<p>Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden. Studiens resultat visar att skolan som social värld har stort inflytande på hur ungdomarna beter sig och hur de formar sin sociala identitet. Den psykosociala miljön i skolan påverkar ungdomarna, både positivt och negativt, vilket kan vara orsak till att ungdomen skolkar. Studiens resultat visar på att skolk inte har några entydiga orsaker och uppfattas inte av ungdomarna som ett stort problem, även om skolk kan bidra till negativa konsekvenser. Ungdomarna i studien är också medvetna om deras beteenden och vilka konsekvenser som kan uppstå. Enligt den här studien kan det inte sägas att riskbeteenden som droganvändning och brottslighet har kausala samband med ungdomar som skolkar.</p>

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning. Interpretative phenomenological analysis (IPA) användes för att analysera data. Tre huvudteman och sex underteman identifierades och analyserades. För att tolka resultatet användes teorier inom social kognition och symbolisk interaktionism. Resultatet visar att interaktionen med andra ätstörda är av stor betydelse för tillfrisknandet och att en individs identitet förändras i processen från ätstörd till frisk. Vår slutsats är att enbart ett normalt ätbeteende inte räcker, utan tillfrisknande kräver en aktiv omkonstruktion av identiteten. Socialpsykologiska studier av identitet kopplat till ätstörningar är av största vikt för vidare forskning inom fältet och kan även bidra till utveckling av mer effektiva behandlingsmetoder. / Eating disorders are a major societal issue. Treatment is costly and the risk of relapse high. It is important, on both an individual and societal level, to increase knowledge regarding why eating disorders are so difficult to treat. This qualitative study examines the relationship between eating disorders and the individual´s perception of her identity. The purpose of the study is improved understanding of that relationship, it´s impact on the recovery process, and how the individual´s perception of her identity is transformed throughout that process. Semi-structured interviews were conducted with ten women who have undergone successful recoveries. Interpretative phenomenological analysis (IPA) was used to analyze the data and three main themes and six subthemes were identified. To interpret the results, theories in social cognition and symbolic interactionism were used. The result show that interaction with other individuals suffering from eating disorders has a strong impact on recovery and that the individual´s perception of her identity transforms during the process from having an eating disorder to being disease free. The conclusion is that a normal feeding behavior alone is not enough; recovery requires active remodeling of the identity. Social psychological studies of identity linked to eating disorders are of great importance for further research in the field and can also contribute to development of more effective treatments.

Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enäggstvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos två genetiskt identiska individer som växer upp i samma miljö? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio enäggstvillingar, som även vill ge en inblick i hur enäggstvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om spegeljaget samt den sociala jämförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enäggstvillingars identitet uppfattas i förhållande till sin tvilling, där omgivningen hade en betydande roll i enäggstvillingarnas identitetsskapande men även hur jämförelser direkt påverkade den egna självkänslan. Vi vill även konstatera att samtliga enäggstvillingar delade upplevelsen av trygghet och gemenskap i relationen till sin tvilling. / This study emphasizes the social environment to identical twins identity. How does the identity of two genetically identical individuals who grow up in the same environment develop? The study is based on qualitative interviews with ten identical twins, who also want to give a glimpse of how identical twins experience their relationship with their twin and how they experience they are perceived by the social environment. We have been using various identity theories that emphasize interpersonal and group processes in our theoretical framework, also Cooley's theory of the looking glass self and the social comparison theory presented by Festinger. The result showed how identical twins identity was perceived in relation to its twin, where the social environment had a significant role for identical twins identity but also how comparisons directly affected their self-esteem. We would also note that all identical twins shared the experience of safety and fellowship in relation to its twin.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma. Resultatet visar att relationen mellan Konsultation AB och Kund AB är god men präglas av distans. Vidare visar resultatet på att variation, rörelse och utvecklingsmöjligheter ses som en positiv del för det flexibla arbetet, samtidigt som grupptillhörigheten blir lidande och att utanförskap skapas. Studiens empiriska underlag omfattas av tio kvalitativa intervjuer med processkonsulter och expertrådgivare, samtliga arbetar inom samma bemanningsföretag i Sverige. Studien är induktiv med deduktiva drag och omfattas av ett fenomenologiskt förhållningssätt.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. De frågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blir bemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkar deras identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyra intervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och Randall Collins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötande som bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är deras grupptillhörighet viktig. I den skapas emotionella energier genom gemensamma traditioner som bidrar till att känna samhörighet och trygghet. Gruppen är avgörande för identiteten och i ett majoritetssamhälle som präglas av stereotypa föreställningar om finska romer är gruppen ännu viktigare för att identiteten ska kunna upprätthållas och utvecklas. / The aim of the thesis is to study how the identities of Finnish romani are affected by prejudgments within the society. The main questions addressed are how individuals feel they are being treated in relation to the existing stereotypical images of Finnish romani and whether the social stigma affects their identities. The qualitative study is based on interviews with four Finnish romani. The theoretical framework of the study includes Erving Goffman’s theory on stigma and Randall Collin’s theory regarding social rituals. The study shows that Finnish romani are treated in a discriminating manner due to the existing prejudgement of the group. To handle this discrimination the individuals set a high value in being part of the ethnic group. Common traditions within the group bring emotional satisfaction and feelings of shelter and connectedness to the individuals. In general, being part of a group (ethnic or not) affects the identity of the person. For Finnish romani that holds particularly true, however, due to the prevailing prejudgement of the group within the society. As such, for a Finish romani, the group is of profound importance for the maintenance and the development of the identity.

The aim of this thesis was to better understand how young men with non-European ethnicity experience life in Sweden, and which expectations they think society has on people with their group affiliation. A qualitative method with an inductive approach was applied where five men with non-European ethnicity, between the ages of 19–25, were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed using interpretative phenomenological analysis (IPA). The feeling of “betweenship” was common and many participants had struggled with the shaping of their ethnic identity. The language worked as an in- and out-group marker, where traditional Swedish language and suburban language were used for social categorization. Integration is highlighted as an ideal where people with non-European background are expected to adopt the majority norms. Prejudice and stereotypes against people with non-European background is associated with violence and criminality, which lead to the use of active and passive coping strategies in the form of avoidant and open conversation. / Syftet med denna studie är att förstå hur unga män upplever att det är att leva i Sverige med utomeuropeisk bakgrund och vilka förväntningar de upplever att det finns på personer med deras grupptillhörighet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades och fem män med utomeuropeisk bakgrund i ålder 19–25 intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Känslan av mellanförskap var vanligt förekommande och många hade haft svårt att utforma sin etniska identitet. Språket var en in- och utgruppsmarkör, då “rikssvenska” och “förortssvenska” användes vid social kategorisering. Integration lyfts fram som ett eftersträvansvärt ideal eftersom personer med utomeuropeisk bakgrund förväntas anpassa sig till majoritetssamhällets normer. Fördomar och stereotyper om personer med invandrarbakgrund förknippas med våld och kriminalitet, vilket gav upphov till aktiva och passiva copingstrategier i form av undvikande och öppen dialog.

Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhåller och använder sig av musik. Jag undersöker även musikens funktion som gruppmarkör och klädstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i årskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förståelse för mina blivande elever. Min huvudfråga är; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker även hur musik och klädstil hör ihop. I resultatdelen presenterar jag det som kommit att bli tydligt genom intervjuerna; ungdomars musikidentitet. Därefter följer analys och teoretisk tolkning där jag väver samman resultatet från intervjuerna med den teoretiska bakgrunden. Jag avslutar sedan mitt examensarbete med diskussion och slutsats, i vilken jag presenterar att ungdomar inte tycks skapa sin identitet genom musikgenrer – på många sätt genom musik och klädstil, men inte specifikt genrer. Musik verkar vara något högst personligt medan kläder är ett yttre verktyg för att visa andra hur man är som person.

Återkommande aspekter relaterade till diagnosen adhd visualiseras i memes som används för intern kommunikation i en sluten grupp på Facebook. Dessa memes är grunden för en socialsemiotisk analys som utifrån Halls beskrivning av representation, ska undersöka mottagargruppen med ett fenomenologiskt perspektiv på upplevelsen av vad de olika aspekterna innebär. Reflektioner kring hur memes som medie kan fungera som ett verktyg för information i relation till hyperverklighet, hur de kan exkludera genom stereotyper eller bidra till känsla av grupptillhörighet, hur de kan verka identitetsbyggande och underlätta för acceptans av diagnos är uppsatsens utgångspunkt. Uppsatsen undersöker hur ett urval av memes visualiserar aspekter av att som kvinna leva med diagnos adhd, samt vilka budskap bild och text genom samverkan i dessa memes formulerar.  Analysen upptäcker hur samspelet mellan text och bild fungerar som en gränsdragning mellan vad mottagargruppen upplever på insidan och vad som kan observeras utifrån. Detta samspel visar även att avsändare och mottagargrupp delar konceptuella kartor och en förståelse för vad upplevelsen av att leva med adhd som kvinna innebär. Aspekter av att leva med adhd som kvinna visualiseras genom semiotiska tecken som i materialet motsäger stereotypen adhd. Memesens budskap blir en bekräftelse på grupptillhörighet och upplevelser relaterade till problem diagnosen kan innebära. Genom att motsäga den stereotypa bilden av adhd och i stället visa förståelse för gruppens upplevda verklighet definierar memesen en skiljelinje mellan diagnos och person och kan underlätta för acceptans och förståelse för den egna diagnosen.

Previous research has shown that essentialist views on race contribute to higherlevels of prejudice, racism, ethnic inequality, and the preservation of social hierarchies. InSweden, this is a challenging area to investigate due to strong resistance to the use of equalitydata. This is problematic as denying the significance of race in the social sciences limits theability to detect discrimination and inequality. To contribute to the discussion on inequalityand racialization in Sweden, this thesis examines ethnic income disparities based onsubjective ethnic affiliation using bivariate cross-tabulations and multiple regression analysis.The results of this thesis show clear income differences between Swedes and racializedgroups as well as income differences between the different racialized groups.

<p>I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen. De kulturella skillnaderna i synen på jämställdhet mellan de båda länderna diskuteras också. Resultaten baseras på intervjuer med elva kvinnor som alla har erfarenheter av att migrera till USA.</p> / <p>In discussions about immigration the debate usually concentrates on problem related areas like refugees and conflicts between ethnic groups with large cultural differences. A neglected area in the media debate as well as the academic field is the migration between Western countries. This thesis explores the experiences of Swedish women as immigrants in the USA. It also examines which problems and difficulties Swedish immigrants may experience when returning to their home country after several years abroad. Themes like place attachment, ethnic and cultural belonging, alienation, tradition and symbolism are discussed in the thesis. The issue of different cultural views on gender is also discussed in the analysis. The results are based on interviews with eleven women with experiences of migrating to the USA.</p>