Global ETD Search

11	Barnmorskors erfarenheter av tonårsgraviditeter : En systematisk litteraturöversikt Sundberg, Laetitia January 2020 (has links) Bakgrund: Barnmorskan ska assistera den gravida kvinnan under graviditet och förlossning genom undervisning, vägledning och uppmuntrande stöttning. Denna studie behandlar förhållande och attityder, delande av livsvärld, mellan barnmorskor och tonårsgraviditeter. Syfte med studien var att belysa barnmorskors erfarenhet av att vårda tonåringar. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta artiklar som belyser barnmorskors erfarenhet av att vårda och förlösa tonåringar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i två huvudkategorier med vardera efterföljande tre subkategorier: Barnmorskans önskan att vårda den gravida tonåringen: Att ta den gravida tonåringen på allvar, att vara en viktig person för den gravida tonåringen och att ta hand om den gravida tonåringen. Barnmorskans uppfattning av den gravida tonåringen: ett nytt sammanhang, den oförberedda gravida tonåringen, den gravida tonåringen och hennes kultur. Slutsats Barnmorskors erfarenheter av att vårda tonåringar visade på en stor variation. Barnmorskor tog ”vårdandet” på allvar samtidigt som det uppstod komplexa situationer i samband med ”varandet´” tillsammans med den gravida tonåringen. Ökade kunskaper om den delade livsvärlden kan leda till att tonåringar får ett hälsofrämjande bemötande samt att barnmorskan får redskap till att vårda och förlösa den unga kvinnan på ett betydelsefullt sätt. / Background: The midwife shall assist the pregnant woman during her pregnancy and delivery, educating, guiding and encouraging her. This study treats relations and attitudes, a sharing of life-world, between midwives and pregnant teenagers.The aim of the study was to illustrate midwives’ experiences from caring for teenage mothers.Metode:Through a qualitative systematic study of eight selected scientific articles, two categories, each with three sub-categories, were established: The midwife’s desire to care for the pregnant teenager: take the pregnant teenager seriously, to be an important person to the teenager, take care of the pregnant teenager; The midvife’s impressions of the pregnant teenager: a new context, the unprepared pregnant teenager, the pregnant teenager and her culture.Conclusions: The midwives’ experiences of caring for teenage mothers showed forth a great variation. Midwives were serious in their “caring for” while, at the same time, complex situations appeared in the “being with” the pregnant teenagers.Increased knowledge about the shared life-world can result in respectful caring for the teenage mother, as it can provide the tools for the midwife required to deliver the teenage mother’s baby in a respectful and meaningful way. Experience Midwifery Teen pregnancy Adolescent Shared life-world Erfarenheter Barnmorskor Tonårsgraviditet Tonåringar Födsel Delad livsvärld
12	Interaktiv högläsning : Påverkan av interaktiv högläsning på kommunikation hos små barn födda prematurt / Interactive Reading : The Impact of Interactive Reading on Communication in Preterm Infants Bjerhag, Hannah, Ingemarsson, Agnes January 2024 (has links) Vid prematur födsel finns en ökad risk för kognitiva svårigheter och utmaningar i språkutvecklingen. Tidigare forskning har framhållit vikten av att erbjuda interventioner med fokus på språkutvecklingen redan i tidig ålder för att stödja barns utveckling. En intervention som syftar till att utveckla barns språkutveckling är interaktiv högläsning. Syftet med denna pilotstudie var att utvärdera om en 4-veckors intervention med interaktiv högläsning kunde förbättra kommunikationsfärdigheterna hos små barn födda prematurt. För att undersöka detta filmades och analyserades två föräldra-barn-par i en single-subject design med fyra baslinjetillfällen och nio interventionstillfällen. Resultaten från studien antyder att interventionen kan ha en positiv påverkan på kommunikationsfärdigheterna hos små barn födda prematurt. Ytterligare forskning för att fördjupa förståelsen för metoden och dess tillämpning erfordras. / At preterm birth, there is an increased risk of cognitive difficulties and challenges in language development. Previous research on preterm infants has emphasized the importance of providing interventions focusing on language development at an early age to support children's development. Interactive reading is a method aimed at fostering children's language skills. The aim of this pilot study was to evaluate whether a four-week intervention with interactive reading could improve the communication skills of preterm infants. To investigate this, two parent-child pairs were videotaped and analyzed using a single-subject design with four baseline sessions and nine intervention sessions. New instructions/techniques were provided to the parents during the intervention sessions. The results of this pilot study suggest that the intervention may have a positive impact on the communication skills of prematurely born children. Further research to deepen the understanding of the method and its application is warranted. Interactive reading dialogic reading premature birth communication vocal utterances vocalizations onomatopoeia gestures pointing gazes eye contact single-subject design Interaktiv högläsning dialogläsning prematur födsel kommunikation ljudyttranden vokaliseringar onomatopoesi gester pekning blickar ögonkontakt single-subject design Psychology Psykologi
13	”Inte ens preventivmedel handlar om sex" : En fenomenologisk studie om sexologisk stöttning efter en vaginal förlossning. / “Not even contraceptives are about sex" : A phenomenological study of sexological support after vaginal childbirth Bäckström, Sara January 2023 (has links) Since 2015, the Swedish government has invested more money in the post-partum care to make it more accessible. The number of Swedish qualitative studies, which highlight women's experiences of sexological support after childbirth since 2015, is limited. This means that we do not know how adequate the government's investments have been in terms of patients' access to sexological support after childbirth. The purpose of the study is to gain an increased understanding of what sexological support, from healthcare, people feel they need after childbirth. The author has conducted ten qualitative semi-structured interviews with respondents who had a vaginal birth in the last two years. Analyzed through Merleau-Ponty's (1945/2006) and Ahmed's (2014) phenomenological theories the results show that the respondents' sexual health was affected by the interaction of the changes in their physical body and life situation. These aspects were also influenced by their partner and the post-partum care. During the follow-up, several respondents felt that their midwife focused too much on their physical body instead of changes related to their sexual health. Participants expressed a need for more information and confirmation regarding the physical, psychological, and social changes that affected their sexual health. The participants also wished to have more sexological support for their partner. This result indicates that the government's investment in the post-partum care has not been sufficient in terms of sexual health after childbirth, which means that parts of this care remain unavailable. Key words: childbirth, partner, post-partum, postnatal care, sexual health, sexual function, sexual satisfaction, sexological support. childbirth partner post-partum postnatal care sexual health sexual function sexual satisfaction sexological support. födsel förlossning partner förlossningsvård eftervård sexologiskt stöd sexuell hälsa sexuell funktion sexuell nöjdhet
14	”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse Björck, Therese, Hägg, Amanda January 2014 (has links) Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse. Barnens berättelser har analyserats utifrån kritisk diskursiv psykologi.Resultatet visar att både femmisbarnen och relationsbarnen pratar om befruktning i olika former. De flesta pratar om en eller flera förutsättningar att bli till på, vilka alla var bundna till familjeform. Majoriteten av relationsbarnen och en del av femmisbarnen pratar utifrån en heteronormativ tvåsamhet. Många femmisbarn pratar även utifrån sitt eget tillblivelsesätt, assisterad befruktning, och talar dels utifrån att detta sätt är ett fullgott förstahandsalternativ och dels utifrån att det är ett andrahandsalternativ till att få barn genom den heteronormativa tvåsamheten. Flera av både femmisbarnen och relationsbarnen pratade kring att få barn på ett sätt som att det är en självklarhet för vuxna.De flesta av barnen pratade om förlossning och nämnde då vården som något centralt, vilken beskrivs antingen som en fixare eller en hjälpare. För femmisbarnen var vården självklar både vid befruktningen och vid förlossningen, medan vården är självklar för relationsbarnen vid förlossningen. De barn som pratar om pappors roll vid förlossningen gör det utifrån att pappor antingen är sekundära och passiva eller att de är hjälpare. Resultatet visar även att det inte finns någon skillnad kring var barnen från de olika familjeformerna har fått sin kunskap om tillblivelse ifrån samt var de skulle ta reda på mer kunskap. Barnen nämner sina mammor, men även skola, kompisar och olika former av media är kunskapskällor för barnen. Många barn pratar utifrån att kunskapen tillhör vuxenvärlden och att barn inte behöver ha kunskap om tillblivelse. Det är ungefär lika förekommande att barnen oavsett familjeformger uttryck för att tillblivelse och tillhörande ämnen på olika sätt är svårt att prata om, som att det är lätt att prata.Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att eftersom den heteronormativa tvåsamheten framställs som det självklara, får det till följd att andra tillblivelsesätt betraktas som mindre eftersträvansvärda. I kontakt med barn blir det därför viktigt att förhålla sig till detta och sträva mot att inkludera fler likvärdiga tillblivelsesätt i sitt prat. Mammor beskrivs av barnen från de båda familjeformerna som de primära kunskapsbärarna, medan pappor nästintill helt saknas. Detta tyder på att femmisbarn, i de undersökta åldrarna, har samma tillgång till kunskap om tillblivelse som relationsbarn har. Slutligen konstateras att sexualitet till viss del fortfarande är tabubelagt i samhället, då flera av barnen på olika sätt uttrycker att det finns aspekter av tillblivelse som var svåra att prata om. Denna syn, som också återfinns i samhället, håller troligtvis på att förändras då ungefär lika många barn gav uttryck för att tillblivelse var lätt att prata om. Children’s perspective childhood studies origin of babies conception birth single mothers by choice assisted reproduction donor insemination nuclear families conception by intercourse children childhood parents mothers fathers donors family studies childhood psychology childhood sociology child interviews discourse analysis critical discursive psychology social constructionism qualitative research. Barnperspektiv barndomsforskning tillblivelse befruktning födsel frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning donatorinsemination kärnfamilj samlagsbefruktning barn barndom föräldrar mammor pappor donatorer familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer diskursanalys kritisk diskursiv psykologi socialkonstruktionism kvalitativ forskning.

Page generated in 0.0604 seconds