I denna studie analyseras nyheter på lättläst finska för att ta reda på hur texterna kvantitativt präglas av riktlinjer kring lättläst finska. Korpusarna samlades av nyhetsartiklar skrivna på standardfinska respektive lättläst finska och den komparativa analysen syftade till att fastställa vissa kvantitativa parametrar, bl.a. genomsnittlig meningslängd och genomsnittlig ordlängd samt lexikal densitet, som tillsammans med lexikala särdrag kan karakterisera lättläst skrivning. Analysen av materialet visade att både meningslängden och längden på själva texterna i enlighet med tidigare forskning var betydlig kortare i lättlästa texter än i texter på standardfinska, men meningslängden också var ännu kortare än den övre gränsen som angetts i riktlinjerna om lättläst finska. Ett överraskande resultat var att båda korpusarna hade ungefär den samma genomsnittliga ordlängden. Även lexikal densitet låg på ungefär samma nivå mellan korpusarna. Denna studies resultat stödjer tidigare slutsatser om meningslängd men avslöjar oväntade likheter angående ordlängd och lexikon. / In this study, news in easy-to-read Finnish is analyzed to find out how the texts are quantitatively characterized by guidelines for easy-to-read Finnish. The corpora were collected from news articles written in standard Finnish and easy-to-read Finnish, and the comparative analysis was aimed at establishing certain quantitative parameters, including average sentence length and average word length as well as lexical density, which together with lexical features can characterize easy-to-read writing. The analysis of the material showed that both the sentence length and the length of the texts themselves, consistent with previous research, were considerably shorter in easy-to- read texts than in standard Finnish texts, but the sentence length was also shorter than the upper limit specified in the guidelines for easy-to-read Finnish. A surprising result was that both corpora had about the same average word length. Also, lexical density was at approximately the same level between the corpora. The results of this study support previous conclusions on sentence length but reveal unexpected similarities regarding word length and lexicons.

I denna uppsats undersöks inslag av litterär språkväxling. Syftet är att vidare analysera språkväxlingens form samt litterära funktioner i två romaner av Ann-Helén Laestadius som båda innehåller inslag av de finsk-ugriska minoritetsspråken. Valet författaren gör mellan latent och manifest språkväxling innebär att läsaren i det första fallet mer passivt och implicit möter de andra språken, medan den senare strategin innebär att läsaren explicit ställs inför ord eller fraser från de finsk-ugriska språken, med eller utan översättning. Analysen visar att språkväxlingens form i ungdomsromanen Tio över ett är övervägande latent medan vuxenromanen Stöld utmärks av manifest språkväxling. I båda böckerna är språkväxlingens funktion huvudsakligen exotiserande, då inslagen sätter fokus på skillnaderna jämfört med övriga Sverige. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar av litterär flerspråkighet baserade på samma modell och samma språk, är frekvensen för de flerspråkiga inslagen hög i Stöld.

The aim of this study is to investigate the syntax in Finnish literature for young people in order to arrive at fundamental information about the character of the language in literature of this kind. The corpus consists of three Tiina books by Anni Polva. My method is mainly quantitative, but also comparative. The language of the three books is compared, but the results of this comparison are also contrasted with other Finnish and also Swedish quantitative linguistic investigations. The investigation begins at the sentence and clause levels. To some extent is also considered whether syntactic features occur in main clauses or in subordinate clauses, in narrative text or in dialogues. The length of sentences and clauses is investigated. It appears that the length of sentences stated in clauses (2.2 clauses on averige) and the length of clauses in words (5 words on averige) do not differ from those typical of literature for children or adults. On the other hand the length of sentences stated in words (11 words on averige) is somewhat higher than in literature for children and adults. Active and passive clauses, mode, tense and negation in the clauses are investigated. The results show that the frequency of active clauses is high and the frequency of passive clauses is very low. The frequency of negated clauses is also very high. The most frequent mode is the indicative, followed by the conditional. There are few predicates in the imperative, and there are only isolated instances of predicates in the potential. The use of tenses resembles that in literature for children and adults: most predicates are in the past tense, followed by the present, the pluperfect and the perfect. Main clauses and subordinate clauses of different kinds are dealt with in the investigation. The proportion between main clauses and subordinate clauses is about the same as in the spoken language. The coordinating as well as the subordinating conjunctions are investigated both with regard to the actual occurrences of the conjunctions and with regard to their meanings. The most frequent coordi­nating conjunctions are ja 'and* (55.8 %) and multa 'but' (21.4 %). The classification of the conjunctions according to meaning shows that copulative conjunctions are the most frequent ones (50.7 %). Of the subordinating conjunctions että 'that' (35.7 %) and kun 'when, because' (25.0 %) are the most frequent ones. Semantically explicative conjunctions are the most frequent subordinating conjunctions (27.6 %). Syndetic coordination is most frequent in main clauses (78.8 %) as well as in subordinate clauses (98.9 %). Asyndetic coordination is clearly used as a stylistic device. A large number of different constructions are used in the corpus. Some of them are contracted clauses, some are other constructions which resemble them. The frequency of these constructions is unexpectedly high. The most frequent types of contracted clause are the necessive construction (47.9 %), the participle construction (18.3 %) and the temporal construction (15.3 %). Of the other constructions the modal construction (60.4 %) and the agent construction (12.8 %) are the most frequent ones. The structure of the sentences in the Tiina books is varied and sometimes complex. In all there are 167 different combinations of clauses in the corpus. The most frequent type of sentence consists of one main clause (27.8 %). In the combination of clauses we also find clauses with different degrees of subordination. Grade 1 is the most frequent one (87.1 %). However, there are even instances of grade 4. The position of main clauses and subordinate clauses varies a great deal. They may be mixed at will. The corpus contains a large number of clause combinations which occur once only. / digitalisering@umu

Den underliggande idén för denna studie är frågan om en ljudrelaterad grammatik kan undervisas via fonologiska övningar och diktamen för att förbättra den mekaniska skrivförmågan och om språkundervisningsmetoder för årskurs 1–2 kan också utnyttjas för äldre elever. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur sverigefinska elever behärskar ljud av standardfinska med fokus på långa och korta vokaler och konsonanter samt diftonger. Dessutom är målet att testa en diktamensmetod som bedömer utgångsnivån av elevernas färdighetsnivå för att skriva korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger. Forskningsfrågorna är följande: 1) Vilka slags avvikelser jämfört med standardfinska finns i sverigefinska elevers skrivning av korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger? 2) Hur mycket avvikelser jämfört med standard finska finns i sverigefinska elevers skrivning av korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger? 3) Vilken typ av korrelation kan man hitta mellan avvikelser jämfört med standard finska och externa bakrundsvariabler. Denna studie av vilken teoretisk bakgrund läggs på fonologi, pedagogik och sociolingvistik har ett särskilt fokus på sverigefinsk kultur och flerspråkighet. Huvudmaterialet samlades in genom en diktamensövning med 22 skolelever i åldern 9–13 år och analyserades med hjälp av ordstrukturanalys. Utöver detta analyserades ett berättande textprov från tio elever. Bakgrundsinformation samlades in från föräldrar och jämfördes med resultaten av ordstrukturanalysen med hjälp av en implikationsskala. Studien visar att de viktigaste avvikelserna kring långa vokaler och konsonanter är de saknade bokstäverna, dvs enkelskrivning av ljuden. De mest utmanande långa vokalerna är oo, ee, yy och ää och de långa konsonanterna ss, rr och nn. Dessutom sker omkastning mellan bokstäver: för vokaler u > o, o > å och y > u och för konsonanter: m > n och kk > ck. De mest utmanande diftongerna är yi, ey, ie, uo, yö, öy, äy och iy och de lättaste att hantera är ai, oi, au, eu och öi. Dessutom blandas ibland o ihop u, u ihop y och ä ihop e. Det verkar som att bakgrundsvariablerna inte visar någon betydande korrelation med de språkliga färdigheterna vid hantering av vokaler, konsonanter och diftonger. Hur som helst säger en försiktig tolkning att det verkar ha en positiv effekt om man har lärt sig språket under de första tre åren och om man använder språket med släktingar. / The underlying idea of this study is a question if phoneme related grammar can be taught via phonological exercises and dictations in order to improve mechanical writing skills and if language teaching methods for grade 1–2 can also be utilized for older students. The main objective of this study is to study the command of standard Finnish phonemes among Sweden Finn pupils, focusing on long and short vowels and consonants, and diphthongs. In addition, the target is to test a dictation method which assesses the starting level of pupils’ competence in writing short and long vowels and consonants, and diphthongs. The research questions are the following: 1) What kind of deviations compared to standard Finnish can be found in Sweden Finn pupils’ writing of short and long vowels and consonants and diphthongs? 2) How much of the deviations compared to standard Finnish can be found in Sweden Finn pupils’ writing of short and long vowels and consonants and diphthongs? 3) What kind of correlation can be found between these deviations, compared to standard Finnish and the background variables? The theoretical background of this study is based on phonology, educational science and sociolinguistic, and it has its special focus on Swedish-Finnish culture and multilingualism. The main data was collected with a dictation from 22 pupils aged 9–13 years old and analyzed by using word structure analysis. In addition to this the narratives of text samples by ten pupils were analyzed. Background information was collected from parents and compared with the results of the word structure analysis, by using an implication scale. The study shows that the main deviations regarding long vowels and consonants are missing letters, that is, the use of single letters where two are expected.  The most challenging long vowels are oo, ee, yy and ää and the long consonants ss, rr and nn. In addition, a replacement between letters appears: with vowels u > o, o > å and y > u and with consonants: m > n and kk > ck.The most challenging diphthongs are yi, ey, ie, uo, yö, öy, äy and iy, and the easiest to manage are ai, oi, au, eu and öi. Besides this some disorders between o and u, u and y and ä and e appear. It seems that background variables do not show any significant dependencies on competences in managing vowels, consonants and diphthongs. However with a cautious interpretation, there seems to be a positive effect if the language have been learnt during the first three years and if the language is used with relatives.

The aim of this essay is to study and describe the spoken Finnish. The study describes the language of the informants and specially the incorrect use of the language. The aim is to find out what mistakes the informants make and whether they make the same kind of mistakes. One aim is to find out whether their language is influenced by Swedish and whether it is influenced to the same extent. Another aim is to find out whether Tornedalen Finnish (Meänkieli), the local variant of the Finnish language influences their language. The study is based on eight interviews done with Swedish teenagers from Pajala, and the study method is qualitative and descriptive. The study includes morphology, syntax and semantics. The result of the study shows that the influence of Swedish is noticed mainly in the syntax. The influence is not noticed to the same extent in the language of all the informants. The influence of Tornedalen Finnish is noticed mainly in the vocabulary, personal pronouns and morphology. Tornedalen Finnish is not used by all informants and not to the same extent by all of them.

Vi har uppmärksammat att andraspråkselever med finska som modersmål har svårt att tillämpa olika grammatiska fenomen som finns i det svenska språket. Detta har väckt vårt intresse för det aktuella temat och därför vill vi i denna uppsats fördjupa våra kunskaper samt undersöka orsakerna till specifika svårigheter som finska andraspråksinlärare tenderar att ha i det svenska språket. I denna uppsats kommer vi att fokusera på de grammatiska fenomen som leder till svårigheter i andraspråksinlärningen hos tvåspråkiga högstadieelever med finska som modersmål. I uppsatsen försöker vi förklara de grammatiska felen genom att analysera skriftliga texter som andraspråksinlärarna med finska som modersmål har skapat. Syftet med vår undersökning är att få en bredare uppfattning av vad som orsakar de grammatiska felen i de tvåspråkiga elevernas skriftliga produktion och som stöd kommer vi att använda oss av både en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod för att besvara undersökningens frågeställningar. Undersökningsmaterialet består av 22 autentiska texter som högstadieelever med finska som modersmål från årskurs 7 till 9 har skriftligt producerat. Dessa elever har en lång studiebakgrund och började studera det svenska språket i årskurs 6 i Finland innan de flyttade till Sverige. De analyserade elevtexterna producerades under olika tillfällen och är skrivna utifrån olika teman och genrer. Resultatet påvisar att de flesta grammatiska felen som eleverna gör vid skriftlig produktion av svenska uppstår dels av en negativ transfer, så kallad interferens, från modersmålet, dels av att modersmålet saknar målspråkets strukturer. Detta kan utrönas genom att bland annat jämföra de grammatiska strukturerna i både det svenska och finska språket; en kontrastiv analys tar vid. De fel som den kontrastiva analysen inte kunde förklara kan tänkbart uppstå av inlärningsspråkets komplexitet, övergeneraliseringar, att inläraren inte besitter tillräckliga grammatiska kunskaper i målspråket samt att inläraren använt sig av kommunikationsstrategier.

This essay examines how the local Civil Guard in the town of Vaasa, in the Finnish civil war of 1918, were presented based on the notion of masculinity in texts by Axel Iversén. In this study discourse analysis with a qualitative approach has been applied. The study shows that the role of the Civil Guard in the civil war mainly revolves around the discourse on safeguarding the nation's independence and protecting Finland as a nation. Based on Judith Butler's theory of performativity this study shows how masculinity is created from a repetitive practice based on concepts such as freedom, courage, offensive, equality, youth, organization and efficiency. The study confirms previous research which shows that according to the Civil Guards notion masculine ideals were related to nationalism, patriotism and sacrifice for the nation's independence. Furthermore, the study confirms the importance of the homosocial relations for the construction of masculinity within the Civil Guard. The discourse on offensive action regarding the Civil Guard is prominent, regardless if it is in battle or the organization of the Civil Guard.

Ju fler skakiga rapporter som levereras angående den svenska marknaden, desto fler blickar riktasmot öst. Den finska fastighetsmarknaden är idag hetare än någonsin och många svenska aktörerväljer att resa över Östersjön för att ta del av tillväxten. Den här uppsatsen syftar dock till attundersöka de mindre fastighetsutvecklarna som sedan tidigare befinner sig på finsk mark. Fokuskommer att ligga på hur små och medelstora privata utvecklare finansierar sina projekt och vilkeninställning de har till de eventuella alternativa finansieringsalternativ som finns tillgängliga idagsläget.Information har hämtats från fem stycken intervjuer, varav fyra har genomförts med representanterfrån olika små och medelstora bolag vars huvudverksamhet är fastighetsutveckling. Den femteintervjun genomfördes med en marknadsanalytiker för att få en helhetsbild av marknaden.Undersökningen har givit ett varierat resultat där den gemensamma nämnaren för samtliga bolag ärbankfinansiering. Bankens generositet som finansiär gentemot de olika bolagen varierar och detfinansiella gap som uppstår tvingar bolagen att hitta egna kreativa lösningar när det egna kapitaletinte räcker till för att täcka gapet. De egna modellerna innefattar ofta externa investerare med dyravillkor. Utöver de finansieringslösningar som nu nyttjas finns det i dagsläget inga tillgängligaattraktiva alternativ. Inställningen till nya lösningar är dock mycket positiv och majoriteten tror attbankens roll kommer att minska i framtiden. / As the Swedish real estate market is getting shakier, investors tend to look east to find betteralternatives. Many investors travel across the Baltic sea to get into the blooming Finnish real estatemarket. The purpose of this thesis is to investigate how the local Finnish small and medium sized realestate developers raise funds for development projects and their perception of alternatives totraditional sources of funds.The information has been gathered from five interviews, four of them with representatives fromsmall to medium-sized companies with real estate development as their core business and the fifthinterview with a market analyst to get a comprehensive picture of the Finnish real estate market. Theresults are varied but one common denominator for the companies which participated in theinterview is that they receive most of their funding from the bank sector. The size of funding thecompanies receive from banks differs and is not always sufficient to cover the funding requirementsfor a project. The companies are expected to use equity to cover the financial gap but in somesituations this is not possible. This fosters companies to invent creative solutions to cover thefinancial gap that often involve external investors and expensive terms. There are sparse alternativesapart from the methods used today and this is probably why the common perception amongst thecompanies is to welcome new forms of funding as they all expect that the banks will play a smallerrole when raising funds in the future.

Denna studie fokuserar på tvåspråkighetens existens i en unik tvåspråkig högstadieskola för att dra slutsatser om språkliga normer och maktförhållanden mellan de två språken, svenska och finska på den aktuella skolan. Den aktuella skolan ligger vid gränsen mellan två nationer och denna studie bidrar även till att dokumentera den unika skolans tvåspråkiga miljö då skolsamarbetet mellan gränskommunerna är på väg att upphöra. Skolans tvåspråkiga profil kommer dock att bestå. Studien utgår från ett teoretiskt perspektiv på makt utifrån vilket temana språk och placering och visuell kommunikation samt tillgänglighet formulerats för att dra slutsatser om maktförhållanden. Datainsamlingsmetoden utgörs av en visuell etnografi där tvåspråkighetens utformning observerades genom att fotografera skolans miljö. Materialet har sedan bearbetats med hjälp av en datadriven innehållsanalys. Resultatet har visat att språken kommer till uttryck i skolans miljö främst genom skilda språkliga tecken, på skilda platser, olika mycket och sällan tillsammans där samma information delas på båda språken. Hur skolan väljer att representera elevernas språkliga repertoarer har betydelse för vilka signaler och attityder skolan sänder ut om språk och språkanvändning. Det är viktigt att en lärmiljö på en skola med ett elevunderlag där elever är bosatta i både Finland och Sverige uppmuntrar till en tvåspråkig språkanvändning. / Tämä tutkimus keskittyy kaksikielisyyden olemassaoloon ainutlaatuisessa kaksikilisessä yläastekoulussa. Tutkimuksen tavoitteena on tehdä johtopäätöksiä kielisistä normeista ja valtasuhteista ruotsin ja suomen kielen välillä kyseisessä koulussa. Kyseinen koulu sijaitsee kahden valtion rajalla ja tutkimus myös osaltaan dokumentoi koulun ainutlaatuista kaksikielistä ympäristöä rajakuntien välisen yhteistyön päättyessä. Koulun kaksikielinen profiili säilyy kuitenkin. Tutkimuksen teoreettinen näkökulma on valtaperspektiivi minkä perusteella teemat kieli ja sijainti sekä visuaalinen kommunikointi ja saatavuus muotoiltiin, jotta olisi mahdollista tehdä johtopäätöksiä valtasuhteista. Tiedonkeruutapa koostuu visuaalisesta etnografiasta, jonka kautta kaksikielisyyttä havainnoitiin valokuvaamalla koulun ympäristöä. Materiaali on tämän jälkeen käsitelty käyttämällä aineistolähtöistä sisältöanalyysiä. Tutkimuksen tulokset näyttävät, että kielet ilmaistaan koulun ympäristössä pääosin erilaisten kielellisten merkkien kautta, eri paikoissa, eri määreissä ja harvoin yhdessä, jolloin molemmilla kielillä jaetaan samaa tietoa. Se, miten koulu valitsee edustaa oppilaiden kielellistä repertuaaria, on tärkeä sen kannalta, mitä signaaleja ja asenteitta koulu lähettää eri kielistä ja kielenkäytöstä. On tärkeä, että oppimisympäristö koulussa, jonka oppilaat asuvat sekä Ruotsissa että Suomessa, kannustaa kaksikielistä kielenkäyttöä. / This study focuses on the existence of bilingualism in a bilingual upper secondary school to draw conclusions about linguistic norms and power relations between the two languages Swedish and Finnish at the school. The school in question is located on the boarder between two nations and this study also contributes to documenting the unique bilingual environment of the school as the school cooperation between the border municipalities is about to end. However, the school’s bilingual profile will remain. The theoretical perspective this study takes is a perceptive of power based on which the themes languages and location and visual communication and availability are formulated to draw conclusions about power relations. The data collection method consists of a visual ethnography where the existence of bilingualism was observed by photographing the environment in the school. The material has then been processed through a deductive content analysis. The results show that the languages mainly are expressed in the school environment through different linguistic signs, in different places, different amounts and rarely together where the same information is shared in both languages. How the school chooses to represent students’ linguistic repertoires is important for which signals and attitudes the school sends out about the languages and language use. It is important that the learning environment at a school with a student base where students come from both Sweden and Finland, encourages bilingual language use.

The present memorandum outlines the structure, theoretical starting points and disposition of a thesis about the activities of Finnish immigrants in a Swedish local community, more specifically their political integration. The intention is to study the municipality of Katrineholm in the years 1944 to 1991. Previous research about the actorship of immigrants in spheres such as politics, labour unions, immigrant associations, educational associations and mass-education, as well as churches and religion, is presented to give an overview of possible areas connected to political integration that can be studied. The overview of previous research also covers local immigrant politics. The intended theoretical starting points for the proposed thesis are political economy and hegemony. The latter is intended to be investigated through its expression in the social relations class, gender, ethnicity, nationality and generation. It is suggested in this memorandum that hegemonies and social relations within a local political economy can be operationalised fruitfully in a study of political integration. Hence, theoretical viewpoints and definitions connected to political integration are also elaborated on. Methodologically it is suggested that quantitative and qualitative analysis be undertaken to study the sources that the thesis is intended to be based on. Sources such as documents from the exemplified activity fields are to be used. Also, it is suggested that oral sources such as interview be used. Another possible method is a research circle, if preconditions in Katrineholm favour such an approach. The conclusion of this memorandum is that no previous studies have been undertaken using the approach presented and further that few studies of the local political integration of immigrants exist. Hence, the proposed thesis will make a significant contribution to the study of immigrant actorship, political integration and contributions to the formation of social relations and hegemonies in a local political economy.