Bakgrund: Som distriktssköterska inom primärvården finns ett ansvarsområde och en arbetsbeskrivning som handlar om hälsofrämjande och förebyggande arbete. Studier visade att den ursprungliga arbetsbeskrivningen för en distriktssköterska har fått lämna plats till sjukvårdsarbete och sjuka patienter. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor som arbetar inom primärvården upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande samt beskriva deras attityder till det hälsofrämjande arbetet. Metod: Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor som utfördes med tio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att distriktssköterskorna upplevde begränsade förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Brist på tid och resurser var framträdande orsaker. Trots detta så var distriktssköterskornas attityd till hälsofrämjande arbete övervägande positiv. Många uppgav att de dagligen försökte motivera patienter till en förändring genom att prata hälsofrämjande trots att syftet med besöket var något annat. De ansåg att det var en viktig del i yrkesrollen och att det kunde vara värdefullt för patienten om distriktssköterskan kunde motivera patienten till att genomföra någon förändring som kan leda till en bättre hälsa. Slutsats: Distriktssköterskorna som deltog i föreliggande studie upplevde begränsade förutsättningar till att arbeta hälsofrämjande, främst på grund av tids- och resursbrist. De hade dock övervägande en positiv attityd till arbetet och försökte ta varje tillfälle att prata hälsofrämjande. De ansåg arbetet vara en viktig del i deras yrkesroll och önskade mer tid och resurser till detta.

Syftet med denna studie var att utforska fyra pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om kvalitetsarbete i förskolan. I studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att utifrån syftet beröra pedagogernas personliga erfarenheter av och uppfattningar om kvalitetsarbetet i förskolan. Intervjuerna är genomförda på fyra olika förskolor inom samma kommun. I resultatet framkommer det att kvalitetsarbetet enligt pedagogerna handlar om att dels synliggöra barnens förutsättningar till lärande och utveckling och dels att synliggöra samt skapa medvetenhet för den egna verksamheten. Det framkommer även att vissa förutsättningar behövs enligt pedagogerna för att verkställa kvalitetsarbetet i verksamheterna. I studien synliggörs både lika och olika erfarenheter och uppfattningar om kvalitetsarbete samt perspektiv på vad som utgör kvalitet. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Enligt Lgr 11 ska undervisningen anpassas till varje enskild elev. Studien undersöker hur fem verksamma grundskollärare inom Uppsala kommun individanpassar undervisningen utifrån läroplanens direktiv. Dessutom undersöks möjliga hinder som kan begränsa lärarnas möjlighet att individanpassa undervisningen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer som metod för datainsamlingen. Den insamlade datan analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning samt i förhållande till den sociokulturella inlärningsteorin.   Resultatet visar att begreppet individanpassning kan tolkas på varierande sätt utifrån läroplanens direktiv. En individanpassad undervisning utformas efter elevgruppens förutsättningar och behov, vilket medför olika former av individanpassningar då alla elever är olika. En anpassning till samtliga elever är inte alltid genomförbart i praktiken. Det finns flera hinder som begränsar lärarna, såsom för lite tid, för stora elevgrupper, utrymmesbrist och personalbrist.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret. Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

När Lgr 11 infördes i grundsärskolan hamnade fokus på kunskapsutveckling och kunskapskrav mot den tidigare Lpo 94 som var mer inriktad på omsorg. När kraven höjdes genom den nya läroplanen så blev betyg och bedömningsfrågorna aktuella även på grundsärskolan. Bedömning och betygsfrågor är ofta svåra frågor att hantera för pedagoger i alla skolformer. Pedagoger arbetar oftast i någon form av arbetslag, men hur ser samarbetet ut i skolan bland pedagoger/kollegor när det gäller bedömning och betygssättning? Det finns inte så mycket studier kring hur bedömning och betygssättning hanteras i grundsärskolan, och på grund av detta så vill jag få en förståelse för pedagoger ser på dessa frågor. Jag vill genom studien vilken betydelsebedömning och betygssättning har i grundsärskolan, hur samarbetet ser ut och vilka förutsättningar är viktiga är för ett samarbete i denna fråga. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Informanterna var elva stycken, på två grundsärskolor och i två olika kommuner. Resultatet har analyserats ur det organisationspedagogiska perspektivet, och visar att pedagoger upplever att betyg inte är så viktiga för varken pedagoger, vårdnadshavare eller elever. Däremot upplever pedagogerna att formativ bedömning är grunden i hela undervisningen då den används för att eleven ska komma vidare i lärandet. Vidare ansåg de flesta att de skulle vilja diskutera pedagogiska frågor samt betyg och bedömning, men att de ansåg att de inte hade tid för detta. Min analys blev att de inte hade organisatoriska förutsättningarna till samarbete. Jag kunde också märka en större omedvetenhet hos pedagogerna i vad som styr att de får förutsättningarna till samarbete.

Studiens syfte var att undersöka och beskriva vilka förutsättningar fritidspedagogerna på 10 skolor upplevde sig ha i deras arbete med uppdraget i fritidshemmet. I tidigare forskning har vi funnit faktorer som ger de verksamma inom fritidshemmet förutsättningar att uppfylla uppdraget och dessa är; barngruppens storlek, fritidshemmets lokaler, personaltäthet och personalens kompetens, tid för planering och förberedelse. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av en större öppen fråga till 23 utbildade fritidspedagoger på 10 skolor i en medelstor kommun i Sverige. Resultatet visar fyra teman som återkommer i fritidspedagogernas upplevelser av förutsättningar för att genomföra fritidshemmets uppdrag och dessa är; Barngruppen som en förutsättning för arbetet meduppdraget, Fritidshemmets lokaler som en förutsättning för arbetet med uppdraget, Fritidshemmets personal som en förutsättning för arbetet med uppdraget och Tid som en förutsättning för arbetet med uppdraget. I rapportens avslutande del diskuteras vilka upplevda förutsättningar fritidspedagogerna har för arbetet med uppdraget i fritidshemmet tillsammans med tidigare forskning. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Studien har haft som mål att undersöka vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skola och fritidslärare under den obligatoriska skoldagen. Samverkan mellan fritidshem och skola har varit ett pågående projekt ända sedan sammanslagningen av dem i början av 90-talet och har sedan dess varit en del av många fritidslärares arbetsdag. Forskning på ämnet har gjorts men en del som ofta har saknats är lärarnas perspektiv. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer med åtta yrkesaktiva lågstadielärare som har erfarenhet av samverkan med fritidslärare och intervjuerna har haft fokus på uppfattningar om samverkan och uppfattningar om fritidslärares yrkeskompetens. I resultatet framkommer bland annat en osäkerhet kring fritidslärarens yrkeskompetens samt uppfattningar om att skolans verksamhet gavs företräde och även om det gick att diskutera kring hur lärarnas uppfattningar kan påverka förutsättningarna för samverkan blev det svårt att dra några definitiva slutsatser. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Antalet platser på barnintensivvårdsavdelningar är begränsade och när de inte räcker till innebär det att barn emellanåt vårdas på allmänna intensivvårdsavdelningar. Tidigare forskning har visat att intensivvårdssjuksköterskor som arbetar på allmänna intensivvårdsavdelningar upplever att det kan vara utmanande att vårda barn och deras närstående. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors möte med vuxna närstående till barn som vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som metod. Åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades, och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två huvudkategorier och totalt sju subkategorier. Kategorierna är En vårdande relation och Förutsättningar att möta närstående. Intensivvårdsjuksköterskans kommunikation, delaktighet, professionalitet, medmänsklighet och erfarenheter identifieras som viktiga faktorer. Möten som tar kraft och energi, familjesammansättningen, konflikter och möjligheten till arbetsro är fyra förutsättningar som påverkar mötet med närstående. I metoddiskussionen diskuteras urvalet, analysen och varför begreppet närstående användes. Resultatdiskussionen är uppbyggd utifrån det som anses vara en utmaning och det som främjar mötet med anhöriga.  Slutsatsen är att ett möte med vuxna närstående till barn som vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskan skapar en trygghet hos de närstående. Genom att informera, låta närstående vara delaktiga och genom att personalen har gemensamt förhållningsätt som präglas av en vilja att göra närstående delaktiga i vården lägger det grunden till en bra relation.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssätt och förhållningssätt beroende på var förskolan ligger i landet. Vi ville även ta reda på vilka förutsättningar flerspråkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina språk utifrån pedagogernas syn på flerspråkighet. För att komma fram till resultat använde vi oss av kvalitativ intervjumetod där informanterna gavs möjlighet att berätta om sina erfarenheter kring flerspråkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhållningsätt har stor betydelse när de arbetar med flerspråkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barn i sina verksamheter. Exempel på metoder som pedagogerna använder för att främja barns språkutveckling är att ha högläsning för barnen via projektor; på så vis kan alla följa med under läsningen via både bild och text, vilket underlättar för, bland andra, flerspråkiga barn. Pedagogerna i vår undersökning menar att detta kan stärka barnens läsförståelse. Ett annat exempel är att pedagogen visar bilder under samlingen på till exempel en bil, en cykel eller färgen röd och berättar för barnen vad bilden föreställer på olika språk. Det som pedagogerna på de förskolor vi undersökte hade gemensamt var att de lyfte hur viktigt det är med fortbildning inom ämnet. En annan slutsats vi drog efter våra intervjuer är att pedagogerna i samråd med förskole chefen bär ansvaret för att lärande och utveckling sker i verksamheten utifrån de kriterier som ledningen har format.

Arbetet ämnar undersöka vilken effekt på spelupplevelsen ett transient kontra permanent mål har i ett spel med permadeath, samt hur spelaren reagerar på mekaniken när spelets förutsättningar förändras. Arbetet utgår ifrån hypotesen att ett spel som presenteras med ett transient mål är mer passande för permadeath och gör döden mer acceptabelt för spelaren. Arbetet går först igenom en introduktion av permadeath som spelmekanik, vad förlust i spelsammanhang innebär, samt de två mål-variationerna, följt av arbetets frågeställning och hur denna ska utmätas. För detta arbete har ett spel med permdeath skapats i två variationer, en presenterad med ett permanent mål och en med ett transient mål. Testen utfördes sedan genom två grupper, vars spelupplevelse mättes genom en enkätundersökning. Resultatet från denna undersökning visade att det inte fanns någon märkbar skillnad mellan spelversionerna och deras mål, vilket berodde till stor del på hur testspelen i sig var designade. Resultatet visar dock andra intressanta aspekter av permdeath, så som vilka effekter andra mekaniker i speldesignen kan ha på permadeath och områden som måste tas hänsyn till om det ska vara meningsfullt att påstå att ett spel innehåller permadeath.