilder personen har gällande hanteringar av emotioner svartsjuka och compersion, samt och hur utvärderar hon sina egna erfarenheter. Den teoretiska ramen i studien är baserad på teorin om social identitet samt privata emotionella system. Materialet samlades med hjälp av semi-strukturerade djupintervjuer med fem polyamorösa kvinnor, där det sedan användes en tematisk analysmetod. Resultatet visade att den polyamorösa personen lär sig känsloreglerna i den polyamorösa kontexten genom att interagera med andra med samma sociala identitet (antingen genom sin partner eller genom socialisationsarenor såsom sociala medier), samt att dessa normer påvisar kommunikationsfaktorn som en viktig norm som hjälper den polyamorösa individen i sin emotionshantering. Denna norm menar flera respondenter är någonting som fungerar för dem i deras egen emotionshantering, och när de uppfyller den här normen leder det till att de utvärderar sina erfarenheter av emotionerna svartsjuka och compersion som goda. Däremot underströk flera respondenter att de inte hade några förebilder att jämföra sig med, utan jämförelser sker i störst utsträckning med den större monogama gemenskapen. / This qualitative study examines emotion management and emotion rules in polyamorous relationships. Polyamorous people are exposed to situations where emotion management is most likely important, where jealousy and the emotion compersion can occur, and thus have experience of dealing with jealousy and compersion that is valuable to investigate. The research questions of the study were 1) How the polyamorous person has learned about polyamorous social norms and expectations regarding emotions jealousy and compersion in couple relationships, 2) How the polyamorous person herself handles emotions of jealousy and compersion in their relationships, and 3) What role models the person has regarding management of emotions jealousy and compersion, as well as and how she evaluates her own experiences. The theoretical framework of the study is based on the theory of social identity and private emotional systems. The material was collected using semi-structured in-depth interviews with five polyamorous women, where then a thematic analysis method was used. The results showed that the polyamorous person learns the emotional rules in the polyamorous context by interacting with others with the same social identity (either through their partner or through socialization arenas such as social media), and that these norms demonstrate the communication factor as an important norm that helps the polyamorous individual in their emotion management. This norm, several respondents believe, is something that works for them in their own emotion management, and when they meet this norm, it leads them to evaluate their experiences of the emotions such as jealousy and compersion as very good. On the other hand, several respondents emphasized that they had no role models to compare themselves with, but that comparisons are made to the greatest extent with the larger monogamous community.

Inom forskningsområdet tjänståterställning arbetar forskare och företag med att identifiera servicefel samt hitta effektiva sätt att lösa kunders problem. Trots detta skapar klagomålshantering problem för företag och det finns många utvecklingsmöjligheter. Att få kunskap om hur kunder upplever klagomålssituationer fysiskt och psykiskt kan därmed vara betydelsefull information för företag. Inom detta forskningsområde saknas det innovativa fältstudier som involverar verkliga beteenden. Det saknas även fältexperiment med elektrodermal aktivitet (EDA) som mätinstrument. EDA mäter autonom sympatisk upphetsning som är integrerad med emotionella och kognitiva tillstånd, vilket möjliggör mätning av individers omedvetna känslor. Därav grundas denna studie på ett fältexperiment där deltagarnas fysiska och emotionella reaktioner har kunnat dokumenteras och göras kvantifierbara genom EDA. Syftet med denna studie är att förklara hur kunders emotionella och fysiska reaktioner påverkas när de klagar på en produkt medan de exponeras för fysiska temperaturstimuli. Denna studie har ett positivistiskt forskningsperspektiv, en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats. Det empiriska materialet består av insamlad data från enkäter och EDA-band. Resultatet från studien visar att ju allvarligare ett problem är, desto större negativ påverkan har det på kundnöjdhet, lojalitet samt word of mouth (WOM). Det visar även att det finns ett samband mellan interpersonell värme, kundnöjdhet och lojalitet, men inte WOM. Resultaten indikerar även att fysisk värme inte kan dämpa emotionella reaktioner samt att fysisk kyla har en effekt på emotionella reaktioner. Slutligen kan det konstateras att fysisk värme ökar interpersonell värme samt att fysisk kyla inte ökar interpersonell värme. / Within the research area of service recovery, researchers and companies try to identify service errors and find effective ways to solve customers' problems. Despite this, complaint handling creates problems for companies and there are many opportunities for development. Gaining knowledge about how customers experience complaint situations physically and psychologically can therefore be important information for companies. In this area of research, there is a lack of innovative field studies involving real-world behaviors. There is also a lack of field experiments with electrodermal activity (EDA) as a measuring instrument. EDA measures autonomic sympathetic arousal that is integrated with emotional and cognitive states, allowing measurement of individuals' unconscious emotions. Hence, this study is based on a field experiment where the participants physical and emotional responses have been documented and made quantifiable through EDA. The purpose of this study is to explain how customers emotional and physical reactions are affected when they complain about a product while exposed to physical temperature stimuli. This study has a positivist research perspective, a quantitative research strategy and a deductive approach. The empirical material consists of collected data from surveys and EDA measurement. The results from the study show that the more serious a problem is, the greater the negative impact is on customer satisfaction, loyalty and word of mouth (WOM). It also shows that there is a relationship between interpersonal warmth, customer satisfaction and loyalty, but not WOM. The results also indicate that physical warmth cannot dampen emotional responses and that physical cold has an effect on emotional responses. Finally, it can be stated that physical warmth increases interpersonal warmth and that physical coldness does not increase interpersonal warmth.

Bakgrund: Stroke är en av de främsta dödsorsakerna globalt bland hjärt-kärlsjukdomar. Det inträffar när blodflödet till hjärnan plötsligt avbryts, antingen av en blodpropp eller en blödning, vilket resulterar i syre- och näringsbrist i hjärnan och potentiellt leder till förlust av motoriska och kognitiva funktioner. Dessa komplikationer kan avsevärt påverka patienternas livskvalitet och kräver noggrann och omfattande vård samt rehabilitering för att hantera dem effektivt. Syfte:  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med komplikationer efter en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt användes enligt Friberg för att granska och kategorisera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar tre huvudteman - upplevelse av fysiska förändringar, emotionella förändringar och sociala förändringar - med åtta underteman som beskriver olika aspekter av strokeöverlevares upplevelser. Slutsats: Strokeöverlevare möter en komplex resa präglad av fysiska, emotionella och sociala utmaningar efter stroke, vilket betonar behovet av adekvat stöd och interventioner för att underlätta deras rehabiliteringsprocess. / Background: Stroke is one of the leading causes of death globally among cardiovascular diseases, occurring when the blood flow to the brain is abruptly interrupted either by a blood clot or a hemorrhage, resulting in oxygen and nutrient deprivation in the brain and potentially leading to the loss of motor and cognitive functions. These complications can significantly affect patients' quality of life and require careful and comprehensive care and rehabilitation to manage them effectively. Aim: The aim was to describe the experiences of adult patients living with complications after a stroke. Method: A general literature review was used according to Friberg to examine and categorize eleven qualitative scientific articles. Results: The results show three main themes - experience of physical changes, emotional changes, and social changes - with eight subthemes describing various aspects of stroke survivors’ experiences. Conclusion: Stroke survivors face a complex journey characterized by physical, emotional, and social challenges after stroke, emphasizing the need for adequate support and interventions to facilitate their rehabilitation process.

In recent years, Sweden has pushed the issue of cash phase-out forward at a rapid pace. The purpose of this study was to answer the research question: “How does the phase-out of cash affect different groups in society in terms of inclusion and accessibility, security, as well as cultural and emotional aspects?” Data was collected through a quantitative survey with a qualitative element in the form of an in-depth interview question. This approach allowed both quantification and a deeper understanding of the phenomena in question. The results show that older generations (75+) are significantly more dependent on cash and feel less secure with digital payment methods compared to younger generations. Security issues with digital payment methods, such as fraud and technical failures, are a concern for all generations and undermine trust in digital systems. Gender-specific differences in attitudes towards the phase-out of cash are negligible, indicating an equal stance on payment methods in Sweden. Minority groups, particularly immigrants, are more dependent on cash and feel less secure with digital payment methods. In conclusion, it is clear that the phase-out of cash is a complex process that affects different groups in various ways. To ensure an inclusive transition to digital payment methods, society should focus on improving digital security, providing technical education and support, and considering a gradual phase-out of cash. Further research should explore specific measures to help groups at risk of economic exclusion and examine the cultural and psychological aspects of the cash phase-out. / Sverige har under de senaste åren drivit frågan om kontantavveckling i en snabb takt.  Syftet med denna studie var att svara på forskningsfrågan “Hur påverkar avvecklingen av kontanter olika grupper i samhället i fråga om inkludering och tillgänglighet, säkerhet samt kulturella och emotionella aspekter?” Datan samlades in via en kvantitativ enkät med ett kvalitativt inslag i form av en utvecklande intervjufråga, detta för att både kvantifiera och att sedan kunna få djupare förståelse för fenomenen i fråga. Resultaten visar att äldre generationer (75+) är betydligt mer beroende av kontanter och känner sig mindre trygga med digitala betalmedel jämfört med yngre generationer. Säkerhetsproblem med digitala betalmedel, såsom bedrägerier och tekniska fel, är en oro för alla generationer och underminerar förtroendet för digitala system. Könsspecifika skillnader i attityder till kontantavvecklingen är obetydliga, vilket pekar på en jämställd inställning till betalmedel i Sverige. Minoritetsgrupper, särskilt immigranter, är mer beroende av kontanter och känner sig mindre trygga med det  digitala betalningssystemet. Avslutningsvis framgår att avvecklingen av kontanter är en komplex process som påverkar olika grupper på olika sätt. För att säkerställa en inkluderande övergång till digitala betalmedel bör samhället fokusera på att förbättra digital säkerhet, erbjuda teknisk utbildning och stöd samt överväga en gradvis avveckling av kontanter. Fortsatt forskning bör utforska specifika åtgärder för att hjälpa grupper som riskerar ekonomisk exkludering och undersöka de kulturella och psykologiska aspekterna av kontantavvecklingen.

Over the past decades socio-emotional programmes have been implemented in schools worldwide. Depression in Swedish Adolescents (DISA) and Social and Emotional Training (SET) are two socio-emotional programmes being practised in Swedish schools. The aim of the present dissertation is to explore students’ perspectives on DISA and SET, as well as the programmes’ intentions and strategies. The empirical material consists of interviews with students taking part in DISA and SET, participant observations conducted in an elementary school practising SET, participant observations of DISA and SET instructor courses, and a broad range of textual material concerning the programmes. Article I reports on an inherent contradiction in DISA, where techniques designed as treatment are practised as universal prevention for girls as a group. The girls’ accounts of DISA demonstrate why this contradiction is problematic – it was not up to the girls as course participants to define what problems they were having, but the problems were instead defined for them by the course. Taking part in DISA and SET involves exercises in which the students are expected to selfdisclose in front of their classmates. Article II reports on how this task of self-disclosure had a potential for strengthening students’ peer relations, while it at the same time entailed a risk of triggering already on-going destructive interactions, such as bullying and harassment. Article III demonstrates that the potential of self-disclosure is not equally distributed across the students, but depends on their social status within their peer group. Article III also shows that the norm conveyed by the SET programme – that showing anger is an inappropriate behaviour –functioned locally as a way to justify exclusion and negative positioning of peers who showed anger in response to ill treatment. Article IV provides an in-depth analysis of exchanges in a SET lesson concerning how students should deal with exposure to the negative actions of peers. It demonstrates how the types of questions a teacher is instructed to pose to maintain a neutral attitude in practice involve using more implicit forms of authority to construct ideals concerning desirable behaviours. These ideals were formed by discussing fictive examples, which meant stripping students’ actions of meaning and detaching them from the social and cultural context to which they belong. The present dissertation concludes by giving recommendations for policy practice. / Sedan millenniumskiftet har socio-emotionella program kommit att bli allt vanligare i skolor runtom i världen. Depression in Swedish Adolescents (DISA) och Social och Emotionell Träning (SET) utgör två socio-emotionella program som används i svenska skolan. Syftet med denna avhandling är att studera elevers perspektiv på DISA och SET, samt att studera programmens målsättning och design. Analysmaterialet består av intervjuer, deltagande observationer, programmanualer och dokument som beskriver och förklarar programmens utgångspunkter. Avhandlingen innefattar fyra artiklar. Artikel I belyser en konflikt i DISA programmet. DISA programmet lär ut tekniker som har utformats för att behandla depression. Programmet riktas dock till flickor generellt med syftet att förebygga att de utvecklar depression. Flickornas beskrivningar av DISA visar varför denna konflikt i programmet är problematisk. De fick inte själva definiera vilka problem de upplevde, istället var de tvungna att jobba med de problem som programmets övningar tillskrev dem. Övningarna som ingår i DISA och SET innebär moment där eleverna förväntas öppna sig inför varandra. Artikel II och III belyser hur detta fenomen hade potential att stärka elevernas sociala relationer, samtidigt som det också riskerade att leda till mobbning. I SET programmet tränas elever på att kontrollera sin ilska. Artikel III belyser hur normen – att visa ilska är ett olämpligt beteende – användes av eleverna för att rättfärdiga uteslutning av elever som visade ilska. Artikel IV består av en djupanalys av lektionen ’Vad kan du göra’ som handlar om hur elever bör agera om de utsätts för negativa handlingar från kamrater. Artikeln tar utgångspunkt i det dilemma som lärare ställs inför i SET programmet: att å ena sidan träna barnen i att anta socialt accepterade beteenden, och å andra  sidan följa programmets krav på neutralitet. Analysen visar att de frågor som SET lärare använder för att åstadkomma en neutral hållning i praktiken medför mer implicita former av styrning där programmets ideal om önskvärda beteenden reproduceras.  Önskvärda beteenden konstrueras genom att diskutera fiktiva fall utan att relatera dem till den sociala och kulturella kontext där barnen agerar och hanterar aktuella problem. Avhandlingen avslutas med en diskussion om hur ’barns psykiska hälsa’ och ’barns behov’ förstås och bemöts genom dessa program och vilka slutsatser som kan dras för utformandet av framtida insatser i skolan.