<p>Munksjökajen is an old industrial estate on the western shore of Munksjön in Jönköping. The purpose of this thesis is to develop Munksjökajen in accordance with the program for Jönköping’s future development – Stadsbyggnadsvisionen – drawn up by the city council.</p><p>Munksjökajens relations to the surrounding areas have been investigated as well as the need for public transport and possibilities for commercial, municipal and private businesses to operate in the area.</p><p>The final proposal has a relatively high degree of preserved industrial buildings. New buildings vary in shape and expression in order to create an interesting and diverse environment. The proximity to the lake adds character to the neighbourhood and the water is accentuated by the integration of it in the area.</p>

Munksjökajen is an old industrial estate on the western shore of Munksjön in Jönköping. The purpose of this thesis is to develop Munksjökajen in accordance with the program for Jönköping’s future development – Stadsbyggnadsvisionen – drawn up by the city council. Munksjökajens relations to the surrounding areas have been investigated as well as the need for public transport and possibilities for commercial, municipal and private businesses to operate in the area. The final proposal has a relatively high degree of preserved industrial buildings. New buildings vary in shape and expression in order to create an interesting and diverse environment. The proximity to the lake adds character to the neighbourhood and the water is accentuated by the integration of it in the area.

Ett väl fungerande transportsystem är en grundläggande förutsättning för alla i samhället. Planering av transportsystemet och dess utveckling måste ta hänsyn till behov och krav som ställs för beslutsfattare. Det är en utmaning att ta fram förbättringsåtgärder på ett effektivt och långsiktigt hållbart sätt. Att ha ett väl fungerande transportsystem i ett inhägnat industriområde är inget undantag. Det är viktigt att följa de allmänna trafikreglerna för att alla som rör sig i arbetsområdet ska kunna utföra sitt dagliga arbete under säkra trafikförhållanden. Det här examensarbetet är utfört som en trafikstudie av Scania Tekniskt Centrums industriområde. Målet med föreliggande arbetet är: Kartlägga trafiksituation i Scania Tekniskt Centrums industriområde för öka förståelse om områdets karaktär och problem som existerar. Belysa vilka effekter på transportsystem framtida exploateringar kan medföra. Identifiera tänkbara åtgärder som kan förbättra dagens trafiksituation med hänsyn till en säker och hållbar trafikmiljö.  För att uppnå ovanstående målsättningar har en litteraturstudie, inventering i form av faktainsamling och intervjuer samt en åtgärdsanalys genomförts. Det som framkom i studien var att Scania Tekniskt Centrum är lokaliserat inom en mycket begränsad yta som är uppdelad till olika användningsområden i verksamheten. Detta resulterar i en blandning av trafikslag från tunga fordon till gångtrafikanter som korsar varandra och skapar konfliktpunkter och riskkällor i området. Efter genomförda studier har följande resultat kunnat dras. Det visade sig att ett av de största problemen som orsakar konflikter i området är otillåtna gångtrafikanter som vistas inom området där de inte har att göra. Därför har olika åtgärder förslagits för att lösa detta problem. Åtgärdsanalysen grundades på Trafikverkets fyrstegprincip och Mobility Management som är de allmänna tillvägagångssätt för hållbara åtgärder inom transportsystem. Examensarbetet ska använda som stöd och underlag mot långsiktigt planering för att uppnå en säker och hållbar trafikmiljö inom Scania Tekniskt Centrum och liknande område.  För fortsatta studier behövs en avvägning av olika åtgärd avseende på tillgängliga resurser och målkonflikter i verksamheten. / An efficient transportation system is a fundamental condition for all in a society. Planning the transport system and its development must take into account of needs and demands to decision makers. It is a challenge to produce improvement in an efficient and sustainable way. To have an efficient transport system in a fenced industrial area is no exception. It is important to follow the general traffic rules for everybody that move in the work area to perform their daily work under safe traffic conditions. This thesis is conducted as a traffic study of Scania Technical Centre's industrial area. The aims of the present work are: Identify traffic situation in Scania Technical Centre's industrial area for increasing the understanding of the area's character and problems that exist. Emphasizing the impact on transportation that future expansions can imply. Identify possible actions that could improve the current traffic situation with regard to the safe and sustainable traffic environment. Literature study, research inventory, interviews and analysis of measure were done to achieve the above objectives. The results show that Scania Technical Centre is located in a very limited area that is divided into different uses in its operations. This results to a combination of transport types from heavy vehicles to pedestrians who are crossing each other, creating conflict points and dangers in the area. After studies the following results have been gained. It turned out that one of the biggest problems that cause conflicts in the area is prohibited pedestrians within the place where they do not belong. Therefore, various measures have been proposed to solve this problem. Solution analysis was based on the Swedish Transport Administration’s four stage principle and Mobility Management which are the general method for sustainable actions in transportation system. The thesis will be used as support material to achieve a sustainable and safe traffic environment in Scania Technical Centre and similar area. A balance of action in terms of available resources and conflicting goals of the business is needed to be done for further studies.

On river Danube in Belgrade, Serbia, abandoned coal power plant Power and Light and the surrounding historical industrial zone have been laying in shadows for decades, waiting to be reconnected to the city life.  This project deals with the revitalization of the old power plant giving it a new function – a school of architecture. As the use for which the building was build is so vastly different from the function of a school, one of the main points dealt with in the proposal is reconciling the existing structure and the new program. This challenge is addressed through working with the building, rather than against is - recognizing existing spatial qualities and seeing how they can be utilized in the new program.  Alongside developing the program for the building itself, the project gives a schematic proposal for future development of the industrial zone as a campus for the city’s growing university. / Vid floden Donau i Belgrad, Serbien, det övergivna kolkraftverk Kraft och Ljus och det omkringliggande historiska industriområdet had varit dolt i skuggor under årtionden, väntandes på att åter bli anslutet till staden.  Det här projektet behandlar förnyelsen av det gamla kolkraftverket genom att ge det en hel ny funktion i form av en skola för arkitektur. Eftersom ursprungliga användandet av byggnaden skiller sig så väsentligt mycket från en skola blir huvuduppgiften att anpassa programmet till byggnadens befintliga struktur. Utmaningen hanteras genom att jobba med byggnaden och se potentialen hos dess existerande utrymmen och hur dessa kan användas i det nya programmet.  Jämt med att utveckla programmet för byggnaden i sig ger projektet ett schematisk förslag för användandet av industri området som ett campus för stadens växande universitet.

Intro Mitt projekt spänner över många skalor, och sträcker sig från stadsplan till byggnadsdetalj. Det hela utspelar sig på ett lokstalls- och vagnverkstadsområde, som kallas SJ-området och ligger precis utanför Bollnäs stadskärna. Området började utvecklas på 1880-talet och har varit en av de huvudsakliga anledningarna till att Bollnäs har blivit en stad. Idag är SJ-området en isolerad och inaktiv del av staden, som mest känns som en barriär som bidrar till det rådande bilberoendet bland stadens invånare. Min utgångspunkt för projektet var att undersöka hur området kan integreras i staden som en ny stadsdel, och samtidigt bli till en motor för staden att vända avfolkningstrenden, genom att bli en destination för turister. En turistdestination baserad på upplevelse och atmosfär tror jag kan vara ett sätt att ta tillvara områdets kulturhistoriska kvalitéer, samtidigt som den kan stimulera tillväxt och arbetstillfällen, utan att uppmuntra till ökad konsumtion. Under processens gång har jag valt en av byggnaderna på området, att använda som exempel på hur de övriga byggnaderna kan hanteras arkitektoniskt vid en anpassning till de nya funktionerna.   SJ-området När jag har jobbat med stadsplanen har jag utgått ifrån befintliga mönster i strukturen och försökt att förtydliga dem, samtidigt som de barriärer som finns överbryggs; till exempel topografin, stora parkeringsytor och järnvägen. Jag har också jobbat med att koppla samman olika omkringliggande målpunkter med varandra, huvudsakligen med gång- och cykelvägar, och på så sätt mer naturligt koppla SJ-området bättre till sin omgivning. Utifrån de huvudstråk jag har funnit, och de befintliga byggnaderna, har jag skapat kvartersmark. Min strategi är att de vackra befintliga byggnaderna tas i bruk först med program som stärker området som turistupplevelse, som kultur, hantverk, rekreation, sport och mat. Beroende på hur området utvecklas kan de nya tomterna därefter bebyggas efterhand, med program som handel, kontor och bostäder.   Den renande parken Området där spåren går vill jag att inte ska bebyggas, utan att spåren och även stolparna ska få vara kvar. Marken där är också förorenad, så därför har jag planerat en park längs hela det stråket, med växter som renar marken. Den här metoden är inte så beprövad i Sverige, men har visat bra resultat i andra länder som Tyskland och USA. Den går till så att speciella växter, som har bevisad effekt på de olika föroreningarna, planteras i marken som är förorenad. Tungmetallerna tas då upp av växten, som man sedan kan skörda och bränna, därefter separerar man tungmetallerna från askan. Olja och kreosot däremot bryts faktiskt ned i rotsystemet på de speciella växterna. Metoden har visat ge effekt redan efter ett år, men det är svårt att säga hur lång tid det kan ta att få marken helt ren. Jag tänker att det här området kan vara en slags experimentpark för den här metoden, där man kan se vilka resultat de olika växterna ger.   Parken börjar vid tåg- och busstationen, där jag tänker att de flesta turister kommer ifrån, och sveper igenom SJ-området mot älven Ljusnan. När man rör sig i parken går man på spåren som har belagts med trätrall på huvudstråken och ibland vidgas gångytan med grus ovanpå den befintliga marken. Man befinner sig alltså alltid lite upphöjd från den befintliga marken, där växterna växer i fält. Hela promenaden ramas också in av de befintliga stolparna som har hållit upp elledningarna till loken. När man kommer fram till det östra lokstallet möts man av en cirkelformad plats som till hälften är en park och till hälften ett torg med bland annat torghandel. Runt platsen står befintliga belysningsstolpar som jag har flyttat på och spänt vajrar med belysning emellan. Även ett växthus och en nedsänkt scen med gradänger ramar in platsen.   Östra lokstallet Jag bestämde mig för att använda det östra lokstallet som exempelbyggnad, för att det är en vacker byggnad och för att den kändes viktig i den första delen av utvecklingen av området. Ursprungligen användes byggnaden som lokstall, alltså garage och verkstad för loken, med tillhörande personallokaler som omklädningsrum och övernattningsrum för lokförarna. Spåren, loken och dess rörelser har gjort att volymen är en starkt geometrisk form, som utgår ifrån det radiala och cirkulära. Lokstallet har också byggts ut under omgångar från 1917 och framåt, och har till följd av det fått ett ganska komplext tak, och på vissa ställen en mörk interiör.   Lager på lager Jag ser min design och nya användning av byggnaden som ett led i den tidigare och fortsatta utvecklingen av området, där byggnader och utbyggnader hela tiden tillkommer och tas bort. Det mönster som jag har hittat i de här processerna är att teglet är den mest beständiga konstruktionen på platsen, medan strukturer i trä och metall är mer flyktiga och föränderliga. Detta har jag tagit hänsyn till i mina förändringar och tillägg, av kulturhistoriska anledningar, men också för att det är logiskt med tanke på materialens egenskaper gällande återbruk, återvinning och förnyelsebarhet.   Materialen som jag har valt att jobba med i tilläggen i byggnaden är plywood, limträ, durkplåt, gallerdurk, zinkplåt och en starkt orange plåt. Exteriört använder jag mig av orange plåt för att jag tycker att den samspelar bra med teglet, samtidigt som det är en mer samtida kulör som avviker och sticker ut mot det befintliga. Interiört är teglets kulör inte lika dominant eftersom det är kalkputsat i en ljusgrå nyans. Jag valde därför nakna, industriella och ljusa material som plywood och gallerdurk, som fortsätter på samma tema men ändå skiljer sig ifrån det befintliga och är tydligt samtida.   Jag har också försökt att förstärka byggnadens karaktär av att vara i ständig förändring, genom att jobba med lager på lager och fragment av befintligt, återskapat och nytt. För varje del som jag har tagit bort har jag alltid lämnat ett spår av att den en gång har funnits, eller ersatt den med en modernare variant av samma byggnadselement. De övriga tillägg som jag har gjort är antingen fristående från eller skär igenom den befintliga strukturen, eller så bryter de stark emot det befintliga i material och formspråk.   En annan metod jag har använt mig av för att överlagra olika tidsaspekter är att ta objekt som utformats för en väldigt specifik funktion och sedan använda det på ett nytt sätt. Till exempel använder jag den ena traversen för att hänga installationer i konsthallen, och en smörjgrop blir en nedsänkt vinkyl som har ett litet entresolplan ovanpå.   House of food Jag har valt att nästan hela byggnaden ska inrymma program som handlar om mat; restaurang, barer och caféer, saluhall, produktion, matbutik, workshops för matkurser, kompletterat med odling i växthuset. Jag valde mat för att det är en väldigt stor del av vår miljöpåverkan, och jag vill att den här byggnaden ska vara en motor för att ge kunskap och vilja att förändra våra livsstilar, genom att man kan komma närmare de som producerar och säljer råvarorna. Som komplement har jag valt att göra en konsthall, flexibla rum för utställning, workshops och hörsal, och ett vandrarhem i de gamla övernattningsrummen. I val av program har jag också tagit hänsyn till vad som skulle kunna passa de befintliga rummen och inte sänka deras arkitektoniska värden.   De olika programmen som handlar om mat vill jag att ska vara tätt sammanflätade och glida in i varandra, därför har jag förstärkt den bågformade hallen som ett öppet rum som bara avdelas med mindre fristående volymer. Formen på den stora hallens tak har jag förstärkt med en sluten, fristående volym som följer bågens form, och innehåller kök, serviceutrymmen och lager. På volymen bildas ett entresolplan, där jag har placerat kök för matlagningskurser, med god överblickbarhet av hallens aktiviteter. Mot det öppna rummet i den stora hallen har jag placerat chark, produktion av till exempel ostkaka och öppna kök, där besökarna kan sitta vid bardisken och se på när kockarna lagar maten.

Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillväxtnoder. Då fastighetssektorn är så omfattande har vi valt att avgränsa oss till en speciell typ av fastigheter, närmare bestämt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, där vi valt ut en specifik investering i området, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vår data från är Rosersbergs industriområde, även känt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet även skrivit översiktligt om Arenastaden, som är belägen i Solna. En del tidigare forskning har gjort på området Logistik, och somliga av dessa studier har vi även tagit del av för att utvinna information inom ämnet som även kunnat användas i vårt arbete. Dock har den studien vi främst använt oss av varit inriktad på logistik i sin helhet och inte ett specifikt fall. På cirka 9 år har området utanför Rosersberg villastad förvandlats från en skog, inom ett bullerområde utanför en mindre bostadsort, till en logistiknod där ett tiotal stora företag bedriver verksamhet i tusentals kvadratmeter lokaler. Allt detta i något som tros komma att bli ett av de största logistikcentrena i hela Sverige, och med tanke för de framtidsplaner som finns är det inte osannolikt. Den största drivkraften för projektet har varit Kilenkrysset, men detta med hjälp av gott samarbetsvilja från offentlig sektor. Vår studie kretsar kring vilka faktorer som påverkat till att denna investering blivit lyckad, samt vilken typ av företag det är som bedrivit arbetet. Vi har även gått in på hur orten Rosersberg, som tidigare legat i lä, påverkats av detta händelseförlopp. Innan projektet i Rosersberg initierades av Kilenkrysset har många frågor angående området diskuterats inom kommunen under många årtionden, dock har man aldrig kommit till skott på grund av bristande intresse och samhällsnytta. Utifrån det vi kunnat utläsa av den tillgängliga data vi samlat, har vi kunnat dra slutsatsen att utvecklingen bidragit till att göra platsen attraktiv för företag, men likväl för människor att numera bo i. Under arbetet har vi tagit kontakt med fyra respondenter som intervjuats, varav tre av dessa respondenter kommer från koncernen Kilenkrysset. Flera företag, bland annat NCC, har kontribuerat till utvecklingen i Rosersbergs industriområde, men Kilenkrysset är de som varit överlägset störst i området. Vi har även haft kontakt med en före detta anställd på bygg- och trafiknämnden i Sigtuna kommun för att få en objektiv, och mer överskådlig bild över hur samarbetet mellan offentlig sektor och investerare sett ut. För att bättre kunna förstå hur beslutsfattande skötts inom Kilenkrysset, både under och innan projektets fortgående, har vi studerat företaget mer grundligt. Information har framtagits kring företagets uppstart och dess historia, och hur det beslutsfattandet som till sist ledde dem till Rosersberg sett ut. Man kan klart se att både företaget i sin helhet och dess ledning är säregna, vilket man även ur materialet kan observera hur detta gynnat dem under projektets fortlöpande. Men även negativa aspekter har tagits upp angående deras beslutsfattande och tillvägagångssätt. Detta för att ge en rättvisande bild av vilka för- och nackdelar som i realiteten kretsar runt dessa metoder. / This essay revolves around the desicion making process in real estate investments, where the investment contributes to the economic growth of the surrounding area. Due to the sheer size of the sector, we have chosen to limit our study to a specific type of real estate, which we decided to be logistic property. We have also chosen to study a specific case in more detail, to be able to understand how these projects develops. The case we chose was the investment of Rosersbergs Industrial park, also known as Stockholm Nord Logistic Centre. As a point of reference to this project we have chosen to briefly look into another, quite similar in size, project; Arenastaden in Solna. There have been studies made on Logistics in the past, some of which we have chosen to use as sources of information on our study. The study we used as the main source studied logistics on a different scale than ours, where the whole logistics market in Stockholm was studied. In merely 9 years the area surrounding Rosersberg has transformed, from unexploited land suffering from airport noise, into a rapidly growing logistics center where dozens of companies have chosen to exist. All this in an area many believe will be one of the biggest logistic centers in Sweden, which is not unlikely due to the future plans of the area. The company that initiated the project, which also has been the driving force is Kilenkrysset AB, with a lot of assistance from a supportive municipality. Before the company's initiative in the area, the municipality has been contemplating since the 60's what to do with the area, and how to make it grow. The issue before the company came along was almost solely economical; because there was no solid plan or investor to take care of the area and the infrastructure surrounding it. Based on the data we collected the area has improved its attraction both to companies, as well as to the residents in the area. Our study will attempt to determine which of the variables had the greatest importance on the end result of the project. As well as to study which type of company that decides to take on these kinds of projects. We have also studied how the surrounding area in Rosersberg has grown as a result of this specific investment. To gather information on the subject, we have contacted four respondents, which consists of three people from the Kilenkrysset organization. The reason why the majority of the interviewed respondents has been from one single company is because they have by far been the biggest investor in the area. The construction company NCC has also been part of the development in the area, but have sold most of their property to Kilenkrysset. The last respondent is from the building and traffic department within the municipality (Bygg- och trafiknämnden). Since we want to understand how decision making is handled within these types of organizations, we have chosen to study Kilenkrysset more thoroughly. Information about their history and the decision making process that eventually lead them to Rosersberg. From the information collected we can conclude that the company and its management have quite an extraordinary way of doing business. It is also obvious how their way of thinking has benefited them throughout their project in Rosersberg. But every technique has consequences, and we will also enlighten these consequences to try to observe both the pros and the cons about these methods.

Projektet syftar till att ta itu med behovet av en ny konsthögskola i Malmö. Centralt beläget i det gamla men lovande industriområdet Nyhamnen står skolan en spännande framtid till mötes. / This project aims to address the need for a new art school in Malmö. Centrally located in the old, overlooked industrial area of Malmö, I hope the building will add new life to the future urban district.

Dagens samhällsutveckling riktar stort fokus på att skapa en blandstad. En blandstad är en stad eller en stadsdel som har en funktionell blandning av bostäder, handel, arbetsplatser och nöjesliv. För att begreppet ska uppfyllas så eftersöker idealet att dessa funktioner samsas inom samma byggnad eller kvarter. Att uppföra nya stadsdelar är inte alltid förenligt med en hållbar utveckling eftersom det kräver stora resurser. Därför kan det vara lämpligt att utveckla underutnyttjade industriområden som ofta har ett centrumnära läge i städerna. En omvandling av sådana områden ger goda förutsättningar för en hållbar utveckling.  Växjö kommun vill skapa en hållbar, trivsam och hälsosam stad och verkar för att stadsstrukturen ska bli mer sammanhängande. Dagens renodlade verksamhetsområden i staden ska på sikt kunna bli en blandstad. Sydöstra delen av Västra Mark är stadens första stora industriområde där Växjö kommun föreslår en omvandling. Visionen är att området ska få behålla sin industriella karaktär samtidigt som en variation av funktioner blandas för att skapa en blandstad.  Syftet med arbetet är att undersöka de viktigaste faktorerna för vad som gör en blandstad attraktiv för boende, besökande och arbetande. Målet är att ta fram ett förslag för hur betraktat område i Västra Mark kan omvandlas till blandstad över tid genom en illustrationsplan på kvartersutveckling. Illustrationsplanen visar vilka byggnader som anses lämpliga att bevara samt var nybyggnation kan utföras. Vidare redovisar den lämpliga funktioner för området. Visionen är att området ska få utvecklas till blandstad över tid och delas därför in i etapper för att uppmuntra till initiativ hos fastighetsägarna.  För att utföra arbetet har olika metoder använts. Arbetets tillvägagångssätt bygger på tre steg som är intervjuer, fallstudier och förslag. Intervjuer har genomförts med sakkunniga stadsutvecklare för att få deras uppfattning om hur en omvandling till blandstad kan genomföras. Fallstudierna omfattade en granskning av två andra industri- och verksamhetsområden som har pekats ut för omvandling till blandstad. Fallstudier av de två områdena gjordes för att undersöka vilka riktlinjer och faktorer som har påverkat en omvandling. Förslaget har sedan tagits fram utifrån en områdesanalys och resultatet från intervjuerna och fallstudierna.  Resultatet bygger på den empiri som erhållits med hjälp av metoderna i studien. Resultatet från intervjuerna visar att viljan från fastighetsägarna är den viktigaste faktorn för att en omvandling ska vara möjlig. För att ett område ska bli attraktivt krävs det att det finns en stor variation av funktioner som korsbefruktar varandra. Offentliga och privata platser, torg, stråk, grönytor och rekreationsytor är några viktiga parametrar för att blandstaden ska få en karaktär som gör att människor vill vistas och ta sig till området. Resultatet från fallstudierna visar att områdena ska utvecklas etappvis och på sikt få en kvartersstruktur likt den traditionella staden. Det läggs även stor vikt på funktionsvariation där människor kan bo, verka och leva. Vikten av att området får behålla sin identitet genom att förhöja och bevara arkitektur är också grundläggande för att området ska locka olika typer av människor. Slutligen visar både intervjuer och fallstudier att aktiva bottenvåningar med blandad bebyggelse är väsentligt för att det ska bli blandstad med innerstadskaraktär. / Several industrial areas are facing transformation to mixed-use city, where a variety of functions such as housing, workplaces and commerce are integrated with each other. The purpose of this study is to investigate what factors make a mixed-use city attractive for the people that resides there. This study presents a proposal of how such an area in Växjö can be redevelop to a mixed-use city over time. The proposal is based on interviews with experts within the subject and on case studies of similar areas undergoing redevelopment.  The result shows that the key factors are the willingness of the property owners and that a variety of functions is created that cross-pollinate each other. Active ground floors and a mix of public and private zones, green structure and squares are also essential for the mixed-use city to become an attractive urban area.

Morges (Schweiz) växer i en situation av markbrist. Industriområden blir strategiska förtätningslägen, vilket hotar näringslivets förutsättningar på lång sikt. Detta examensarbete undersöker under vilka villkor industriområden i Morges kan integreras i funktionsblandad stadsmiljö utan att äventyra näringslivets förutsättningar. Fallstudier från Bern, Haag, Genève och Bryssel används som ”best practices” för att genomföra analysen. Analysen visar att hanteringen av störningar och logistik samt ett stort offentligt ingripande är nyckelfaktorer för att tillgodose näringslivets utveckling i ett funktionsblandat område. ”Best practices” visar sig kunna vara effektiva om de används som stöd i beslutsfattande och som inspirationskälla. / The region of Morges (Switzerland) grows in a context of land shortage. Industrial zones become strategic areas for denser settlements, threatening the local economic development in the long term. This master thesis investigates the conditions in which industrial zones in the region of Morges can be integrated in a function mixed urban area without jeopardising local activities. Case studies from Bern, The Hague, Geneva and Brussels are used as “best practices” in order to perform the analysis. Results show that the monitoring of disturbances and of logistics as well as a strong public commitment are key factors to a successful reconversion of industrial zones towards functional mix. “Best practices” are efficient if used as a support to decision making and as a source of inspiration. / La région de Morges (VD, Suisse) se développe dans un contexte de pression foncière. Les zones industrielles (ZIZA) deviennent des sites stratégiques de densification, menaçant l’économie locale à terme. Ce travail de master étudie les conditions d’une intégration urbaine des zones industrielles de la région morgienne qui ne menace pas les activités locales. Des études de cas de Berne, La Haye, Genève et Bruxelles sont utilisés comme des « bonnes pratiques » pour répondre à la question de recherche. Les résultats montrent que la gestion des nuisances et de la logistique ainsi qu’une forte action publique sont des facteurs clés de réussite d’une requalification d’une zone industrielle vers une zone mixte. Les « bonnes pratiques » s’avèrent efficaces en tant qu’aide à la décision et en tant que source d’inspiration. / Die Region Morges (VD, Schweiz) gerät in einem Mangel an Bauland. Die Industriezonen werden als strategische Verdichtungsgebiete betrachtet. Langfristig wird die Region als Standort bedroht. Diese Masterarbeit untersucht, inwiefern die Industriezonen der Region Morges städtebaulich integriert werden können, ohne die lokalen Gewerben zu drohen. Fallstudien aus Bern, Den Haag, Genf und Brüssel werden als „Best Practices“ benutzt, um die Analyse durchzuführen. Aus der Analyse ergibt sich, dass die Steuerung der Störungen und der Logistik sowie ein starkes öffentliches Eingreifen Schlüsselfaktoren für eine gelungene funktionelle Durchmischung in Industriezonen sind. „Best Practices“ erweisen sich als effizient, wenn sie als Entscheidungshilfe und als Inspirationsquelle benutzt werden.