Den här studien syftar till att undersöka VR-tjänsters utmaningar och möjligheter för samskapande av olika varianter av hus inom hustillverkningsbranschen. Genom teoretiska studier och kvalitativa intervjuer har riktlinjer för hur företag kan använda VR-tjänster för samskapande framträtt. De teoretiska områden som främst har behandlats är den tjänstedominanta logiken, innovationsprocessen, samskapande samt VR. Sex intervjudeltagare medverkade i intervjuerna. Dessa var i åldrarna 25–26 år, hälften var män, hälften var kvinnor. Det visade sig att deltagarna hade liten eller till och med ingen erfarenhetav VR sen tidigare. Studien visar att företag som ämnar använda sig av VR-tjänster för samskapande bör tänka på att tjänsten måste uppfylla vissa incitament och fördelar som bland annat handlar om att tjänsten måste vara kreativ och inspirerande för att ge så kallade nöjes- och lustfördelar, ge möjlighet till att utföra förändringar av ett virtuellt hus på ett unikt sätt, men även att deltagande i tjänsten i vissa fall även kan kräva någon form av kompensation för attanvändarna ska delta i samskapande. Det kan även krävas en tjänst som är kopplad till VR-tjänsten för att samskapande ska fungera på bästa sätt. Det finns potential för företag attanvända sig av VR-tjänster för att samskapa tillsammans med kunder, men det kan ännu komma att dröja innan användningen av liknande tjänster är utbredd och ett måste för företag att satsa på.

Den 1 april 2018 implementerade den svenska regeringen en flygskatt i Sverige med målet att minska den svenska flygindustrins utsläpp i atmosfären. Med hjälp av nationalekonomisk mikroteori, tidigare studier, statistik, egna beräkningar och jämförelser baserade på sekundärdata, analyserar uppsatsen den svenska flygskattens måluppfyllelse, kostnadseffektivitet och incitament till teknologisk utveckling. Uppsatsen når slutsatsen att den nuvarande utformningen av den svenska flygskatten inte uppfyller kraven för de styrmedel som främjar kostnadseffektivitet, inte ger några ytterligare incitament till teknologisk utveckling utöver EU-ETS handelssystem med utsläppsrätter samt missar klimatmålen på både nationell och internationell nivå. / On the 1st of April 2018, the Swedish government implemented a flight tax in Sweden with the goal of reducing the Swedish aviation industries atmospheric emissions. With the help of the theory of microeconomics, earlier studies, statistics, calculations, and comparisons based on secondary data, the essay analyzes the Swedish flight tax with regards to its achievement of the environmental objectives, cost-efficiency and, incentives to technological development. The essay reaches the conclusion that the current design of Swedish flight tax does not achieve the requirements of cost-efficient regulations, does not promote further incentives to technological development beyond the already established European Union Emission Trading System and does not meet the environmental objectives nationally nor internationally.

Uppsatsens fokus var att undersöka i vilken utsträckning icke noterade K3-fastighetsbolag i Stockholm, Sverige frivilligt tillämpar verkligt värde genom användandet av International Financial Reporting Standards, IFRS som redovisningsstandard. Ämnet är aktuellt med tanke på de höga marknadsvärdena på fastighetsmarknaden i Sverige. Höga marknadsvärden kan vara ett incitament för fastighetsbolag att gå från den traditionella anskaffningsvärdeprincipen till att redovisa sina fastigheter enligt verkligt värde. Problematiken vid värdering enligt verkligt värde är svårigheten för långivare att bedöma kreditsäkerheten på grund av komplexiteten bakom de högt värderade fastigheterna. Incitament som tidigare forskning belyst är att påverka och manipulera nyckeltal för att företaget ska se starkare ut. Företagen kan även vara intresserade att värdera fastigheter högt om de är nära att bryta mot lånevillkor. Studien har fokuserat på fastighetsbolag baserade inom Stockholms län, där företagen som blivit utvalda behövt uppfylla vissa kriterier för att vara av intresse för studien. Studiens resultat indikerar att majoriteten av fastighetsbolagen i Stockholm väljer att inte tillämpa verkligt värde när de redovisar sina fastigheter, därmed är det normativa på marknaden att redovisa fastigheter enligt anskaffningsvärdet. Studiens resultat är motstridigt mot tidigare forskning som framhäver att redovisning enligt verkligt värde används för att påverka företagets inkomster och resultat när det råder höga marknadspriser. Studien framhäver att det enbart är sex procent av företagen som redovisar enligt verkligt värde, de här företagen kännetecknas av låg skuldsättningsgrad samt stabil ekonomi. Studien påvisar även att 72,6 procent av företagen som inte redovisar till verkligt värde fortfarande presenterar det verkliga värdet på fastigheterna i sina årsredovisningar. Syftet med uppsatsen har varit att påvisa om fastighetsbolag använder sig av verkligt värde eller inte, samt identifiera gemensamma faktorer som utmärker dessa företag. Då studien genomförts med en kvantitativ undersökningsansats kunde inte alla incitament som tidigare forskning belyst undersökas. En helhetsgranskning hade krävt både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökningsansats. Därmed är resultatet som presenteras i denna uppsats ämnat att svara på om företag redovisar enligt verkligt värde eller inte samt vad som utmärker företagen, inte att ge en fördjupad förståelse för varför de gör det. / The essence of this paper has been to investigate to what degree real estate companies based in Stockholm, Sweden voluntarily adopt fair value accounting, FVA by using International Financial Reporting Standards, IFRS as accounting principle. This subject is currently interesting because of the high market values on real estates in Sweden right now, never have the prices been as high on the market as the current ones. The high pricing on real estates may be an incentive for real estate companies to move from the traditional acquisition value to the adoption of FVA when presenting the value of their real estates in their annual reports. The problem of the FVA is the complexity behind the valuation which makes it harder for creditors to evaluate the assets of companies. Previous research has highlighted incentives for FVA such as, the effort to effect or manipulate financial ratios to make the company look stronger. And that companies can have an incentive to evaluate their properties high if they are close to break their bond covenants with the bank. This paper has focused on real estate companies in the Swedish capital city, Stockholm. Where the companies chosen to be included in the study have been required to fulfil some credentials to be of interest for the survey. The study clearly present that the majority of the real estate companies in Stockholm, Sweden does not use FVA in their financial statement when book keeping their properties. Therefore, the normative isomorphic pattern among the companies is to book keep properties according to acquisition value. What extinguish these companies are their low debt to ratio and high ability to pay. The findings are inconsistent with prior studies that have been conducted arguing that companies use FVA when accounting to engage in result increasing actions. In Stockholm on the other hand there are only six percent of the companies that are accounting according to FVA, but there is a total of 72,6 percent of the companies not using FVA as their book keeping principle that provides the fair value of their real estates in their annual reports. The core of the paper has been to establish whether the companies use FVA or not. The paper also present breakdowns of the incentives that prior studies have concluded has an influence on companies when choosing FVA as accounting principle. Because of the quantitative method used when conducting the study not all the incentives that prior research has provided where able to be analysed. To be able to conclude a full picture, the issue needs to be addressed with both a quantitative and a qualitative method. Therefore, the result presented in this paper is to be regarded as an answer to if real estate companies in Stockholm, Sweden use FVA, not why they do it.

En väl fungerande offentlig upphandling är avgörande för att klara de förändringar som vår omvärld står inför. Konkurrensen och effektiviteten inom bygg- och anläggningsbranschen beskrivs ofta som lägre än i andra branscher. Studier inom svensk byggbransch har därför lyft betydelsen av ökad effektivitet genom utveckling av teknik och kunskap i bygg- och anläggningsprojekt. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppmäts till cirka 634 miljarder kronor per år vilket motsvarar en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt. En stor del av de bygg- och anläggningsarbeten som utförs i Sverige upphandlas av offentliga beställare vilket medför att de har möjlighet att påverka branschens utveckling. För att främja ett önskat beteende och drivkrafter hos leverantörer kan offentliga beställare använda leverantörsuppföljning samt ekonomiska incitament i upphandling. Studiens syfte har varit att öka förståelsen för hur incitament ska användas i upphandling för att främja effektivare leveranser och skapa drivkraft för leverantörer att utföra, och helst överträffa, det resultat som önskas av beställaren. För att uppnå ett trovärdigt resultat valdes metoden fallstudie. Trafikverket som är en renodlad beställarorganisation med en bred leverantörsbas använder leverantörsuppföljning och incitament i upphandlingar och ansågs därför som ett lämpligt företag att undersöka för att uppnå studiens syfte. För den kvalitativa datainsamlingen har åtta projekt med incitament studerats där totalt 20 stycken intervjuer genomförts. I respektive projekt, förutom i två, har inköparen, projektledaren och leverantören intervjuats för att få en objektiv bild för hur bonus som incitament fungerat i projekten. För att underlätta analysarbetet sammanfattades alla projekt och analysmetoden ”Pattern Matching” användes för att finna likheter och olikheter mellan de studerade projekteten. Utifrån resultat och analys har slutsatser kunnat dras om hur tidigare användning av bonus har fungerat följt av förbättringsförslag. Slutsatsen var att bonus bidragit till att projektet gått smidigare och att det ökade samarbetet men inte att själva slutprodukten förbättras. Det framgick även att arbetssättet för bonus varierat mycket mellan projekten och att kontinuerlig leverantörsuppföljning under projektets gång är viktigt och en kritisk faktor för att bonus ska fungera som incitament och för att främja leverantörsutveckling. Vidare var slutsatsen att incitamentmodellen och formeln för uträkning av incitament bör standardiseras och integreras i systemet för leverantörsuppföljning. Ytterligare en slutsats var att bedömningsgrunderna upplevs som otydliga i dagsläget och att det är svårt att göra en objektiv bedömning. I studien har förbättringsförslagen sammanfattas i tre huvudområden där det första utgjordes av att standardisera arbetssättet kring hur bonus används i projekten sett till aktiviteterna: benämningar, leverantörsuppföljning, fokusområden och bonusnivå. Rekommendationen var att införa riktlinjer att leverantörsuppföljningen bör ske kontinuerligt under projektets gång vid minst fyra tillfällen per år samt att inte alla fokusområden bör viktas lika högt utan ett fåtal områden bör väljas ut som är kritiska för projektet. De områden som har en högre vikt är de områden som leverantören fokuserat på och som sedan utgjort ett mervärde i projektet. Studien visade även att bonusens storlek är betydande där en höjd bonusnivå från dagens föreslogs för att leverantörerna ska se det som incitament. Nästa förbättringsförslag utgjordes av att integrera incitamentmodellen i leverantörsuppföljningssystemet UppLev vilket säkerställer att arbetet utförs på liknande sätt samt medför att leverantörer har lika förutsättningar oberoende vem genomför leverantörsuppföljningen. Tredje förbättringsförslaget var att förbättra bedömningsgrunderna utifrån fem områden vilka var subjektivitet, checklista, kontraktsenlig nivå samt att det ska vara möjligt för leverantören att uppnå högsta poäng vid bedömning.

Purpose The purpose of the study is to understand how partner alignment can be created in a business ecosystem to work towards sustainability in the construction industry. The following research questions will therefore be studied: RQ1. What incentives are important for the subcontractors in a business ecosystem to reach partner alignment in a construction context? RQ2. What factors are required to create norms in the business ecosystem to reach partner alignment in a construction context? RQ3. How can the relationship between incentives and norms in a business ecosystem affect partner alignment in a construction context? Method Through a qualitative, abductive, single case study, we aimed to find answers to the research questions presented above. The data collection was completed in three different waves, where the second phase was where the main data was collected through 25 semi-structured interviews. We aimed to understand the current situation in the first wave, understand the subcontractors view in the second wave and validate the result in the third wave. The analysis of the data was completed through a thematic analysis, where we transcribed and coded the data with themes mainly originated from the previously studied literature. Findings Our findings resulted in two frameworks showing (1) recommendations important to perform in diverse stages of a collaboration in order to use incentives and norms in the best way possible. The aim is to reach partner alignment in a business ecosystem in the construction industry and thereby influence the subcontractors to work towards sustainability. Further, it is shown in framework number (2) how both incentives and norms have an important role, where incentives are important for short-term motivation to confirm good behavior and will be significant in the beginning of a relationship. Norms on the other hand, evolve over time and clarify an expected behavior, but the implementation should still start in the beginning of the collaboration.  Theoretical implications We contribute to the literature by applying the ecosystem concept in the construction industry, where a project-based partnering structure has previously dominated. Further, we create a greater understanding for what is required to achieve aligned partners in a construction context and how the combination of incentives and norms can contribute to this. Lastly, we give a more thorough analysis of the interaction between incentives and norms and how they relate to each other.  Managerial implications We provide managerial guidelines of how to establish partner alignment and encourage subcontractors in a business ecosystem to work with sustainability. We provide recommendations of motivation drivers, in terms of incentives and norms, and drivers significant to implement in certain phases of a collaborative setting. We further describe the relationship between incentives and norms, and state that incentive confirms good behavior and creates short-term motivation, while norms clarifies an expected behavior.  Keywords Partner alignment, business ecosystem, collaborative strategies, sustainability, construction, incentives, norms, shared values / Syfte Syftet med studien är att förstå hur deltagarna i ett ekosystem kan enas för att jobba mot en hållbar byggindustri. Följande forskningsfrågor kommer därmed studeras: RQ1. Vilka incitament är viktiga för underentreprenörerna i ett ekosystem för att uppnå enade deltagare kring hållbarhet i byggbranschen? RQ2. Vilka faktorer krävs för att skapa normer i ett ekosystem för att uppnå enade deltagare kring hållbarhet i byggbranschen? RQ3. Hur kan relationen mellan incitament och normer i ett ekosystem påverka deltagarnas samtycke kring hållbarhet i byggbranschen? Metod Genom en kvalitativ, abduktiv, fallstudie, strävade vi efter att besvara forskningsfrågorna presenterade ovan. Datainsamlingen genomfördes i tre olika faser, där den andra fasen utgjorde insamlingen av data som slutligen möjliggjorde att vi kunde besvara forskningsfrågorna. Fasen utgjordes av 25 semistrukturerade intervjuer, varav 20 respondenter tillhörde externa företag och fem respondenter tillhörde fallstudiens studerade företag. Målet med första fasen var att förstå den nuvarande situationen, för att sedan förstå underentreprenörernas syn i den andra fasen och slutligen validera resultatet i den tredje fasen. Analysen av data genomfördes med en tematisk analys, där vi transkriberade och kodade data, med teman som huvudsakligen härstammar från den tidigare studerade litteraturen. Resultat Vårt bidrag resulterade i två modeller som visar (1) rekommendationer för olika faser av ett samarbete, för att incitament och normer ska användas på bästa möjliga sätt. Målet är att uppnå enade deltagare i ett ekosystem i byggindustrin and därigenom influera underentreprenörer till att tänka hållbart. Vidare visar modell (2) relationen mellan incitament och normer och hur båda har en betydande roll. Incitament är viktigt för kortsiktig motivation, för att bekräfta ett önskvärt beteende och kommer ha stor betydelse framförallt i början av ett samarbete. Normer utvecklas över tid och tydliggör ett förväntat beteende men där implementeringen bör fortfarande ske i samarbetets startskede. Teoretiska bidrag Vi bidrar till litteraturen genom att applicera ett ekosystemperspektiv i byggbranschen, där en projekt-baserat partnering struktur tidigare har dominerat. Vidare skapar vi en större förståelse för vad som krävs för att skapa enade deltagare kring hållbarhet i ett bygg-kontext och hur kombinationen av incitament och normer kan bidra till det. Slutligen ger vi en grundlig analys av hur interaktionen mellan incitament och normer kan ha betydelse för att uppnå hållbarhet. Praktiska bidrag Vi presenterar riktlinjer för hur en företagsledning kan skapa enade deltagare och uppmuntra underentreprenörer i ett ekosystem till att jobba med hållbarhet i åtanke. Vidare presenterar vi rekommendationer för motivationsfaktorer, i termer av incitament och normer, och vilka som bör implementeras i vilken fas av ett samarbete. Slutligen beskriver vi relationen mellan incitament och normer, och konstaterar att incitament bekräftar önskvärda beteenden och skapar kortsiktig motivation, medan normer tydliggör ett förväntat beteende. Nyckelord Ekosystem, samarbetsstrategier, hållbarhet, bygg, incitament, normer, värderingar

Background: Functional sales has in recent years become increasingly debated among companies, as a result of increased interest in developing more sustainable strategies. Meanwhile, companies lack knowledge of what changes functional sales causes, particularly about what incentives, barriers and financial implications that affect the development and implementation of the business model. Since companies are not fully aware of what aspects to take into consideration before implementing functional sales, many companies hesitate on taking the step towards a more sustainable future. Research aim: The research aim of this study is to investigate underlying incentives and barriers that affect the development and implementation of functional sales within retail industry, but also what financial implications it causes. Moreover, this study aims to investigate how the conditions for an implementation of functional sales can be improved, by managing the incentives and barriers identified. Method: This study has been conducted with pragmatism as a scientific starting point. Moreover, an abductive approach has been used. The research design for this study is qualitative design, where a simple case study was selected through a targeted sampling of ”a typical case”. The respondents were selected through a snowball and a targeted sampling. The method used for conducting the analysis was a thematic analysis. Findings: The incentives identified in this study were environmental sustainability, meeting customer needs, closer connection to the customer and profitability. The barriers identified were increased requirements for product design, increased costs for warehousing, service and transportation, changes in cash flows, existing accounting principles and lack of profitability. In order to strengthen versus bridge these incentives and barriers, companies should take the following aspects into consideration: a well-adapted design, environmentally friendly and efficient transportation, ensure high inventory turnover rate, an adequate pricing, a well- formulated guarantee agreement and ensure financing. / Bakgrund: Funktionsförsäljning har på senare år blivit allt mer omdebatterat bland företag, till följd av att ökat intresse av att utveckla mer hållbara strategier. Samtidigt saknas forskning om vilka processer som förändras vid funktionsförsäljning, samt vilka incitament, hinder och finansiella implikationer som påverkar utveckling och implementeringen av affärsmodellen. I och med att företag inte är fullt medvetna om vilka aspekter de behöver ta i beaktning inför en implementering, tvekar företag att ta steget mot en mer hållbar framtid. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka bakomliggande incitament och hinder som påverkar utvecklingen och implementeringen av en cirkulär affärsmodell baserad på funktionsförsäljning inom detaljhandeln, samt vilka finansiella implikationer de ger upphov till. Vidare syftar studien till att undersöka hur förutsättningarna för en implementering av funktionsförsäljning kan förbättras, genom hantering av dessa incitament och hinder. Metod: Studien har genomförts med pragmatism som vetenskaplig utgångspunkt. Vidare har ett abduktivt angreppssätt använts. Studiens forskningsdesign är kvalitativ, där ett fallföretag valts ut genom ett målstyrt urval av ”ett typiskt fall”. Respondenterna valdes ut genom både ett snöbollsurval och ett målstyrt urval. Den analysmetod som studien har använts sig av är en så kallad tematisk analys. Slutsats: De incitament som identifierats i denna studie är miljömässig hållbarhet, möta kundens behov, komma närmare kund samt lönsamhet. De hinder som identifierats är ökade krav på produktdesign, ökade kostnader vid lagerhållning, service och transport, förändrade kassaflöden, befintliga redovisningsprinciper samt utebliven lönsamhet. För att förstärka respektive överbrygga dessa bör företag ta följande aspekter i beaktning: en anpassad design, miljövänliga och effektiva transporter, säkerställa hög lageromsättningshastighet, rätt prissättning, ett välformulerat garantiavtal samt säkerställa finansiering.

Småhusbranschen innefattar en del av fastighetsbranschen som i sin tur är ansvariga för 19 procent av växthusgasutsläppen i Sverige. Det har gjorts mycket forskning kring bygg- och fastighetsbranschen med fokus på flerbostadshus vilket har gjort att studier om småhusbranschen har hamnat i skymundan. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småhusbranschen och dess aktörer arbetar mot dagens miljöproblem och för ett hållbart byggande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med representanter från sex svenska företag inom småhusbranschen. Studiens tyngdpunkt ligger vid ord istället för siffror och statistik, eftersom det skapar en bättre uppfattning och upplevelse. Respondenternas svar skildrar en bild av verkligheten, vilket ger ett bättre djup i studien. För att förstå företagens hållbarhetsstrategier på ett bättre sätt har teorierna Strategic fit och differentieringsteorin tillämpats. Studien visar på att respondenterna är eniga om att det har skett en utveckling i rätt riktning inom småhusbranschens mål kring miljöfrågor. Miljömålet gällande en utsläppneutral fastighetsbransch 2045 är en bidragande faktor till att utvecklingen går i rätt riktning. Respondenterna är överens om att det finns incitament för att bygga hållbart, men inte tillräckligt starka för att övergå helt till grönt byggande. Det som krävs för grönt byggande är framförallt ekonomiska incitament för företagen eftersom kunder inom småhusbranschen sällan ställer krav på att husen ska vara certifierade. Branschen har olika åsikter om hur utsläppsneutralitet ska nås, vissa menar på att branschen tillsammans kommer lösa det, medan andra menar på att det krävs styrning från myndigheter. Vidare har det framkommit att samtliga småhusföretag arbetar utifrån en hållbarhetsstrategi på ett eller annat vis, en del arbetar utefter certifikat och andra ser till att företaget är miljömedvetna i sitt val av material och produktion. / The detached house market is part of the real estate industry, which is responsible for 19 percent of the greenhouse gas emission in Sweden. A lot of research has been made about the construction- and real estate industry with focus on apartment buildings, which has resulted in the detached house industry not getting enough attention. The purpose of this study is to establish an understanding of the detached house market and how the industry works towards environmental goals and sustainable construction. To collect primary data a qualitative approach has been applied. Six individual in-depth interviews have been conducted with participants from Swedish companies from the detached house industry. As the aim has been to collect qualitative data, focus has been on words and comprehension instead of numbers and statistics during the interviews. The respondents’ answers portray a picture of reality which provides more depth in the study. In order to better understand the companies’ sustainability strategies, the theories strategic fit and the differentiation theory have been applied. The research has found that all interview respondents agree that the progress is going in the right direction towards the detached house industry’s environmental goals. The environmental goal regarding an emissions-neutral real estate industry in 2045 is a contributing factor to the development going in the right direction. The respondents agree that there are incentives to build sustainably, but these are not strong enough to switch completely to green construction. What is required for companies to be encouraged to build green is, above all, financial incentives as customers in the detached house industry rarely demand that the houses are certified. The industry has different views on how emission neutrality in 2045 should be achieved, some believe that the industry together will solve it, while others believe that control from authorities is required. Further, it has been found that all detached house companies work on the basis of a sustainability strategy in one way or another, some work according to certificates and others ensure that the company is environmentally conscious in their choice of materials and production.

This study examines individuals’ motivational factors when it comes to participation in surveys, and how these are reflected in their social actions. The empirical data consists of semi-structured interviews with six individuals, three men and three women. The empirical data has been analyzed on the basis of Max Weber's ideal types of social action (Weber, 1983) and Edwin Locke’s motivational theory (2000). The study finds several aspects that affect the decision making when it comes to participating in a survey, or not to participate. The most central theme is that the research topic in a survey needs to be significant to motivate the respondents to participate. The respondents all share the view that research within the field of health and medicine is important, accordingly expressing motivation to participate in surveys regarding the subject. Another central theme is that a survey needs to favor the participants in some way for them to feel motivated to participate. / Denna studie undersöker vad som motiverar individer till att delta i undersökningar, och hur detta avspeglas i deras sociala handlande. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sex personer, varav tre män och tre kvinnor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån Max Webers idealtyper för det sociala handlandet (Weber, 1983) samt Edwin Locke´s motivationsteori (Locke, 2000). Resultatet i studien visar att det finns flera olika aspekter som väger in när det kommer till att ta beslutet att delta, eller att inte delta i undersökningar. Det mest centrala temat hos samtliga respondenter forskningsämnet i en undersökning måste kännas betydelsefullt för att de ska motiveras till att delta i studien. Gemensamt hos samtliga respondenter är att undersökningar samt forskning gällande medicin och hälsa är ytterst viktigt, samt att de upplever större motivation till att delta i dessa undersökningar. Utöver detta är ävenett annat centralt tema individuella nyttor samt incitament i undersökningar för att öka motivationen.

På den svenska fastighetsmarknaden har begreppet social hållbarhet blivit alltmer populärt under senare år. Många aktörer arbetar med detta, antingen frivilligt eller ofrivilligt. Eftersom det är en komplex fråga kan de olika ekonomiska incitamenten och tillvägagångssätten praktiskt sett variera mellan olika fastighetsbolag. En studie har genomförts för att undersöka vilka de ekonomiska incitamenten är, samt hur socialt hållbart arbete kan se ut i praktiken. Studien kommer även att undersöka vad begreppet betyder för privata fastighetsbolag, samt vilka värden och utmaningar det finns för dem att arbeta med social hållbarhet. Den bygger på sex semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner på privata fastighetsbolag i Malmö kommun.  Resultaten visar att implementeringen av social hållbarhet skapar betydande värde för fastighetsbolagen. Genom att integrera socialt hållbara initiativ kan fastighetsbolag bidra till att skapa en positiv påverkan på samhället och människors liv, samtidigt som de driver ekonomisk lönsamhet. Fastighetsbolagen observerade en tydlig koppling mellan social hållbarhet och ekonomisk lönsamhet. Trots det tydliga värdet som skapas av social hållbarhet för fastighetsbolag är det svårt att mäta de konkreta resultaten av de genomförda insatserna. Social hållbarhet är ofta mer kvalitativ än kvantitativ i naturen, vilket gör det utmanande att kvantifiera dess påverkan på ekonomisk lönsamhet. Det kan vara svårt att direkt koppla specifika sociala hållbarhetsåtgärder till ekonomiska resultat, och det kan kräva en mer holistisk utvärdering av de övergripande fördelarna och intäkterna som genereras på lång sikt. Även om mätningen av resultaten kan vara utmanande är det tydligt att social hållbarhet och ekonomisk lönsamhet är nära kopplade i fastighetssektorn. Social hållbarhet är en viktig drivkraft för värdeskapande i fastighetsbranschen och genom att integrera social hållbarhet kan fastighetsbolagen skapa attraktiva och levande platser. / In recent years, the concept of social sustainability has become increasingly popular in the Swedish real estate market. Many actors are working on this, either voluntarily or involuntarily. As it is a complex issue, the various economic incentives and approaches can practically vary between different real estate companies. A study has been conducted to investigate what the economic incentives are, as well as what socially sustainable work can look like in practice. The study will also examine what the concept means for private real estate companies, as well as what values and challenges there are for them to work with social sustainability. It is based on six semi-structured interviews with key personnel in private real estate companies in the municipality of Malmö.  The results demonstrate that the implementation of social sustainability generates significant value for real estate companies. By integrating socially sustainable initiatives, real estate firms can contribute to making a positive impact on society and people's lives, while also driving economic profitability. The real estate companies observed a clear link between social sustainability and economic profitability. Despite the evident value created by social sustainability for real estate firms, measuring the concrete outcomes of the implemented efforts can be challenging. Social sustainability is often more qualitative than quantitative in nature, making it difficult to quantify its impact on economic profitability. Directly linking specific social sustainability measures to financial results can be challenging and may require a more holistic evaluation of the overall long-term benefits and revenues generated. Although measuring the results can be challenging, it is clear that social sustainability and economic profitability are closely linked in the real estate sector. Social sustainability is a crucial driving force for value creation in the real estate industry, and by integrating social sustainability, real estate companies can create attractive and vibrant places.

En “God bebyggd miljö” är ett svenskt miljömål och det är myndigheter som Boverket som har det yttersta ansvaret för uppföljningen av arbetet kring detta. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder respektive möjligheter det finns för att en god bebyggd miljö skall kunna bli verklighet i Sverige. Utöver detta undersöks vilka incitament det finns för en fastighetsägare att investera tid och pengar i arbetet som rör en god bebyggd miljö.    Metoden som valts för studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För intervjuerna kontaktades flera olika personer med olika synvinklar på arbetet med en god bebyggd miljö. Intervjuerna utgör det empiriska materialet i studien och detta tillsammans med det teoretiska ramverket som grundar sig i de preciseringar som regeringen utvecklat för att förtydliga vad som innefattas i en god bebyggd miljö. Arbetet har avgränsats till de delarna av en god bebyggd miljö som en fastighetsägare skulle kunna påverka.   Studien resulterade i att utmaningar och möjligheterna identifierades samt att incitamenten som finns för en fastighetsägare diskuterades och utvärderades. De incitament som målades upp som de vanligaste var främst ekonomiska.