Inledning På fritidshemmet innefattar ofta begreppet inkludering att samtliga barn ska vara delaktiga i aktiviteter och den undervisning som bedrivs. Inkludering som begrepp är ständigt aktuellt och har berörts av flertalet forskning under åren. Synen på begreppet har dock genomgått en större förändring på senare tid vilket kommer diskuteras senare i texten. Samtidigt som pedagogers kunskaper och erfarenheter kring praktiskt arbete om inkludering är stor, är skolan i ständig förändring. Förändringarna speglar sig bland annat i komplexiteten i uppdraget med utmaningar såsom exempelvis stora barngrupper och brist på personal. Syfte Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger i fritidshem i sin profession arbetar med att inkludera barnen i fritidshem. Hur arbetar de rent konkret, vad finns det för moment de måste uppmärksamma och arbetar de systematiskt för att skaffa sig verktyg för att undvika att barn hamnar utanför. Metod Studien har genomförts i en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fritidshem i två olika kommuner. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av en tematisk analys med hjälp av teman innehållande olika begrepp rörande inkludering. Studien utgår från den socialkonstruktivistiska teorin som även är kopplad både till Nilholms och Mitchells förståelse av inkludering. Resultat Resultatet visar att pedagoger i fritidshem medvetet och aktivt arbetar med ett inkluderande förhållningssätt för alla barn i fritidshemmet. Genom att fokusera på vilka medlemmar som ingår i de olika elevgrupperna ser pedagogerna till att grupperna fungerar optimalt. De är även beredda på att omgruppera eleverna så att kamratgruppen stärks. Omgrupperingen sker bland annat i samband med att pedagogerna uppmärksammar hur barnen reagerar. Resultatet visar även att deras inkluderande förhållningssätt resulterat i inkludering då det skapat en gemenskap i verksamheten. Pedagogerna har även sett till att rikta inkluderingen mot samtliga elever i verksamheten och inte endast mot en viss grupp elever. Utöver det använde sig pedagogerna även av reflekterande samtal med eleverna samt visade en förståelse för hur olika aktiviteter påverkar dem.

Syftet med mitt arbete är att genom en deskriptiv studie kartlägga vad barn gör på sin fritid som skapar känsla av sammanhang och meningsfullhet och hur de upplever sammanhang och meningsfullhet under sin fritid.Studien bygger på en kvalitativt inriktad metod via intervjuer med fem flickor och fem pojkar i ålder 9-10 år. Intervjuguiden har utformats via litteratursökning och egna kunskaper om barn. Resultatet studeras utifrån Antonovskys teorin om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visar att barnen i denna studie beskriver sin fritid som meningsfull. Fritidssysselsättningen upplevs positivt och tillfredsställande. Alla barnen i denna studie är engagerade i föreningslivet och bedriver någon form av organiserade fritidsaktivteter. De har god självbild och känner sig nöjda med sig själv och sin situation för övrigt. Det sociala nätverket består av vuxna och kamrater t.ex. föräldrarna, skol- och fritidspersonal, före-ningsinstruktörer och klasskamrater. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min studie på att barnen upplever sin fritid som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Medellivslängden bland befolkningen ökar successivt och det blir allt viktigare med fysisk aktivitet vid högre ålder för att bibehålla självständighet och välmående. Denna studie syftar till att beskriva betydelsen av och förutsättningarna för fysisk aktivitet hos äldre för ett hälsosamt åldrande. För att uppnå syftet har en litteraturstudie med kvalitativ ansats genomförts där aktuell forskning har sammanställts. Sju kvalitativa studier genomförda i sju olika länder är inkluderade. Studierna är hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed och en kvalitetsgranskning av studierna är genomförd. Vid analys och sammanställning av resultatet utformades två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat är 1) Fysisk aktivitet som främjar flera aspekter av både fysisk och mental hälsa. Med tillhörande underteman Träning stärker upplevelsen av kapacitet och kroppens fungerande på olika sätt och Fysiska aktiviteter tillsammans med andra kan utveckla självkänsla, självförtroende och självständighet. Det andra huvudtemat utformades till 2) Upplevda resurser och hinder för att kunna vara fysiskt aktiv som äldre. Med underteman Anpassning och viljekraft som utgångspunkt för den fysiska aktiviteten, Socialt stöd och sociala motivationsfaktorer och Samhällets tillgänglighet till fysisk aktivitet för äldre. Resultatet visar att det finns en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande för äldre personer. Även tillgängligheten spelar stor roll vid val av fysisk aktivitet för målgruppen. I studien förs diskussioner om arbetsterapeuters roll för att främja och möjliggöra fysisk aktivitet. Professionen besitter den kompetens som är nödvändig och kan bistå med insatser för att äldre personer ska ges möjlighet till ett aktivt liv samt för att optimera ett hälsosamt åldrande.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior?   Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden. Adolescent drug use is a threat to public health. Therefore it is important to identify how different factors interact in order to develop successful preventive interventions against youth drug use. The purpose of this study is to investigate the association of participation in organized extracurricular activity, future expectation and drug use. Method: The study is cross-section designed and based on the data material from the last survey, Life and Health Young in 2013 in Uppsala County. The study included 1648 high school students residing in the municipalities of Uppsala, Enköping and Älvkarleby (response rate of 60 %). The data were analyzed by bivariate and multivariate methods. Results: The results indicate that there is an association between participation in organized sports-related extracurricular activity, future expectation and drug use. Young people who have a positive expectation about their future have used less drugs (16%) compared with adolescents who have a negative future expectation (27%). Positive future expectation was also strongly associated with participation in organized sports-related extracurricular activity (both p< 0.001). Conclusions: Being involved in organized extracurricular activity appears to be a determinant of a positive future expectation as well as a positive future expectation seems to be a determining factor for decreased drug use among adolescents. / Ungdomars narkotikaanvändning är ett hot mot folkhälsan. Därför är det viktigt att kartlägga hur olika faktorer samvarierar för att kunna utveckla framgångsrika preventiva insatser mot ungdomars narkotikaanvändning. Syftet med den här studien är att undersöka associationen mellan deltagande i organiserad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Metod: Studien är av tvärsnittsdesign och bygger på datamaterial från den senaste enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2013 i Uppsala län. I studien ingick 1648 gymnasieungdomar bosatta i kommunerna Uppsala, Enköping och Älvkarleby (svarsfrekvens på 60 procent). Datamaterialet har analyserats med bivariata och multivariata metoder. Resultat: Resultatet indikerar att det finns en association mellan deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Ungdomar som har en positiv framtidstro har i mindre utsträckning använt narkotika (16%) jämfört med ungdomar som har en negativ framtidstro (27%). Positiv framtidstro var även starkt associerat med deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet (båda p<0.001). Slutsats: Att delta i organiserad fritidsaktivitet tycks vara en bestämningsfaktor för positiv framtidstro liksom att positiv framtidstro tycks vara en bestämningsfaktor för minskad narkotikaanvändning bland ungdomar.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i lägre grad i fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i åldrarna 7-18 år. Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen. Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga. Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar. Idag görs inga riktade insatser för att få dessa barn delaktiga i verksamheterna, vilket vi anser bör förändras för att skillnaderna i hälsa mellan barn med olika ekonomisk bakgrund ska minska. Kommunen har också en viktig roll i utvecklingen med att stötta verksamheterna på olika sätt / Titel: Leisure Activities for All? – A Qualitative Study about Opportunities and Obstacles to Leisure Activities for Economically Disadvantaged Children. Introduction/Background: All children should have the right to leisure and play. Unfortunately, things are different in the real world. Children who grow up in economically disadvantaged households participate to a lower degree in leisure activities than other children. This is a disturbing fact that may have negative effects on the public health, because scientific studies show that leisure activities have a positive impact on health and wellbeing. Aim: This study aims to examine possible opportunities and obstacles that representatives from both public sector and non-governmental organisations from the municipality of Karlskoga consider they have to create conditions for leisure activities for economically disadvantaged children aged 7-18 years. Method: Interviews with seven representatives from the public sector and nongovernmental organisations that offer leisure activities for children aged 7-18 years. Result: There are good opportunities for equal participation and an understanding of economically disadvantaged children in leisure activities, but also that it is difficult to reach out and capture the target audience. Furthermore, it shows that representatives from both sectors feel that in the future they could develop and offer additional opportunities for leisure activities for economically disadvantaged children in Karlskoga. Discussion: There is good potential to provide leisure activities for economically disadvantaged children. Today, neither sector specifically target children from economically disadvantaged backgrounds to involve them in the activities. Therefore, we think this is something that should change so that differences in health between children from different economic backgrounds decreases. Finally, the municipality also has an important role in the development of supporting relevant sectors in different ways.

Narkotika- och alkoholmissbruk är ett hälsoproblem i hela världen och nyktra missbrukare är en utsatt grupp i samhället. Vid missbruk är det inte bara intaget av narkotikan eller alkoholen som medför skada. Hela livssituationen kan bli drabbad, inte minst kontakten med vänner och familj. För att hålla sig nykter, återanpassa sig till samhället och leva ett hälsosamt liv finns det många faktorer som är betydelsefulla. Syftet med studien var därför att undersöka nyktra missbrukares upplevelser av socialt stöd, fritidsaktiviteter samt utanförskap och delaktighet i samhället. En empirisk kvalitativ studie har gjorts genom semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet om upplevelser av dessa faktorer. Insamlad data har transkriberats och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har kategoriserats och visade att nyktra missbrukare känner avsaknad av socialt stöd, hinder i att utföra fritidsaktiviteter samt utanförskap i samhället. En önskan om att kunna utöva intressen, ha bra vänner och känna en gemenskap fanns. Faktorerna upplevdes som viktiga för att bibehålla en nykterhet. / Drug and alcohol abuse is a health problem worldwide. Alcohol and drug abuse can effect ones entire life, sober abusers are a vulnerable group in the society. To stay sober, or come back to the society and live a healthy life, might be influenced by many factors. The aim of the study was to examine sober alcohol and drug abusers’ experiences of social support, leisure time activities, exclusion and participation in the society. A qualitative study with semi-structured interviews was used to address the aim of the study. The content analysis of four interviews showed that sober abusers experience the lack of social support. Furthermore, they encounter difficulties to participate in and experience alienation in society. The participants considered that social support, leisure activities, exclusion and participation in society was important to them. Finally, there was a desire from sober abusers to carry out interests of their own, and feel a sense of belonging to the community.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid är en av barnens rättigheter. Frågan är om barn från olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande påverkas av föräldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk används Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser. Tidigare studier har inga entydiga resultat när det rör familjestrukturens påverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller föräldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, däremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort är att se till föräldrarnas könstillhörighet, något denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med båda föräldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförälder med. Detta har lett till att studien fått ett antal resultat värt att nämna, ett är att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda från de som bor med båda sina föräldrar, medan det var genomgående negativt signifikant för de som bodde med sin mor, såväl när det gäller idrottslig som övrig aktivitet. Det fanns inga signifikanta samband för kön oavsett fritidsaktivitet. För än mer givande resultat kan vidgning av aktivitetstyper som undersöks och en bredare uppdelning av familjestruktur utföras i framtida studier.

Denna kandidatuppsats består av en kvalitativ studie riktad mot barn i bokslukaråldern. Studien syftar på att undersöka barns attityd till läsning och biblioteket och vad som i barns liv kan konkurrera med deras rekreationella läsning. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer tillsammans med elever i årskurs 5 vid en skola med tillgång till skolbibliotek och skolbibliotekarie. Studiens resultat visar på att samtliga av de tillfrågade eleverna anser att biblioteket är en viktig inrättning i samhället för att alla ska ha tillgång till en lugn plats att öva sin läsning. Resultatet tyder även på att barn stimuleras till läsning med hjälp av en engagerande bibliotekarie i deras närhet och att det påverkar barnen starkt om de har någon läsande förebild i sin vardag eller inte. Studiens resultat ger även en bild av att rekreationell läsning är en aktivitet som stimulerar på ett sätt som andra rekreationella aktiviteter inte gör och därför inte går att säga att barn kommer att sluta läsa i och med den teknologiska utvecklingen, utan att den rekreationella läsningen istället tar sig en annan form.

The aim of this study was to describe the meaning of activity amongst women participating in a craft group in South Africa. A qualitative method was used to answer the aim of the study. Ten African women who live in townships outside Pretoria have been interviewed. The interviews were conducted with support by an interview guide containing semi-structured questions. All collected data were transcribed verbatim and analyzed with a qualitative content analysis, which resulted in two main categories each containing two sub-categories; 1) “Internal Values” containing “Taking part in a social activity” and “Gaining self – esteem through activity”, and 2) “External Values” containing “productivity” and “leisure”. The categories within the Internal values contain descriptions from the participants that concern the meaning inside the person when participating in craft activities. The categories within External values contain descriptions that concern factors outside the person that have a meaning to the participants. This study showed that craft was of great importance for the participants in different areas, such as social network and personal development. The meaning of craft in Occupational Therapy needs to be further investigated and it would be interesting to conduct a similar study in Sweden. / Syftet med denna uppsats var att beskriva betydelsen av aktivitet hos en grupp kvinnor som deltar i en hantverksgrupp i Sydafrika. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet med studien. Tio afrikanska kvinnor som bor i kåkstäder utanför Pretoria intervjuades. Intervjuerna genomfördes utifrån en utarbetad intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, som utmynnade i två huvudkategorier med två underkategorier vardera; 1) ”Inre värden” som innehåller ”deltagande i en social aktivitet” och ”ökat självförtroende genom deltagande i aktivitet”, och 2). ”Yttre värden” som innehåller” ”produktivitet” och ”fritidsaktiviteter”. I kategorin Inre värden beskriver deltagarna meningen av att delta i hantverksaktiviteter med ett inifrånperspektiv. Kategorin Yttre värden innehåller beskrivningar som är meningsfulla utanför individen. Den här studien visar att hantverk hade stor betydelse för deltagarna inom flera olika områden som socialt nätverk och personlig utveckling. Betydelsen av hantverk inom arbetsterapi behöver studeras ytterligare och det vore intressant att genomföra en liknande studie i Sverige.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med fritidsaktiviteter för barn och ungdomar som lever med funktionsnedsättningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes via telefon och Skype med yrkesverksamma arbetsterapeuter med erfarenheter av att arbeta med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar inom barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) samt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Vid analys av intervjuerna användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framgick i resultatet att fritidsaktiviteter inte är prioriterat enligt vårdriktlinjer och att det även fanns andra hindrande faktorer som begränsar arbetsterapeuterna att arbeta med fritidsaktiviteter. Det framgick även att det fanns stöttande faktorer som gör det möjligt för arbetsterapeuterna att hitta lösningar på hur de kan arbeta med fritidsaktiviteter och att de upplever att det har positiv påverkan på klienterna som väger över de annars negativa konsekvenser som kan uppstå vid brist av en meningsfull fritid. Resultatet visar att arbetsterapeuterna inkluderar fritidsaktiviteter vid kartläggningen, ger tips och råd kring fritidsaktiviteter samt har möjlighet att sätta in interventioner som kan gynna både vardagliga aktiviteter och fritidsaktiviteter. Arbetsterapeuterna upplever att klientens efterfrågan av hjälp varierar beroende på vilken diagnos klienten har. Slutsats: Arbetsterapeuterna som arbetade med fritidsaktiviteter upplevde att det hade en positiv effekt för barn- och ungdomar med funktionsnedsättning. Fritidsaktiviteter är ett område som bör inkluderas mer i arbetsterapin eftersom det främjar självständighet och delaktighet i vården men även i klienternas liv. Arbetsterapeuter besitter den kunskap som behövs för att arbeta och anpassa fritidsaktiviteter i olika miljöer och behov. / Purpose: The aim of this study was to examine occupational therapists' experience of working with leisure activities for children and adolescents who live with functional impairments in pediatric facilities in Sweden. Method: The study was conducted with a qualitative data collection method with semi-instructed interviews through phone or skype with seven occupational therapists with experience and that are working in a pediatric facility with children and adolescents who live with functional impairments. In the analysis of the interviews a qualitative content analysis was used. Result: The results showed that leisure activities are not a prioritization according to health guidelines and that there are also other factors that prevent occupational therapists from working with leisure activities. It also appears that there are supporting factors that enable occupational therapists to find solutions of how they can work with leisure activities and that their experience is that leisure activities have a positive impact on clients weighing over the otherwise negative consequences that can arise from lack of meaningful leisure. The result showed that occupational therapists include leisure activities in information gathering, provide tips and advice and have the opportunity to use intervention that benefit both activities of daily living and leisure activities. The occupational therapists find that the clients demand for help vary depending on the diagnosis the client has. Conclusion: The Occupational therapists that are working with leisure activities experience that they have a positive effect on children and adolescents with functional impairments. And that is a topic that should be included more in occupational therapy because it promotes independence and participation in care but also in the client’s life. Occupational therapists possess the knowledge needed to be able to work and adapt leisure activities in different environments and needs.