In this essay the goal has been to examine what kind of beliefs about the "people´s home" the Sweden Democrats expresses during the period 1990-2014, and how these beliefs are used in the political debate. This has involved an examination of the party's total number of intention decorations documents, and the party´s magazine The SD Courier (SD-Kuriren). The theoretical concepts that have been used to analyse the material are the different forms of "historical use", and particularly the types of "historical use" that are used by political actors.These concepts are "existential", "moral", "political-pedagogical" and "ideological" use of history. These concepts have been combined with a hermeneutic method, in which Intertextual reading has had a crucial role, and the focus have been to find change and continuity. The party has used their interpretation and beliefs about the "people's home" idea, to show their political intent and to criticise opponents, but also to some extent paint a picture of a Sweden in chaos. The party´s idea of the "people´s home" include the nation's peculiarity, homogeneity as the foundation of stability, the importance of the traditional family for raising good citizens. They use this idea of the "people´s home" to describe their vision as a political organization, and partly to criticise opposition parties, arguing these do not live up to the idea of the good "People's home". But also, to some extent paint up a picture of a country in chaos if the "people´s home" idea do not take its rightful place in society, and political discourse. / Inom ramen för denna uppsats har undersökts vad för typ av föreställningar om folkhemmet som det svenska riksdagspartiet Sverigedemokraterna ger uttryck för mellan åren 1990-2014, och hur deras användningen av folkhemstanken i den politiska debatten ter sig. Detta har inneburit undersökning av deras samtliga partiprogram samt deras partitidning SD-Kuriren. De teoretiska begrepp som har använts är de olika formerna av historiebruk, som används av politiska aktörer.Dessa är Existentiellt, moraliskt, politiskt-pedagogiskt och ideologiskt historiebruk. Dessa begrepp har kombinerats med en hermeneutisk metod, där intertextuell läsning, samt förändring och kontinuitet varit framträdande inslag. Partiet har använt, som de anser korrekta, föreställningar om folkhemmet, vilka innefattar nationens särart, homogeniteten som grunden till stabilitet, och den traditionella familjens betydelse, för att fostra goda medborgare. De använder denna folkhemstanke, dels till att beskriva sin målbild som politisk organisation, och dels för att kritisera motståndarpartier, genom att hävda att de inte lever upp till tanken på det goda folkhemmet. Men också i viss utsträckning måla upp en bild av ett land i kaos om folkhemstanken inte får inta sin rättmätiga plats i samhället.

Cette thèse analyse les formes et les effets de l’utopisme qui sous-tend le projet politique du SAP (parti social-démocrate suédois) entre 1932 et 1986. Dans le cadre d’une approche conceptuelle du politique nous nous interrogeons sur le pouvoir des idées, des symboles et de l’imaginaire dans la constitution d’un roman national original, mais aussi à travers la mise en oeuvre de l’action publique. A partir d’un important corpus inédit de discours et d’écrits rédigés par les trois leaders qui se sont succédés à la tête du gouvernement pendant un demi-siècle(Hansson, Erlander, Palme), la thèse s’efforce de mettre à jour « la cristallisation sémantique » qui a structuré le lexique politique du SAP. En son coeur figure la métaphore du Folkhem qui fonctionne comme un mythe mobilisateur pour la nouvelle société, avant de se transformer en élément essentiel de l’identité nationale et de la culture politique de la Suède. Autour du Folkhem, se noue le contrat social suédois, et la notion se transforme en source etressource de légitimité politique. L’histoire des récits du Folkhem permet de mieuxcomprendre les origines du modèle suédois et les modalités récentes de son évolution. Par son extrême plasticité, le Folkhem continue de nos jours à faire l’objet d’appropriations politiques nombreuses et diverses, confirmant ainsi son rôle fondateur d’institution de sens. / This thesis relates the forms and effects of the utopianism that underlies the SAP (Swedish Social-Democratic Party) political project between 1932 and 1986. The power of ideas,symbols and imaginary in politics is our theoretical base. The political discourse of the SAP leaders and the importance of words in the creation of public policy are studied. Our corpus consists of a vast archive material. Guided by utopianism, the leaders express their will to create a new society. The Folkhem political metaphor, narrative at the heart of the political glossary of the SAP, is in the centre of this utopianism. The notion is used as a mobilizingmyth for the new society and it works as a social contract for the Swedes. The Folkhem narratives help us understand the Swedish model and contemporary Sweden. By its extreme plasticity and by being part of the Swedish identity, the notion is still a source of political legitimacy and continues to produce meaning.

No description available.

No description available.

Denna avhandling handlar om hur samhället presenterades för barn via skolradion och Folkskolans barntidning under 1930-talet. I avhandlingen granskas hur såväl barnen som medierna i sig gjordes till redskap i den ideologiska striden om välfärdsstatens förändring och innebörder under 1900-talet. Studien handlar om innehållet i medierna och de om de aktörer som utformade program och texter. Vilka aktörer ville ha med barn och varför blev barn användbara i striden om skolradions innehåll och utformning? Vad fanns det för likheter och skillnader i sättet att tilltala och beskriva barn i de båda medierna? Ett viktigt resultat i avhandlingen är hur genus och etnicitet relaterades till barn i skapandet av en svensk folkhemsidentitet. / 2000

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.

In 2021, Sweden was ranked as the European country with the highest number of fatal shootings per million inhabitants. As a result, gang violence is described as a national crisis and has turned in to one of the main debate themes among political parties ahead of the parliamentary election in 2022. In the debates on gang violence, it is often linked to migration politics. Swedish Television (SVT) has broadcasted numerous programs on gang violence, and these programs are the main material used in this study.  Drawing on feminist- and critical whiteness theory I examine how ideas of gender, whiteness and Swedishness interplay in the construction of gang violence as a national crisis. By using a retrotopic, a security politic and an affective theoretical perspective it is possible to analyze who is portrayed as vulnerable or problematic in relation to the gang violence. A further ambition of this study is to investigate the connection between folkhem nostalgia and the construction of gang violence as a national crisis. I argue that the Swedish exceptionalism is being used to establish collective feelings of folkhem nostalgia, which contributes to the understanding of gang violence as a national crisis. Based on a thematic analysis (Braun & Clark 2006) I show how feelings of folkhem nostalgia are used to establish narratives of a threatening and problematic Other; a male non-white threat within the nation. Further, the debates and documentaries broadcasted on SVT can be seen as part of political and national interests, where a (hi)story of folkhemmetas a part of the Swedish exceptionalism is being used to establish certain feelings and perceptions related to gender and race. This enables a placement of gang violence in another place, in another culture and in another body.

I denna uppsats ämnar jag undersöka hur ensamhet och alienation framställs i två av John Ajvide Lindqvists romaner: Rörelsen (2016) och Verkligheten (2022). Analysen kommer att genomföras med hjälp av tre samhällsfilosofiska begrepp: kollektivism, folkhem och individualism. Fokus ligger på att utforska hur ensamhet och alienation samverkar med de samhälleliga kontexter som presenteras i vardera verk. Eftersom Rörelsen utspelar sig 1985 och Verkligheten omkring 2022, utgör den tidsmässiga diskrepansen ett underlag för stora delar av analysen. Detta fördjupas och konceptualiseras mot bakgrund av 1980-talets liberala individualism och den rådande norm som den idag gett upphov till. Analysen följer berättelserna kronologiskt och fokuserar på huvudkaraktärerna och deras känslor kring att leva i samhällen som till övervägande del drivs av framgång och egocentrism. Jag undersöker hur detta formar dem som sociala varelser, men också hur deras brist på gemenskap får patologiska konsekvenser. Sammanfattningsvis drar jag slutsatsen att Ajvide Lindqvists romaner skildrar ensamhet och alienation som tätt sammankopplade med den politiska kontext som förekommer i vardera roman. Samt att denna kontext grundar sig på den politik som kan antas vara framträdande för respektive samtider och således också är en gestaltning av den verklighet vi levde/lever i.

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället. Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i “Huset” - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset. Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har. Trapphuset är det främsta rummet för interaktion mellan kvinnorna och därigenom ett rum där de tydligast kämpar om att definiera situationer och upprätthålla roller och masker. Huset fungerar som en viktig organiserande princip för romanen, vilket märks på fabulaplan men också genom att narrerandet placeras i Husets lägenheter, även när de händelser som beskrivs skett på andra platser. Huset beskrivs i romanen både som ett väsen och som ett begrepp för kvinnokollektivet. Att vara bosatt i Huset är i romanen starkt förknippat med att inneha en viss erfarenhetsposition - den erfarna och svikna kvinnans. I uppsatsen undersöker jag också konstruktionen av manligt och kvinligt i relation till hem och offentliga platser. Trots att kvinnorna inte bor tillsammans med män fokuserar de flesta av kvinnorna sin längtan på män, och flera av dem får under romanen tillfälle att agera värdinnor i det egna hemmet. / This thesis is a spatial reading of the Ulla Isaksson novel Kvinnohuset (first published in 1952) where the focus is on the spatial aspects of the novel and the House as a motif. Kvinnohuset is set in 1952 and revolves around a group of women who live in a residential building for single working women, Stockholm. The main plot is a love triangle between the director Tryggve, his wife Anna and his new mistress Eva, an actress. For the analysis I use contextualization on both an internallevel and an external level and an interdisciplinary selection of theories are used – performativity theory, spatial theory, narratology. The novel is also seen in relation to the historic context of socialdemocrat twentieth century Sweden. The house is found to function as a main organizing principle of the novel. The novel is also found to be a rich example of narrative space being intertwined with the social and emotional aspects of the text. The fabula revolves around the house – from Eva moving in to Anna being brought out – and narrating is often situated within the apartments, even when the events narrated take place in the city or elsewhere. The House is referred to as a creature, sometimes at the sametime referring to the collective of women residents as a social unit. The character of The House depends on the focalizor, and therefore shifts. Individual women characters' spaces are also used tocharacterize them and their relations – to the House, the novel and the narrative universe. The interplay between rooms and human relationships are thematized in the novel – each love affair isassigned its own space. The interaction in the stairways and the connection between the collectiveand the outside male world are also found to be central for the novel. In this thesis the construction of female and male in relation to homes and public space is also explored, since the novel is set in the 1950's when the idea of the woman as a housewifepeaked in popularity. The women are found to act as hostesses in their homes, using housework as acomforting practice in difficult situations.

Uppsatsen utgår från Signerad textil, en kollektion tryckta tyger för offent­lig miljö, som tillkom 1954 i regi av NK:s Textilkammare. Tolv konstnärliga utövare, varav tio manliga, inbjöds att medverka. För nutida betrakt­are är den stora majoriteten män uppseende­väckande, då det textila området länge hade kodats som kvinnligt – och gör så än. Det leder till mina frågeställningar: Hur gick urvalet av inbjudna konstnärer till? Hur kom det sig att endast två av dem var kvinnor?  Hade en annan sammansättning av gruppen inbjudna konstnärer, bestående av fler eller enbart kvinnor, varit möjlig och hur hade den i så fall kunnat se ut?  Materialet utgörs av Astrid Sampes arkiv på Konstbiblioteket, Nationalmuseum, samt referenslitteratur inom konst och design. De teoretiska ramarna utgörs av genusteori, med stöd av Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och aktörer. Metod är arkiv- och text­analys. Uppsatsen består av inledning, ett analyskapitel, ett diskussionskapitel samt epilog. I analyskapitlet skrivs dels det textila områd­et fram som kvinnligt kodat, dels presenteras bakgrunden till Signerad textil. Parall­ellt vävs detta sam­man med ett försök att tolka det textila fältet och kollek­tionens kontext med hjälp av Bourdieus teorier. I det avslutande kapitlet diskuteras om och hur frågeställningarna kan besvaras samt möjliga orsaker till att de manliga konstnärerna var i stor majoritet. Epilogen handlar om hur kollek­tionen har presenterats efter 1954 samt att det textila fältet ännu är kvinnligt kodat.