I yrken med möten med människor som varit utsatta på något sätt och behöver stöd i en förändringsprocess krävs en kompetens för att möta den hjälpsökandes behov. Ständiga möten med människor i en utsatt situation alstrar ett lärande även hos den som förväntas stötta och uppmuntra till förändring. Föreliggande studie avser att undersöka upplevelser av lärande hos individer som arbetar med kvinnor utsatta för våld i en nära relation. Sex kvinnor i en mellanstor kommun i Sverige har deltagit i studien. De arbetar antingen yrkesmässigt eller ideellt i två samverkande verksamheter med utsatta kvinnor. Totalt har elva intervjuer genomförts där förfarandet haft en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet har analyserats med en tolkande fenomenologisk analys, där resultatet består av följande tre teman: Ett omedvetet och medvetet lärande, formellt lärande samt informellt lärande. Resultatet visar också hur informanterna upplever olika förutsättningar för lärande samt vilken betydelse lärandet får för den dagliga verksamheten. Deltagarna upplever att de ständigt lär av andra och sig själva, där samarbete och samverkan är viktiga förutsättningar för att det dagliga arbetet skall fungera. Lärande är betydelsefullt för verksamhetens utveckling, individens personliga utveckling och för att den utsatta kvinnan skall få god hjälp. För att kunna lära behövs förutsättningar som exempelvis engagemang och intresse. Och för att dessa ska tillgodoses krävs förutsättningar av mottaglighet och utrymme som ges och fås, dels av individen själv men främst av individer i verksamheternas nätverk. / In occupations where encounters with people who have been exposed in some way and are in need of support in a process of change, competence is required to meet the needs of that person. Every encounter with people in vulnerable situations generates situations of learning also for the person that is expected to give support and encourage change. The present study aims to examine the experiences of learning within individuals who work with women victims of domestic violence. Six women in a medium-sized municipality in Sweden participated in the study. They either work with salaries or voluntarily in two collaborative units with abused women. A total of eleven interviews were conducted where the approach had a qualitative alignment. The collected material was analyzed with an interpretative phenomenological analysis and the result consists of the three following themes: Unconscious/conscious learning, formal learning and informal learning. The result also shows how the participants experience different conditions for learning and the importance learning adress to the daily worklife. Furthermore, the participants experience a constant learning from both other individuals and herself, where cooperation and collaboration are essential for the function of daily work. Learning is important for development of the workplace, personal development and so that the abused woman will get the help she need. To be able to learn, there are necessary preconditions such as commitment and interest. And for these to be met, other conditions are required such as receptivity and space, which are provided and obtained partly by the individual herself but mostly by individuals in the network surrounding the work places.

Examensarbetet utfördes vid ett vårdföretag i Storstockholm under våren 2017. Syftet med examensarbete var att kartlägga hur verksamhetens ledningsgrupp, beskrivet genom varje ledningsgruppsmedlem, såg på mål och vision. Utifrån resultatet genererades förbättringsförslag med adekvat implementeringsplan för utveckling. Frågeställningarna grundade sig i att ta fram en kartläggning av ledningsgruppens arbete med mål och vision, vilka påverkansfaktorer som fanns på området och vad som skulle kunna utvecklas. Målet var att examensarbetet skulle vara till gagn och rendera framtida fördelar för verksamhetens arbete, genom möjlighet att ta del av framställda förbättringsförslag och tillhörande implementeringsplan. Examensarbetet grundade sig i en förstudie där förbättringsområden kartlagts, där området mål och vision valdes i samverkan med handledare, ämnesgranskare och författarna för vidare arbete. En kvalitativ studie genomfördes med fenomenologisk ansats med metodtriangulering med djupintervjuer, observation av intern ISO-revision och en dokumentstudie av mötesprotokoll från ledningsgruppsmöten. Kvalitetsstudien var induktiv, vilket ledde till att teorin sammanställdes efter resultatet dokumenterades. Resultatet bearbetades av dataanalysverktygen kategorisering, kodning och koncentrering. Det framkom att ledningsgruppen inte hade en gemensam syn på tydligheten sett till långsiktiga mål och visioner. Ett flertal påverkansfaktorer framkom under arbetet och resulterade i slutsatser med förbättringsförslag och implementeringsplan. Resultatet har främst betydelse för den verksamhet som deltagit i examensarbetet, men även andra organisationer och studier kan gagnas av arbetet. / The thesis was carried out in collaboration with a care company in Greater Stockholm, spring 2017. The aim of the thesis was to describe how the management team, from each management team member point of view, worked with goals and vision. Based on the result, improvement suggestions were generated and an appropriate development plan for development was presented. The thesis questions were based how the management team presently works with goal and vision, what factors can impact goal a vision at the company and to present what can be developed. The goal with the thesis was and that the presented work would be beneficial for the company’s future work and developments. The thesis was based on a pilot study in which different areas with improvement potentials was mapped out, the area of goal and vision was chosen in collaboration with the university, supervisor from the company and the students. A qualitative study was conducted with a phenomenological approach with method triangulation with deep interviews, observation of internal ISO audit and document study of meeting protocols from management team meetings. The study was inductive, which led to the theory being compiled after the outcome was documented. The result, as evidenced by categorization, coding and concentration. The result showed that the management team did not have a common view on the clarity of long-term goals and visions. A number of impact factors emerged during the work and resulted in conclusions with improvement proposals and implementation plan. The result is primarily important for the activities that have taken part in the thesis work, but other organizations and studies can also benefit from the work.

Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.

Syftet med denna rapport var att undersöka individer från olika grupper och se hur deras uppfattningar, upplevelser och vardag under Covid-19 pandemin ser ut. Med hjälp av denna förståelse var målet att applicera beteendeteorier och riskteorier relevanta till pandemin i kombination med mentala modeller. Förhoppningen med kopplingen mellan individers upplevelse samt dessa teorier var att skapa en förståelse för vilka aspekter som kan påverka smittspridning. Frågeställningarna som besvarades var:  Skiljer det sig mellan grupper hur man förhåller sig till pandemin? Om folk går emot restriktioner eller rekommendationer, hur motiveras det? Hur anser folk att de har förändrat sitt liv om man jämför före och under pandemin? Kan sociala aspekter och uppfattad risk skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar smittspridning? Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys. Tre bredare teman identifierades, agerande, resonerande och förändring. Slutsatsen var att det fanns vissa skillnader mellan grupperna hur de förhåller sig till pandemin och att aktiviteter som går mot rekommendationer och restriktioner var mycket baserat på social kontext, upplevd risk och aktiviteter som deltagarna gjorde innan pandemin. Deltagarna upplevde även att de har gjort en förändring i sina liv. Social kontakt visade sig givande för att känna gemenskap, en känsla av att bidra och att få annan input. Slutligen fastställdes det att den sociala kontexten och betydelsen av den samt riskuppfattning bör vara i åtanke för att förstå smittspridning och därmed pandemin. / The aim of this report was to examine individuals from different groups to see how their experiences, beliefs and everyday life has been during the Covid-19 pandemic. Thereafter the aim was to evaluate the results with the help of behavioral and risk theories of relevance to the pandemic in combination with mental models. The idea with the connection between the individual experiences and these theories was to come to an understanding about which aspects affect the spread of the virus. The study was based on the following research questions: Is there a difference between groups how they have adapted to the pandemic? If people go against recommendations and restrictions, how do they motivate that? In what way do people feel they have made a change during the pandemic? Can social aspects and perceived risk create an understanding of which factors affect the spreading of the virus? The data was collected via semi structured interviews. The analysis was made with an interpretative phenomenological analysis. Three overarching themes were identified, how the participants act, how they reason, and how they have changed. The conclusion made from the study was that there were some differences between groups how they have adapted to the pandemic and that the motivations behind the activities which were against recommendations and restrictions were largely based on social context, perceived risk and activities the participants were doing before the pandemic. The participants also felt they had made changes to their lives. Social contact was shown to be important to feel a sense of belonging, a feeling of contributing and to get different input. Finally, the conclusion was drawn that social context and perceived risk should be considered to understand the spreading of the virus and thereby the pandemic.

The purpose of this study was to investigate how psychological therapists experience receiving gifts from their patients. Five respondents participated in the study and data was collected using a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The analysis was conducted by means of an interpretive phenomenological analysis which resulted in two main themes describing how the respondents experienced gifts in the therapy room: reciprocity and dilemma. Reciprocity in the relationship with the patient, and dilemmas to cope with in relation to the patient as well as colleagues, guidelines and laws. / Syftet med denna studie var att undersöka hur psykologiska behandlare upplever att få gåvor av sina patienter. Fem respondenter deltog i studien och data samlades in med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts med hjälp av en tolkande fenomenologisk analys som gav två huvudteman i hur respondenterna upplevde att få gåvor; ömsesidighet och dilemma. Ömsesidighet i relationen med patienten och dilemman att hantera i relation till såväl patient som kollegor, riktlinjer och lagar.

Leken betraktas som en grundläggande och avgörande del av barnkulturen, och det framhävs både i förskolans läroplan och forskning som en betydelsefull faktor för barns utveckling och lärande. Inom förskoleverksamheten uppkommer och främjas bråklekar regelbundet som en del av barnens lek. Studiens syfte är till att undersöka bråklek bland förskolebarn och dess betydelse för deras utveckling. Frågeställningar som besvaras är hur bråkleker 1–3 åringar respektive 3–5 åringar och vilka lekstämningar och sociala lekregler som framträder i bråkleken. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod och utfört deltagande observationer på två olika förskolor i en större stad för att studera barnens bråklekar i förskolan. Vi observerade barnens bråklekar under alla möjliga situationer och hade en rik data som vi sedan bearbetade utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av vår studie visar att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling. Bland annat att det kan hjälpa barn att lära sig sociala lekregler, utveckla förmågan att anpassa sin styrka och förstå vad som är en lämplig nivå av fysisk kontakt, att den kan hjälpa barn att hantera aggression i en trygg och kontrollerad miljö och till och med lära sig att respektera andras gränser och att ta hänsyn till sina kamrater. Sammanfattningsvis visar denna studie att bråklek kan ha flera fördelaktiga effekter på barns utveckling som kommer att vara till nytta för dem senare i livet.

The aim for this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' ideas about their communication strategies, from an inclusion perspective. To collect information, nine interviews were made with practicing preschool teachers in Sweden. The study is based on empirical data and with a methodological approach. By using interpretative phenomenological analysis as a tool to analyze the collected data, three categories, or also called clusters, on the overall theme communication strategies were found including verbal communication, non-verbal communication and age and specific communication skills. The results show that preschool teachers use different communication strategies to a large extent to include the children. However, it appears to a very small extent how preschool teachers use different communication strategies to offer multilingual children their native language. The preschool teachers mainly express the importance of the children learning the Swedish language, which is also the main communication strategy for the older children in preschool. / Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares föreställningar om deras kommunikationsstrategier, utifrån ett inkluderingsperspektiv. För att samla in data så genomfördes det nio stycken intervjuer med verksamma förskollärare i Sverige. Studien baseras på empirisk data med en metodologisk ansats. Analysen har skett genom metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys, där vi tolkat fenomenet kommunikationsstrategier och funnit tre olika kategorier som kallas kluster som är kopplade till fenomenet. Dessa kluster är verbal kommunikation, icke-verbal kommunikation och ålder och specifika kommunikationsmöjligheter. Resultatet visar att förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier i stor utsträckning för att inkludera barnen. Dock så framkommer det i väldigt liten utsträckning hur förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier för att erbjuda flerspråkiga barn sitt modersmål. Förskollärarna uttrycker främst vikten av att barnen ska lära sig det svenska språket vilket även är den främsta kommunikationsstrategin för de äldre barnen i förskolan.

Genom en fenomenologiskt inspirerad forskningsdesign har undersökts vuxna andraspråksinlärares upplevelser av meningsfulla litteracitetspraktiker i deras vardag. Undersökningsmaterialet utgörs av intervjuer med fyra andraspråksinlärare. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur vuxna andraspråksinlärare som har passerat SFI och som studerar svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning dels upplever utveckling av sina litteracitetsfärdigheter, dels använder litteracitetsfärdigheter i syfte att aktivt delta i samhället efter avslutad utbildning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Det teoretiska ramverket för studien byggs utifrån grundtankar i det sociokulturella perspektivet och dess syn på flerspråkighet samt New Literacy Studies. Därför utgår analysen ifrån de sociokulturella och ideologiska aspekterna av litteracitet. Studiens resultat visar en komplex bild av deltagarnas upplevda verklighet. Ett av resultaten visar att deltagarna anpassar sig efter den enspråkiga normen i syfte att känna grupptillhörighet. Ett annat resultat är att det finns ett behov för integrering av kulturell litteracitet i undervisningen. En av utmaningarna med skolans litteracitetspraktiker i de vuxnas vardag är att anpassa och tillämpa skolans genrer till vad de behöver i vardagen. I vissa fall har en sådan utmaning upplevts som en hämmande faktor i deltagarnas möjlighet att aktivt bidra i samhället.

Substance abuse and suicidal behaviour are major challenges to public health. These phenomena are mainly studied by quantitative designs. This qualitative thesis aims at gaining a deeper understanding of substance abuse and suicidal behaviour, as experienced by young men in different types of treatment. By describing, exploring and interpreting lived experiences, in this thesis I try to give a more nuanced language of both substance abuse and suicidal behaviour, also in young migrating men. I also focus on the system of services related to the prevention and follow-up of life-threatening overdoses by describing and exploring how this phenomenon is experienced by individuals and professionals in Oslo. By researching the lived experiences of substance abuse and suicidal behaviour, combined with researching the phenomenon of life-threatening overdoses, a deeper insight is gained and this can be an important source to both prevention and health promotion for the group in question. The first three papers are based on descriptive, explorative and interpretative studies. How meaning is constructed is the core research question. In the fourth study I describe and explore life-threatening overdoses as a contemporary phenomenon in its context. The research questions are on a descriptive level. In the first three papers, the research object is the personal narratives from in-depth interviews, which are analysed using a phenomenological hermeneutic method. The case study is composed of data collected from different sources, and analysed by triangulation. The main finding in the first paper is that substance abuse and suicidal behaviour can be understood as goal-oriented, communicative and meaning-making activities about the individuals’ balance between death as an escape from pain and the hope of a life. In the second study, metaphorical expressions about a shifting sense of self is understood as balancing being an agent or a victim. In migrating young men these phenomena are interpreted as goal-oriented, communicative and meanig-making activities about existing in a maze that is perceived as closed. The findings of the case study show that different forms of life-threatening overdoses in Oslo are experienced in a state of existential and material stress. A wish of follow-up might not be expressed by the individual. Due to structural problems, such as lack of goals, professionals do not prevent such events in a planned way, nor do they cooperate between different levels. Professionals decide what is good quality in prevention and follow-up of life-threatening overdoses / Rusavhengighet og selvmordsadferd representerer store folkehelseproblemer. Disse fenomenene er hovedsakelig studert med kvantitative design. Målet med denne kvalitative avhandlingen er å få dypere kunnskap om rusavhengighet og selvmordsadferd slik fenomenene er opplevd av yngre menn i ulike typer behandling. Gjennom å beskrive, undersøke og tolke levde opplevelser forsøker avhandlingen å få fram en mer nyansert forståelse av, og språk om, både rusavhengighet og selvmordsadferd, også hos yngre menn med migrasjonserfaring. Avhandlingen fokuserer systemnivået gjennom å beskrive og undersøke hvordan livstruende overdoser oppleves og erfares som levde erfaringer og som yrkesutfordring i Oslo. Et omverdensperspektiv, kombinert med en dypere forståelse og et rikere språk kan være viktige bidrag til forebyggende og helsefremmende tiltak. Det første, andre og tredje arbeidet i avhandlingen er beskrivende, undersøkende og tolkende studier som fokuser yngre menns levde erfaringer med rusavhengighet og selvmordsadferd. Hvordan mening konstrueres er det sentrale forskningsspørsmålet. Det fjerde arbeidet, case studien, undersøker livstruende overdoser i en nå-tidig kontekst, og forskningsspørsmålene er beskrivende. I de første tre arbeidene er forskningsobjektet personlige narrativer samlet gjennom åpne dybdeintervjuer, og som er tolket ved bruk av en fenomenologisk hermeneutisk analyse. I case studien er data fra ulike kilder analysert ved hjelp av triangulering. Hovedfunnet i den første studien er at rusavhengighet og selvmordsadferd kan forstås som måltettede, kommunikative og meningsfulle handlinger om personens balanse mellom døden som befrielse fra smerte og håpet om et bedre liv. I den andre studien kommer metaforiske beskrivelser av en skiftende opplevelse av seg selv i prosessene knyttet til både rusavhengighet og selvmordsadferd tydelig fram. Dette kan forstås som å balansere en selvopplevelse mellom aktør og offer. I den tredje studien kan rusavhengighet og selvmordsadferd hos migrerte menn forstås som målrettede, kommunikative og meningsfulle handlinger om personens opplevelse av å eksistere i en stengt labyrint. Funnene i case studien tyder på at livstruende overdoser i Oslo erfares i eksistensielt stressfulle omstendigheter. Et personlig ønske om oppfølging gis ikke alltid eksplisitt. Strukturelle problemer medfører at profesjonelle arbeider med livstruende overdoser uten overordnete mål og uten samordnet planlegging. Profesjonelle bestemmer derfor selv hva som er god kvalitet når det gjelder forebygging og oppfølging av livstruende overdoser

The purpose of this essay is to examine how to clarify and emphasize the relationship between emotions and meaning. I have explored how to make an adequate conceptualization of the role of emotions in the experience of existential meaning. To do that I have used a theory of emotion by Martha Nussbaum and an phenomenological theory of meaning by Martin Holmberg. To form an adequate conceptualization I have raised four analytical questions to the choosen material and I have also analyzed the material based to embrace the theories. The theories are the basis for the essay. The four questions I have chosen is; (1) What is emotion and meaning?, (2) What are the conditions for meaning and emotions?, (3) When do emotions arise that are involved in creating meaning and why?, (4) What role can religious emotions play?  Based on the questions and the theories I have come up with a model I consider to be adequate for the role of emotions in the experience of meaning.