Denna studie undersöker den initiala abnormala avkastningen som uppstår av positiva vinstvarningar på den svenska och finska marknaden mellan åren 2017-2020. Studien undersöker om företags arbete med CSR-relaterade frågor, mätt utifrån ett ESG-poäng, påverkar den abnormala avkastningen som uppstår vid en positiv vinstvarning. Studien tillämpar en eventstudie med 66 observationer för att studera den abnormala avkastningen runt dagen för publiceringen. En regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan den abnormala avkastningen och företagens ESG-poäng. Studien finner en signifikant initial abnormal avkastning vid en positiv vinstvarning. Studien finner däremot inte att ESG-poäng har en signifikant negativ effekt på den abnormala avkastningen vid positiva vinstvarningar. Studien kan därmed inte visa att företag som har en högre ESG-poäng och jobbar mer med CSR-relaterade frågor får en lägre abnormal avkastning när de publicerar en positiv vinstvarning.

Denna kvalitativa studie behandlar tvåspråkiga elevers språkanvändning i olika situationer samt huruvida skillnader finns på verbal aktivitet i undervisningen mellan tvåspråkiga elever och elever med svenska som förstaspråk. Fokus har varit på elever i årskurs 3 som tillhör minoritetsgruppen Sverigefinnar. Eleverna är kunniga i finska och svenska språken, med finska som förstaspråk. I avsnitten om tidigare forskning presenteras tvåspråkighetens olika sidor, bland annat om translanguaging/transspråkande som är vanligt hos tvåspråkiga. I det avsnittet presenteras även samband mellan språk och identitet samt motivation i språkinlärningen. I teoriavsnittet är Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv i fokus samt scaffolding som även är en del av det sociokulturella perspektivet. Även där görs samband till denna uppsats. Studien baseras på två forskningsfrågor: • Vilka skillnader finns i verbal aktivitet under lektioner mellan tvåspråkiga elever som talar både finska och svenska och elever som talar svenska? • I vilka situationer använder tvåspråkiga elever de två språken? Metoderna som har använts till denna studie är intervjuer och observationer. För att få samtycke av vårdnadshavare så att eleverna får delta i studien, har informationsbrev och samtyckesblankett delats ut som vårdnadshavare fyllt i. Två skolor i en kommun i Tornedalen har inkluderats och sammanlagt fem tvåspråkiga elever, två klasslärare samt fyra elever med svenska som förstaspråk har deltagit. Resultat från observationer och intervjuer har samlat under avsnitten om resultat, som senare diskuteras i följande kapitel samt återkopplingar görs till tidigare forskning och teori. Den första frågan kan besvaras med att mycket beror på hur självsäker eleven är i sitt andraspråk, då det går att se skillnader mellan tvåspråkiga elever i användning av deras andraspråk – även i denna studie. För att sammanfatta resultatet i den andra frågan, talar eleverna oftast svenska i skolan. Finska talar de med familj och släkt, men några talar även finska med deras vänner.

The focus of contemporary warfare studies has mainly been on the art of maneuver warfare. However, research has shown that attrition could be a plausible alternative when one part is unable to achieve a decisive victory. To survey the feasibility of deterrence by attrition, this thesis will apply a theory of guerilla warfare on the asymmetrical conflict of the winter war between Finland and the Soviet Union (1939-1940), to explore if the relativity of casualties between the nations could be explained by implementing aspects of guerilla warfare. Robert Taber compiles three guerilla warfare strategists in his book The war of the flea. In this thesis, these three theories are developed and adjusted to exclude revolutionary aspects, thereby focusing on the tactical dimension of guerilla warfare. This study concludes that the finnish tactics attained many of the indicators of guerilla warfare, and that the usage of guerilla warfare had impacted the number of casualties. It is however problematic to draw any conclusion about achieving deterrence by utilizing attrition, as the potential cost of the operation and willingness to accept it is in the eyes of the opponent.

Minoritetsgrupper i Sverige har en särställning, där språklig representation är en rättighet som den svenska offentligheten har ansvar att upprätthålla. Sverige har utvecklats till att bli ett flerspråkigt land under flera årtionden. Dessutom har forskning inom flerspråkighet och språkpraktiker kopplat till användning av olika språk genomförts och utvecklats sedan 1900-talet. Detta är en kvalitativ undersökning om hur translanguaging kommer till uttryck i serien Brus, som under 2022 hade sin premiär på public service-plattformen SVT Play. Brus handlar om sverigefinska ungdomar som bor i Stockholm, en grupp som även i tidigare forskning har synliggjorts. Den här studien bygger på sociolingvistiska teorier om translanguaging och språklig ackommodation, ur vilka för mediet lämpliga analysverktyg och begrepp valts ut. Resultatet visar att translanguaging synliggörs i Brus genom kodväxling, implicit och explicit representation av språkliga repertoarer samt genom användningen av så kallade translanguaging-markörer, i tidigare forskning även kallade markörer för kodväxling. Resultatet visar även tecken på att karaktärerna anpassar sig språkligt till varandra genom ackommodation. Karaktärernas språkliga praktiker sammanfaller i hög grad med de tankar om flexibelt språkande, som den moderna flerspråkighetsforskningen lutar sig på.

Läroplanen för förskolans strävansmål gör att arbetet kring modermålsutvecklingen kommer upp till diskussion allt mer. I studiens region har yttre stöd i form av modermålspedagoger tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Barn med annat modersmål än svenska är en utmaning för pedagogerna.  Syftet med studien är att undersöka hur föräldrarna upplever att modersmålsstöd fungerar för barn med finska som modersmål. Forskningsfrågan var: hur upplever de finsktalande föräldrarna att deras barns språkutveckling i finska stöds i förskolan? Vad händer med barnets modersmål när pedagogerna inte talar finska utan bara erbjuder barnen att ta del av olika kulturuttryck på sitt modersmål. På Gotland finns 610 invånare med finskt ursprung. Det finns en modersmålslärare, 15 grundskoleelever och 4 gymnasieelever som har modersmålsundervisning i finska. I den gruppen finns 12 föräldrar, som alla fick enkäten varav 10 svarade. Studiens slutsats är att föräldrarna tycker att det inte fungerar med det modersmålsstöd som erbjuds nu. Det räcker inte med olika kulturuttryck på barnens modersmål med svensktalande pedagoger för att bibehålla språket, det behövs finsktalande pedagoger flera gånger i veckan i förskolan. Det är då språkinlärningen är som intensivast och det stödjer även andraspråksinlärningen. / Esikoulun (tässä päiväkodin) opetussuunnitelman toiveet merkitsevät sitä, että äidinkielen kehitystyö nousee yhä enemmän keskusteluun. Tutkitussa kunnassa tuki äidinkielenopettajien muodossa on poistettu ja tehtävä on nyt yksinomaan esikoulun opettajilla. Lapset, joiden äidinkieli on muu kuin ruotsi, ovat haaste esikoulun opettajille. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten vanhemmat kokevat suomenkielisten lasten äidinkielen tuen toimivan. Tutkimuskysymys oli: miten suomenkieliset vanhemmat kokevat, että heidän lastensa kielen kehitystä tuetaan esikoulussa?  Mitä tapahtuu lapsen äidinkielelle, kun esikoulunopettajat eivät puhu suomea, vaan tarjoavat sen sijaan lapsille mahdollisuuden osallistua erilaisiin kulttuuri-ilmaisuihin omalla äidinkielellään?  Gotlannissa on 610 alkuperältään suomalaista asukasta. Äidinkielenopettajia suomen kielessä on vain yksi, äidinkielen oppilaita on 15 peruskoulussa ja 4 lukiossa. Tässä ryhmässä vanhempia on 12, joille lähetin kyselylomakkeen, johon sain 10 vastausta. Tutkimuksen johtopäätös on, että vanhempien mielestä äidinkielen tuki nykyisessä muodossaan ei riitä.  Eri kulttuuri-ilmaisuihin osallistuminen ruotsinkielisten esikouluopettajien kanssa äidinkielen ylläpitämiseen ei riitä, vaan tarvitaan suomenkielisiä esikoulunopettajia useita kertoja viikossa esikoulussa. Silloin kielen oppiminen on kaikista tehokkainta ja tukee myös toisen kielen oppimista.

The National Library of Sweden Kungliga Biblioteket has been assigned by the Swedish government to establish resource libraries for the Swedish national minorities. The library of the Finnish Institute in Stockholm is the resource library for the national minority Swedish Finns (also known as Sweden Finns) and the national minority language Finnish. This study examines how a collaboration between the Finnish Institute’s Library and public libraries can support the public libraries in their efforts to pay specific attention to, protect and promote the national minority Swedish Finns and the Finnish language, according to the Swedish Library Act and the Act on National Minorities and Minority Languages and Sweden’s minority policy goals. The theories guiding the study are R. Putnam’s theory of social capital and A. Vårheim’s and R. Audunson’s et. al. theories of public libraries as places creating social capital. The data was collected through qualitative interviews with seven librarians, representing both the Finnish Institute's Library and four public libraries in designated municipality level administrative areas for Finnish. The results show that public libraries could enhance their services and increase social capital of the minority group by cooperating with the Finnish Institute’s Library and make use of its resources and knowledge of the target group. This could support public libraries in paying more attention to children, young people, elderly people and also those in need of Finnish language revitalisation. Though the public libraries participating in this study had less cooperation with the resource library than expected, they’ve got much support from their municipalities and were more active in their library services for the Swedish Finns than many other public libraries in Sweden.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med ökad kunskap om hur förskolor med en minoritetsprofil arbetar med barns språkutveckling inom det nationella minoritetsspråket finska. Studiens teoretiska grund utgår från det sociokulturella perspektivet som framhäver språket som ett kulturellt redskap och belyser samspelets betydelse för barns språkutveckling. En fenomenografisk intervjustudie i semistrukturerad form har utförts vid tre skilda minoritetsprofilerade förskolor i Sverige. De tre intervjuade pedagogernas beskrivningar och upplevelser utgör resultatet. Centrala aspekter för studiens resultat indikerar på bristen av finskspråkigt utbildningsmaterial, pedagogiska utmaningar gentemot frånvaron av det finska språket i hemmiljön och kodväxling som en positiv bieffekt av flerspråkighet. En av slutsatserna som kan dras är att det skulle krävas av högre instanser att utveckla undervisningsmaterial för minoritetsspråksprofilerade förskolor för att kunna erbjuda en likvärdig förskola där språket inte styr tillgången till utveckling.

Syftet med analysen är att visa på strukturer muntligt förmedlat, konstnärligt berättande, samt på orsaker till att just dessa strukturer uppkommer. Materialet som används till analysen är två ljudinspelningar  med  bygdeberättaren  Carl  Bergqvist   från  Överklinten  i     Västerbotten. Berättelserna som analyseras är inspelade på 1950-talet. Som modell för strukturanalysen har främst William Labovs teorier om narrativanalys legat till grund. För att finna orsakerna till berättarstrukturernas utseende analyseras även kontexten, där inspelningssituationen spelat en central roll. Intervjun i sig är en samtalssituation som för med sig särskilda konventioner och normer för hur samtalet ska föras, vilket har påverkat berättelsernas utformning. Även berättarens talspråkliga memoreringsteknik är central för hur stoffet organiseras i berättelserna. Det mest utmärkande, srukturella draget i Carl Bergqvists berättelser, är deras uppbyggnad bestående av korta berättelsefragment som berättaren fogar samman till en sammanhållen historia. Det finns flera orsaker till att berättelserna struktureras på det viset, varav alla har sin grund i de särskilda förutsättningar som gäller för talspråket. Den fragmentariska uppbyggnaden av Bergqvists berättelser är, förutom berättarsituationen, ett resultat av den talspråkliga memoreringsteknik han använder sig av. Hans repetoar består av en stor mängd händelser ur bygdens historia som knyts till personer eller platser i eller omkring Överklinten. Dessa händelser plockas fram ur minnet efter behov och fogas av berättaren samman till en historia. För att ett sammanhang ska kunna skapas i Bergvists berättelser måste de skilda fragmenten fogas till varandra på ett meningsfullt sätt, så att de tillsammans bildar en enda, större enhet. Det kitt berättaren använder för att foga berättelsefragmenten till varandra är evalueringen. En röd tråd skapas i berättelen, antingen genom ett dramatiskt sammanhang som håller dem samman, eller genom en gemensam värdering som återkommer i varje delberättelse.

No description available.

<p>Suomen kieli on yksi Ruotsin vähemmistökielistä. Lain mukaan kaikki lapset, joilla on suomenkielinen tausta ja perustavat taidot suomen kielessä, ovat oikeutettuja suomenkielen opetukseen.</p><p>Tämä opinnäytetyö on pieni muotoinen kvalitatiivinen kartoitus Ruotsin peruskoulun suomen kielen opetuksesta. Teoria perustuu Ruotsin lakiin ja Ruotsin suomen kielen opetushistoriaan. Empiirinen osuus koostuu suomen kielen opettajien ja suomea opiskelevien oppilaiden haastatteluista sekä ruotsinsuomalaisen vapaakoulun rehtorin ja suomalaistaustaisen vanhemman kanssa käymistäni keskusteluista. Olen myös kysynyt usealta kunnalta suomen kielen opetuksen järjestelyistä ja sen toteuttamisesta.</p><p>Työn tavoitteena on kartoittaa suomen kielen opetuksen tämänhetkinen tilanne Ruotsin peruskoulussa. Eräs tutkimustulokseni osoittaa, että kunta ei tiedota tarpeeksi suomen kielen opetuksesta. Olen saanut myös selville, että pätevistä suomen kielenopettajista on pulaa Ruotsissa. Lisäksi olen todennut, että suomen kielen oppituntien pituus ei joissakin kunnissa yllä edes yhteen tuntiin. Kiertävien suomen opettajien työolot ovat stressaavia ja työpäivät koostuvat lähes pelkästään opetustunneista.</p><p>Kaikesta tästä olen tehnyt johtopäätöksen: suomen kielen opetuksen tilaa on parannettava laadukkailla opetustunneilla ja pätevillä opettajilla, joilla on hyväksyttävät työolot. Lisäksi opetuksen määrää täytyisi lisätä.</p> / <p>Finska är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Enligt svensk lag har barn som har finsk bakgrund och grundläggande kunskaper i finska språket rätt till att få undervisning i finska.</p><p>I detta examensarbete presenterar jag en kort kvalitativ kartläggning av undervisningen i finska i den svenska grundskolan. Teoridelen bygger på förordningstexter och andra styrdokument samt litteratur om den historiska bakgrunden till dagens finskundervising i Sverige. Den empiriska informationen består av intervjuer av finska lärare och elever som läser finska samt diskussioner med en rektor i en sverigefinsk friskola och en förälder till ett barn som har ansökt om finskundervisning. Jag har även frågat flera kommuner om deras sätt att organisera och genomföra finskundervisning.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att kartlägga finska språkets situation i dagens svenska grundskola. Ett av mina resultat är att kommunen inte informerar tillräckligt om finskundervisningen. Jag har också fått reda på att det råder brist på behöriga finska lärare i Sverige. Jag har även kommit fram till att finska lektioner i vissa kommuner är kortare än en timma. Ambulerande lärarna har stressiga arbetsförhållanden och arbetsdagarna består nästan endast av undervisningstillfällen.</p><p>Med hjälp av allt detta har jag kommit fram till följande slutsats: man måste förbättra villkoren för finskundervisningen med hjälp av högkvalitativ undervisning och behöriga lärare, som arbetar under acceptabla arbetsförhållanden. Dessutom bör undervisningstiden utökas.</p> / <p>Finnish is one of the Swedish minority languages. According to Swedish law children who have a Finnish background and basic knowledge of the Finnish language have a right to Finnish education.</p><p>In this Degree Project I present a short qualitative survey of the field of teaching of Finnish in Swedish primary schools. The theoretical frame work is based on Swedish law and the literature on the history of Finnish teaching in Sweden. The empirical data consist of interviews with Finnish teachers and their pupils and some discussions with a principal of the Sweden Finnish independent school and a parent for a child who had applied for Finnish education. In addition, several municipalities were surveyed about their plans forteaching Finnish.</p><p>The purpose of this study is to document the situation of the Finnish language in Swedish primary schools today. One of my findings is that municipalities do not provide adequate information about teaching in Finnish. A further finding is that there is a shortage of competent Finnish teachers in Sweden. I have also established that in some Swedish states schools the Finnish lessons are not even an hour long. The travelling teachers have stressful circumstances at work and workdays consist almost only of lessons.</p><p>From this my conclusion is that we have to improve conditions for Finnish language teaching with high qualitative teaching and with competent teachers who have acceptable working conditions. Furthermore teaching time should be increased.</p>