Detta är en kvalitativ fallstudie som undersöker visstidsanställdas (vikariers) förutsättningar för lärande på förskolor i en Stockholmsförort i Sverige. Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur visstidsanställda på förskolor beskriver sina egna upplevelser av arbetsrelaterat lärande. Studiens underlag utgörs av åtta semi-strukturerade intervjuer och kommer att analyseras med hjälp av bland annat teorin om erfarenhetsbaserat lärande och begreppen kompetens, dialog, normer och organisationskultur.   Vikarierna beskrev att de upplevde deras förutsättningar för lärande på arbetsplatsen befintliga men främst som negativt då de ofta upplevde känslor som stress och oro exempelvis. Då vikarierna upplevde avsaknad av stöd från de ordinarie kollegorna skedde lärande ofta genom observation och genom utmaningar i arbetet. Det framkom även att organisationskulturen var hindrande för vikariernas lärande i en bemärkelse då de på grund av den håller tillbaka i arbetet och går miste om lärandetillfällen. När den bristfälliga kommunikationen väl fungerade sågs den som en möjliggörande aspekt för lärande. Genom att medarbetarna övar på kommunikation så kan de påverka och förändra sina förutsättningar för lärande.

Abstract Natur och djur påverkar människans välbefinnande positivt. Vilket ibland används för att göra en behandling mer effektiv och förkorta behandlingstiden. Studiens syfte är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur hästunderstödd terapi som tilläggsterapi kan medverka i lärandeprocesser vid dialektisk beteendeterapi. För att undersöka detta användes kvalitativ metod och datainsamling av enkäter med öppna frågor som besvarades av 13 coacher och terapeuter. Enkätsvaren bearbetades med hjälp av en tematisk analys. I studien används sociokulturellt perspektiv på inlärning, upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande och faktorer som påverkar lärande. Resultatet visar att deltagarna i hästunderstödd terapi upplevde positiva känslor och välbefinnande i samvaro med hästarna. En gynnsam miljö och praktiska övningar med hästar främjade lärande och utvecklig. Coacher och terapeuter ansåg att hästunderstödd terapi var betydelsefull i lärande, träning och generalisering av färdigheter. Slutsatser: Studien bekräftar att hästunderstödd terapi kan medverka i lärandeprocesser för personer som går i dialektisk beteendeterapi. Studiens resultat anknyter till den teori och forskning som finns.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur elevers erfarenheter kan identifieras, synliggöras och tillvaratas i och genom bildundervisning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: På vilket sätt är elevernas erfarenheter betydelsefulla för deras lärande och hur kan lärare identifiera och synliggöra dem i undervisningen? Hur kan lärare identifiera och synliggöra elevernas erfarenheter i undervisningen? Fyra metoder har utformats och utförts i samband med två fältobservationer; en berättelse, en bildframställning, intervjuer samt frågeformulär. Fältobservationerna utfördes på två olika grupper på högstadieskolor i årskurserna 7-9. Ena gruppen tillhörde en integrerad särskola och den andra gruppen tillhörde en fristående skola. Resultatet visar att metoderna är tillämpbara och effektiva för att synliggöra elevers erfarenheter, intressen och känslor. Resultatet har sedan analyserats utifrån John Deweys teorier utifrån erfarenhetsbaserat lärande.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas. I denna punkt tar detta examensarbete vid vars syfte är att skapa en modell för projektledares kompetensutveckling. En sådan modell behöver ta hänsyn till vad en projektledares kompetens egentligen består av och hur denna kan utvecklas bäst för att en junior projektledare slutligen ska bli senior. Detta genomförs ur ett lärandeteoretiskt perspektiv som belyser pedagogiska frågeställningar i strävan efter det livslånga lärandet. Examensarbetet genomfördes hos managementkonsultbolaget Frontit AB i samverkan med avdelningen för Industriella Informations- och Styrsystem på Kungliga Tekniska högskolan samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik på Stockholms Universitet. Metoden inkluderar en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer i kursverksamhet för projektledare samt semi-strukturerade intervjuer med kursdeltagare och företagsrepresentanter. Examensarbetet fastställer att projektledares kompetensutveckling primärt sker i det dagliga arbetet. Erfarenhet är dock långt ifrån synonymt med kunskap och det krävs aktiva insatser för att stödja det erfarenhetsbaserade lärandet. Därmed bör samtliga kompetensutvecklande aktiviteter ses i ett större perspektiv där de ger stöd för det dagliga lärandet. De måste ta hänsyn till projektledares tidigare kompetens både till form och innehåll och aktivt avväga fördelningen mellan kognitiva kompetenser, bestående av exempelvis metoder och verktyg, och affektiva-, personlighetsmässiga- och sociala kompetenser som ledarskap och pondus. Rätt utformade kommer kompetensutvecklande aktiviteter att bidraga till såväl kortsiktig som långsiktig utveckling. Effektiva verktyg kan exempelvis vara formella kurser anpassade efter deltagarnas bakgrund med fokus på att utveckla kognitiva scheman som kan hjälpa reflektionen av det dagliga arbetet, handledarskap i olika former samt övriga typer av sociala erfarenhetsutbyten.

Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur undervisning om bin och biodling kan möjliggöra lärsituationer inom no-undervisningen med hållbarhetsfokus, genom att undersöka erfarenheter hos pedagoger kring arbetet med bin med fokus på relationer mellan lärare-elev-innehåll. Detta har vi besvarat med följande frågeställning: Vilka relationer utifrån den didaktiska triangeln framkommer då pedagoger resonerar kring undervisning med bin som utgångspunkt? För att kunna formulera vår undersökningsfråga har vi genomfört systematiska sökningar i olika databaser. De källor vi ansåg var av relevans för vår frågeställning har därefter studerats, analyserats och sammanställts i förhållande till vårt syfte. I studien intervjuas fyra pedagoger som alla använder bin och bisamhället som en del i sin undervisning. Resultatet av intervjuerna analyseras sedan med hjälp av den didaktiska triangeln med fokus på relationerna lärare-elev-innehåll. Under analysprocessen utkristalliseras tre beskrivande kategorier för lärsituationer där bin utgör utgångspunkten för undervisningen: Natur, Engagemang och Ämnesintegrering. Utifrån kategorierna gjordes sedan en didaktisk analys av dessa kategorier. Intervjuerna som används i studien är av en semistrukturerad karaktär. Resultatet presenteras utifrån tre frågeställningar: Hur uttrycks framställning, Hur uttrycks erfarenhet? samt Hur uttrycks interaktion? Resultatet visar att naturen som undervisningsmiljö är en viktig del i framställningen när det kommer till undervisning med bin. Genom ett innehåll med bin kan eleverna erfara en medvetenhet om miljöfrågor och hållbar utveckling. Slutligen visar resultaten att lärarna genom interaktion med eleverna, i ett innehåll med bin kan utgå från elevernas behov av lärande och ge det en pedagogisk kontext.

Studiens syfte var att beskriva och förstå ledares uppfattningar om hur de utvecklat förmågan att anpassa deras ledarskap till varje unika medarbetare, situation och förändring. Studien utforskade vilka beteenden och kompetenser ledare uppfattar att de behöver för att bäst veta hur de ska anpassa sin ledarstil till olika förutsättningar samt hur de upplever att formellt, informellt och erfarenhetsbaserat lärande bidragit till att utveckla deras anpassningsförmåga. Kvalitativa data valdes att samlas in med semistrukturerade intervjuer då detta möjliggjorde att lägga fokus på tolkande, förståelse och beskrivning av olika sociala verkligheter. Studien visade att beteendeflexibilitet och kognitiva, interpersonella samt intrapersonella kompetenser av ledare anses vara viktiga för att anpassa sitt ledarskap. Särskilt tas emotionell reglering, empati, intuition, problemlösning, kreativitet och förmågan att ändra perspektiv upp. Formellt lärande via kurser kan bidra till anpassningsförmågans utveckling men informellt och erfarenhetsbaserat lärande i form av variation i erfarenhet över tiden, utmaningar och misstag anses effektivare. För att anpassbarhet ska kunna utvecklas via erfarenhet krävs enligt ledarna olika individuella, kollektiva och organisatoriska förutsättningar som till exempel förmågan att ifrågasätta sig själv, återkoppling, dialog, tid och en positiv arbetsmiljö som tillåter fel. / The study's purpose was to investigate leaders’ perception of how they have developed their ability to adapt their leadership style to each unique employee, situation and change. The study explored which behaviors and skills leaders perceive they need in order to best know how to adapt their leadership style to different conditions, and how they feel that formal, informal and experiential learning contributed to developing their adaptability. Qualitative data was chosen to be collected with semi-structured interviews as this made it possible to focus on interpretation, understanding and description of different social realities. The study showed that behavioral flexibility and cognitive, interpersonal and intrapersonal competencies of leaders are considered important for adapting their leadership. In particular, emotional regulation, empathy, intuition, problem solving, creativity and the ability to change perspective are addressed. Formal learning via courses can contribute to the development of adaptability, but informal and experiential learning in the form of variation in experience over time, challenges and mistakes is considered more effective. In order for adaptability to be developed through experience, leaders mean that various individual, collective and organizational conditions are required, such as the ability to question oneself, feedback, dialogue, time and a positive work environment that allows mistakes.

<p>Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.</p><p>Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper. De har på så sätt bekräftat och synliggjort sina kunskaper för i första hand sig själva men även för sin omgivning.</p><p>För att SSAB Oxelösund AB så småningom ska kunna överföra medarbetarnas erfarenheter och kunskap vidare till andra medarbetare krävs att de själva ges tid att reflektera över sina kunskaper. De måste bli medvetna om både vilka kunskaper de besitter och vilka kunskaper de skall dela med sig av för att de ska kunna lyckas med kunskapsdelningen.</p> / <p>The Swedish steel manufacturer Oxelösund AB is a member of the SSAB Swedish Steel Group and is the largest Nordic manufacturer of heavy steel plate. This thesis is about how selected employees at SSAB Oxelösund AB acquire and consolidate their knowledge, when it is supposed that they, in the future, will pass their knowledge on within the company. The thesis focuses on how employees perceive and gain their learning.</p><p>The employees expresses that their experience transforms into knowledge when they reflect upon recently perceived events. They describe that learning is a continuous process that is achieved over time and that they learn in their meeting with other people. Those employees were consolidating their knowledge when they both formulated and expressed themselves in words or when they practiced their skills. Thus they have confirmed and have made their knowledge visible, primarily for themselves but also for their surroundings.</p><p>For SSAB Oxelösund AB, to gradually will be able to transfer the employees experience and knowledge to other employees, it is essential to give them time to reflect upon their own knowledge. They must become aware of both the knowledge they possess and what skills are to be shared, to succeed in sharing their knowledge.</p> / QC 20100707

Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning. Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet. Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet. De diskuterade tekniker att använda i klassrummet t ex för att aktivera alla elever, att hjälpa elever att fokusera på rätt saker, tydlighet, feedback (formativa strategier). De diskuterade även begrepp inom NO, språkets betydelse, vikten av att variera undervisningen beroende på kontext samt läraruppdragets komplexitet. Handledaren hade en viktig roll att leda de ämnesdidaktiska diskussionerna och modellen bidrog till att aktiviteter genomfördes i klassrummet mellan träffarna. Kontinuerlig kompetensutveckling kan bedrivas på många sätt varav kollegialt lärande är ett sätt. Engagemang och variation är viktiga komponenter i all kompetensutveckling. Jag har identifierat olika hinder för kollegialt lärande bl a brist på tid och bristande kontinuitet. Lärarna i studien önskar fler möjligheter till diskussion och reflektion kring sin praktik och aktuell forskning. Min undersökning visar även att skolan är komplex och att fältet mellan forskning och beprövad erfarenhet också är komplext.

Denna uppsats är en konsumtion av forskning som behandlar fältstudier. Artiklarna har valts efter relevans till samhällskunskapsämnet på gymnasial nivå för att undersöka motiv till tillämpningar, utmaningar och fördelar till denna typ av undervisning. I bakgrunden belyses behov av både mer erfarenhetsbaserad och problembaserad undervisning inom samhällskunskapsämnet vilket senare diskuteras i relation till uppsatsens resultat. I bakgrunden förklaras även denna uppsats tolkning av pragmatikernas kunskapsutveckling samt teoretisk utgångspunkt. Artiklarna som utgör materialet undersöks för att finna mönster och tendenser huruvida fältstudier kan bidra till att fylla behovet av mer erfarenhetsbaserad undervisning. Resultatet bearbetas genom en kvalitativ analys med teoretisk utgångspunkt i utveckling av kunskapsförmågor, men även andra aspekter såsom affektivt och erfarenhetsbaserat lärande. Beroende på hur fältstudier var uppstrukturerade tränades olika förmågor. Genom stort elevansvar stimulerades deltagarna till att utveckla procedurförmågor och analysförmågor. Medan ett uttryckt fokus på affektion och erfarenheter genom upplevelser tränades metakognitiva förmågor. Mer lärarstyrda fältstudier visade potentiellt effektiv begreppsundervisning genom linjära fältstudier. Däremot riskerade dessa fältstudiestrukturer orsaka bristande motivationpå grund av litet friutrymme. Skillnaderna är enfingervisning om effektiviteten i olika variationer av fältstudier men även för att utvinna särdrag och framgångsfaktorer samt utmaningar vid tillämpning. Framstående utmaningar såsom resurskrav och risk för avhopp framkom av materialet och redovisas i resultatet. I diskussionen problematiseras resultatet men även dess relevans och uppmuntrande av potentiell tillämpning och framtid inom samhällskunskapsundervisning. Avslutningsvis påvisas behov av ytterligare forskning inom både området fältstudier inom samhällskunskap men även erfarenhetsbaserad samhällskunskap för att fylla en existerande forskningslucka.

Studien handlar om att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv studera arbetsplatslärande på en kommunal kostenhet i Sverige. Syfte: Syftet var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka anställdas upplevelser av arbetsplatslärande på individ- och gruppnivå. Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Totalt medverkade nio personer från den kommunala kostenheten. Studiens resultat har analyserats abduktivt genom ett hälsofrämjande perspektiv. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundade sig i pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på arbetsplatslärande och friskfaktorer. Den pedagogiska ansatsen innefattade erfarenhetsbaserat lärande. Studien berör friskfaktorer som begrepp och tillvägagångssätt, genom till exempel sociala relationer och delaktighet. Slutsats: Studiens resultat visar betydelsen av sociala samspel och att ta del av varandras erfarenheter för lärande på arbetsplatsen. Grupperna indikerar på att arbetsplatslärande upplevs ske i det dagliga arbetet på en gruppnivå, dock upplevs ingen större satsning gällande detta. Skapas förutsättningar för detta skulle utveckling på både grupp- och individnivå främjas. Ur ett hälsofrämjande perspektiv kan samtliga ovan nämnda lärande faktorer gynna personalens välmående och kontinuerliga utveckling. / The study is based on a health promotion perspective and involves studying workplace learning on a communal dietary unit in Sweden. The Aim: The aim of this study was from a health promotion perspective examine employees experiences of workplace learning at individual- and group level. Method: The study has been made on a qualitative approach and results have been collected through three focus group interviews. In total, nine people participated from the communal dietary unit. The study's results have been analyzed abductive through a health promotion perspective. Theoretical Framework: The theoretical framework of this essay had its foundation in educational and health promotion areas with focus on workplace learning and wellness factors. The educational approach is based on experiential learning. The study relates to health factors as concepts and approaches, for example through social relationships and participation. Conclusion: The study shows the importance of social interactions and to share each other's experience for workplace learning. The groups indicate that workplace learning is experienced in daily work situations at a group level, but no major effort and investment is experienced in this regard. Creating conditions for this would promote development at both group- and individual level. From a health promotion perspective, all learning factors mentioned above can benefit the well-being and continuous development of employees.