Vi har i denna kunskapsöversikt sammanställt och analyserat ett tiotal vetenskapliga studier för att försöka kartlägga ett eventuellt samband mellan ungdomars litteracitet och TV-tittande samt datorspelande. Dessa aktiviteter har blivit vanligare de senaste åren medan läxläsning och läsning av skönlitteratur har blivit mer ovanligt. Att många ungdomar prioriterar på detta vis kan vara värdefullt för lärare att reflektera över, eftersom elevers intressen och identiteter bör inkluderas i undervisning. Datorspelande och TV-tittande visade sig ha liten direkt inverkan på ungdomars litteracitet överlag; de kunskaper som forskarna kunde se påverkas är ordförråd, ordförståelse och läsförståelse. Andra faktorer visade sig emellertid påverka mer, till exempel datorspelens och TV-programmens innehåll samt konsumentens socioekonomiska status och kön. Resultatet indikerar att barns och ungas fritid måste sammanlänkas med skolans praktiker och innehåll för att lärande ska möjliggöras. Lärare behöver skapa meningsfulla sammanhang och konversationer som relaterar till ungdomars intressen och identiteter.

Hallunda/Norsborg is considered to be an unsafe residential area. Most likely, young people cause adisproportionate high amount of the portion of the insecurity that is related to crime. Therefore it is hereassumed that the insecurity would decrease more with time if society succeeded in motivating more ofthe tenants stay until old age, compared to other possible measures that society can do to improve thesituation. Because the amount of teenager would decline, since we only have teenage children during aperiod of our lives.In this study, longitudinal data regarding the turnover of lease contracts and a number of other factors,have been collected and compared with data regarding the amount of reported crimes committed in thearea.The results show that, measured in the turnover of lease contracts, the tenants stay longer. But despitethis, the amount teenagers and reported crimes has not diminished. However, data from the court forrental issues indicates that the illegal second hand rental of the apartment has increased during theperiod. Thus the conclusion is that the assumption can neither be rejected nor substantiated. Moreoverthe socio-economic status of the residents and the number of police in the area has increased. But thepupils' performance in elementary school has not improved. / Hallunda/Norsborg anses vara ett otryggt bostadsområde. Sannolikt orsakar ungdomar oproportionelltmycket av den del av otryggheten som är relaterad till brott. Om så verkligen är fallet antas här attotryggheten skulle minska mer med tiden om samhället lyckades motivera fler av hyresgästerna till attbo kvar till ålderdomen, jämfört med andra möjliga åtgärder som samhället kan göra för att förbättrasituationen. Eftersom ungdomarna i så fall skulle bli färre, då vi bara har tonårsbarn under en period avvåra liv.I denna studie har data mellan år 2000-2018 rörande ut-/inflyttningen samt ett antal andra faktorer pågruppnivå, som kan ha betydelse för ungdomarnas benägenhet att begå brott studerats och jämförts meddata för antalet brott begångna i området.Resultaten visar att, mätt i omsättningen av hyreskontrakt, bor hyresgästerna kvar längre. Men trots dethar varken antalet ungdomar eller mängden brott minskat. Data från hyresnämnden tyder dock på att denolovliga andra hands uthyrningen av bostäderna har ökat under perioden. Slutsatsen av jämförelsen äratt antagandet varken kan förkastas eller beläggas. Vidare har den socioekonomiska statusen för deboende och antalet poliser i området ökat. Däremot har elevernas prestationer i grundskolan inteförbättrats.

Bakgrund: Diabetes är en av de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet. Dåförekomsten av diabetes ökar utgör de synrelaterade komplikationerna ett växande globalt hälsoproblem. En ökad förståelse för hur personer med diabetesretinopati upplever att synnedsättning påverkar deras dagliga kan vara till stor hjälp i mötet med dessa personer. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetesretinopati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Vetenskapliga, empiriska studier med kvalitativ och kvantitativ ansats ligger till grund för studien. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån tre olika teman: känsla av delaktighet, känsla av begränsningar och känsla av otillräcklighet. Diskussion: Sjuksköterskan bör vara professionell i mötet med patienten. Kommunikation, undervisning och en helhetssyn av personens upplevelse av sin livssituation ligger till grund för personens vård och behandling. Det är viktigt med hälsofrämjande insatser för att kunna förebygga komplikationer. / Background: Diabetes is one of the leading causes of vision loss and blindness. Since the prevalence of diabetes is increasing, the sight-related complications are a growing global health problem. A better understanding of how people with diabetic retinopathy are experiencing vision loss that affects their daily may be helpful in meeting with these people. Purpose: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with diabetic retinopathy. Method: The study was conducted as a general literature review. Scientific, empirical studies using qualitative and quantitative approach is the basis for the study. Results: The results are reported from three different themes: sense of ownership, sense of limitations and feelings of inadequacy. Discussions: Nurse should be professional in the meeting with the patient. Communication, education and a holistic view of the person's experience of their lives is the basis for the person's care and treatment. It is important with health promotion efforts to prevent complications.

Strukturerade ledarledda fritidsaktiviteter, SLF, har ett starkt samband med positiva utfall i ett livslopp. Samtidigt är ostrukturerade fritidsaktiviteter starkt relaterade till negativa utfall i ett livslopp. Den här studien undersöker relationen mellan deltagande i olika fritidsaktiviteter och övergrepp och försummelse av barn från föräldrarna, barns beteendeproblem och externaliserande beteende. Data från 1305 barn, 676 flickor och 629 pojkar, medelålder 14,88 år, användes från forskningsprogrammet Longitiduinal Research on Development In Adolescence, LoRDIA. Data samlades in via självskattningsformulär i klassrumsmiljö. Data analyserades genom Chi-2-test, Pearsons R och logistisk regression. Relativ risk, RR, beräknades. De huvudsakliga slutsatserna visar att alla fem typer av övergrepp och försummelse, beteendeproblem och externaliserande beteende, samt övergrepp och/eller försummelse i kombination med externaliserande beteende har ett signifikant samband med lågt deltagande i SLF och ett högt deltagande i ostrukturerade fritidsaktiviteter. Beteendeproblem har en predicerande påverkan på lågt deltagande i SLF, medan en pappa i arbete eller studier har en predicerande påverka på högt deltagande i SLF. Sexuella övergrepp, externaliserande beteende och beteendeproblem har den högsta RR för högt deltagande i ostrukturerade fritidsaktiviteter, medan beteendeproblem, känslomässig försummelse och sexuella övergrepp har den högsta RR för lågt deltagande i SLF. Implikationer för forskningen och praktiken diskuteras. / Organized leisure time activities, OLTA, is proven to be related to positive life outcomes in life. Meanwhile unstructured leisure time activities are related to negative life outcomes. This study examines the relationship between participation in leisure time activities and child abuse and neglect, conduct problems and externalizing behavior. Data from 1305 children, 676 girls and 629 boys, mean age 14,88, was used from the longitudinal multidisciplinary research program LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). Data was collected via self-report questionnaires in classroom settings. The data was analyzed via Chi-2, Pearson’s R, and logistic regression. Relative risk ratio, RR, was calculated. The main results show that all five types of abuse and neglect, conduct problems and externalizing behavior, and abuse/neglect combined with externalizing behavior is significant related to low participation in OTLA, and high participation in unstructured leisure time activities. Conduct problems is a single predictor of low participation in OTLA, whereas an employed or studying dad is a single predictor of high participation in OTLA. Sexual abuse, externalizing behavior and conduct problems has the highest RR for high participation in unstructured leisure time activities, whereas conduct problems, emotional neglect and sexual abuse has the highest RR for low participation in OTLA.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god hälsa. Dock går den fysiska aktiviteten ner, inte minst bland ungdomar. Hela 67% av 11-åringar och omkring 75% av 15-åringar i Sverige når inte upp till målen om att vara fysiskt aktiv minst en timme om dagen. Idrottsrörelsen i Sverige lockar många men visar också på minskade medlemsantal. Inom idrotten finns också en svårighet att nå ungdomar med låg socioekonomisk status. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars fysiska aktivitet samt om olika typer av aktiviteter attraherar olika målgrupper. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa data användes via databaserna PubMed, och CINAHL. Tematisk analys användes som analysmetod. Resultat: Fysisk aktivitet bygger på möjligheter till stöd, självbestämmande, förutsättningar i familjen och socioekonomiska förutsättningar. Skolan är en viktig aktör i att skapa medvetenhet och sprida information om vikten av fysisk aktivitet. Stöttning från vuxna och möjlighet att påverka är viktigt för att ungdomar ska vara fysiskt aktiva. Slutsats: Ungdomar behöver stöd och information för att bli fysiskt aktiva. Skola, fritidsverksamhet och vårdnadshavare behöver stötta alla ungdomar och erbjuda möjlighet till fysisk aktivitet. / Introduction: Physical activity is one of the most important protective factors for good health. However, physical activity is declining, not least among young people. As many as 67% of 11-year-olds and around 75% of 15-year-olds in Sweden do not reach the goals of being physically active for at least one hour a day. The sports movement in Sweden attracts many but also shows reduced membership numbers. In sports, there are also difficulties in reaching young people with low socio-economic status. Aim: The aim was to investigate which factors affect young people's physical activity and whether different types of activities attract different target groups. Method: A literature review was conducted using both qualitative and quantitative data via the databases PubMed and CINAHL. Thematic analysis was used as the analysis method. Results: Physical activity is based on opportunities for support, self-determination, conditions in the family and socio-economic conditions. The school is an important arena in creating awareness and disseminating information about the importance of physical activity. Support from adults and the opportunity to influence is important for young people to be physically active. Conclusion: Young people need support and information to become physically active. School, leisure activities and guardians need to support all young people and offer opportunities for physical activity.

Introduktion: Ungdomskriminalitet är ett folkhälsoproblem med negativ konsekvens för både ungdomarna själva och samhället i stort. Det påverkar hälsa och välbefinnande hos de inblandade, bidrar till ojämlikhet och belastar samhällets resurser. Förebyggande åtgärder, interventioner och främjande av skyddsfaktorer är avgörande för att minska förekomst av ungdomskriminalitet och därmed förbättra folkhälsan. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie var att identifiera ett antal skyddsfaktorer vilka förekommer inom strukturerade fritidsaktiviteter och undersöka deras potential att förebygga ungdomskriminalitet. Metod: En tematisk analys utfördes på 20 vetenskapliga originalartiklar som erhölls från databaserna PubMed och EBSCO host i en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Studien identifierade ett antal skyddsfaktorer inkluderade i strukturerade fritidsaktiviteter vilka bidrar till att förebygga normbrytande beteenden som kan leda till ungdomskriminalitet. Dessa skyddsfaktorer inkluderar personlig utveckling, socialt stöd, meningsfullhet och självkänsla, struktur och ledarskap inom fritidsaktiviteter samt individanpassad aktivitet. Slutsats: Studien visar att strukturerade fritidsaktiviteter inkluderar flera skyddsfaktorer som har potential att förebygga ungdomskriminalitet. / Introduction: Juvenile delinquency constitutes a public health concern with detrimental implications for both the young individuals and society collectively. It impacts the well-being and health of those involved, contributes to inequality, and strains societal resources. Preventive measures, interventions, and the promotion of protective factors are crucial to mitigate the occurrence of youth delinquency, thus enhancing public health. Aim: The aim of this structured literature review was to identify a range of protective factors within structured leisure activities and explore their potential in preventing youth delinquency. Method: A thematic analysis was conducted on 20 scholarly original articles retrieved from the databases PubMed and EBSCO host in a structured literature study. Results: The study identified several protective factors inherent to structured leisure activities that contribute to preventing deviant behaviours that may lead to juvenile delinquency. These protective factors encompass personal development, social support, meaningfulness and self-esteem, structure and leadership within leisure activities, and individual adaptation. Conclusion: The study highlights that within structured leisure activities, there are several protective factors that show potential in mitigating juvenile delinquency.

Studien undersöker fritidshemslärares didaktiska arbete och samverkan med ämneslärare,samt rektorns roll i samverkan. Detta tema uppstod efter att vi deltagit i praktik och fåttobservera fritidshemslärarna i deras verksamhet. Tidigare forskning som används visar hurfritidshemslärare använder didaktiska arbetssätt för att planera och genomföraundervisningen. Den visar även att samverkan med ämneslärare spelar en roll i det didaktiskaarbetet på fritidsverksamheten, samt att rektorn har en betydande roll i samverkan. För attanalysera det empiriska materialet har sju begrepp använts, vilka alla har en koppling till detsociokulturella perspektivet. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra olikafritidshemslärare som arbetar på olika skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberadessedan för att kunna bearbetas. Resultaten visar att fritidshemslärare planerar aktiviteter medtydliga syften, anpassar undervisningen efter elevernas behov och ser samverkan somavgörande för att uppnå detta. Trots utmaningar som tidsbrist och kommunikation, harrespondenterna en positiv syn på samverkan. De ser även rektorn som en trygghetspunkt trotseventuella brister. Resultaten och analysen jämförs därefter med den tidigare forskningen föratt ge en helhetsbild av forskningsområdet. Avslutningsvis diskuteras framtidaforskningsvägar, där en möjlig väg är att inkludera observationer i intervjuerna för att få endjupare förståelse för det didaktiska arbetet i praktiken. Därefter reflekterar vi över hur dennastudies resultat och diskussion har bidragit till professionsutveckling för lärare till fritidshem. / The study examines the didactic work of leisure-time educators and their collaboration with subject teachers, as well as the role of the principal in this collaboration. This theme emerged after our participation in practice and observation of leisure-time educators in their activities. Previous research utilized illustrates how leisure-time educators employ didactic approaches to plan and conduct teaching. It also demonstrates that collaboration with subject teachers plays a role in the didactic work of leisure-time activities, and that the principal has a significant role in this collaboration. To analyze the empirical material, seven concepts related to the sociocultural perspective have been employed. The empirical material consists of interviews with four different leisure-time educators working in different schools. The interviews were recorded and transcribed for analysis. The results indicate that leisure-time educators plan activities with clear objectives, adapt teaching to students' needs, and view collaboration as crucial for achieving this. Despite challenges such as time constraints and communication issues, respondents have a positive view of collaboration. They also perceive the principal as a point of security despite potential shortcomings. The results and analysis are then compared with previous research to provide a comprehensive overview of the research area. Finally, future research directions are discussed, with one potential avenue being the inclusion of observations in interviews to gain a deeper understanding of the didactic work in practice. Subsequently, we reflect on how the results and discussion of this study have contributed to the professional development of leisure-time educators.

The purpose of the study was to investigate the health promotion work for the children and young at Rapatac from an employee perspective. A qualitative method was used. Interviews with six employees at Rapatac were conducted using semi-structured questions. Data was analyzed by coding and forming categories and subcategories. Results showed that respondents' concept of health promoting work had both similarities and differences. There was an agreement on the complexity of health promotion, on the importance of promoting safety and on the lifestyle perspective in health promotion. The organization worked in various ways to implement health promotion initiatives for children and young people through activities, education, empowerment and supportive environments. Results also pointed to the need to develop collaboration with schools and families, staff competence and resources to improve health promotion strategies. In conclusion, respondents perceived health-promoting work as complex, were aware of the ongoing health promoting work in the organization and identified potential areas for improvement. / Syftet med studien var att undersöka det hälsofrämjande arbetet riktat mot barn och unga på Rapatac utifrån medarbetarnas perspektiv. Metoden för studien var kvalitativ och genomfördes på Rapatac med sex medarbetare. Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data analyserades för att hitta meningsbärande enheter som kodades och delades in i subkategorier och huvudkategorier. Resultat visade att respondenternas hade en förståelse om hälsofrämjande arbete med både likheter och skillnader. Det rådde en samsyn i beskrivningarna av hälsofrämjande arbete som komplext, vikten av trygghetsfrämjande arbete och levnadsvanor. Organisationen arbetade på olika sätt att implementera hälsofrämjande insatser för barn och unga genom aktiviteter, utbildning, empowerment och stödjande miljöer. I studiens resultat framkom även några utvecklingsområden, bland annat samarbete med skolor och familjer, kompetensutveckling för personalen samt resurser för att förbättra verksamhetens hälsofrämjande strategi. Slutsatsen var att det hälsofrämjande arbetet uppfattades som komplext, att det fanns en medvetenhet om verksamhetens pågående hälsofrämjande arbete och flera områden med utvecklingspotential identifierades.