The purpose of this study was to investigate how well adjusted the support is for young people that have been diagnosed with ADHD, while attending the gymnasium. Analysis and result are based on a sociocultural perspective and have their take-off in literaturestudies and qualitative interviews with two students with the diagnosis and one special needs teacher. The interviews were based on themes that had their starting point in school policy documents and related literature. The interviews were semi-structured with the aim of letting the interviewees speak as freely as possible. One of the themes included the individual strategies developed by the interviewees, such as using mobile-apps to help structure and plan for everyday life. Results show that the available support is not well adapted and that how great impact the ADHD-diagnosis has on how well the person do in school is greatly affected by in what social context and what kind of support he or she has outside of school, for example by family. The study shows that there is great need for further research and development within the research area. / Syftet med den här studien var att undersöka hur väl anpassat stödet i gymnasieskolan är för elever med ADHD-diagnos. Analys och resultat är bearbetade utifrån ett sociokulturellt perspektiv och baseras på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med två gymnasieelever med ADHD-diagnos samt en specialpedagog/speciallärare. Intervjuerna berörde teman med utgångspunkt i styrdokumenten samt i relaterad litteratur och var halvstrukturerade, med syftet att låta intervjupersonerna tala så fritt som möjligt. Ett av temana berörde de egna strategier som intervjupersonerna utarbetat, så som att använda appar i mobilen för att skapa struktur och planera vardagen. Resultatet visar att stödet i gymnasieskolan inte är väl anpassat utan att hur väl en person med ADHD-diagnos klarar sig i skolan snarare beror på de omgivande förutsättningarna utanför skolan, exempelvis vilket stöd hen får från sin familj. Studien visar att det finns stor utvecklingspotential inom området och att det behövs ytterligare forskning på hur man kan omforma skolans sociokulturella struktur och se till att anpassningarna blir just anpassningar och inte ytterligare krav.

Examensarbete, civilekonomprogrammet inriktning Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö.  Kurskod 4FE18E, 30hp, VT2019   Författare: Mikael Bergström och Louise Samuelsson Handledare: Elin Funck   Titel: Controllerns roll - från generalisering till nyansering   Bakgrund: I takt med att företagen och dess ekonomistyrning utvecklats sägs controllerrollen gått från att vara en beancounter till en affärsinriktad business partner. Det finns dock en oenighet i hur, och hur långt, utvecklingen skett och argument har förts fram att det fullständiga skiftet inte materialiserats utan att det istället är en hybridiserad roll som syns. Trots att det öppnats upp för att det är en heterogen roll har det linjära tänket kring rollens utveckling lett till generaliseringar och otydligheter i hur rollen beskrivs.   Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera olika faktorer som påverkar rollen för controllers samt förklara hur dessa faktorer påverkar controllers i olika riktningar och mot olika roller. Ambitionen och det övergripande syftet är därmed att generera en djupgående kunskap och förståelse samt att nyansera bilden av controllerrollen.   Metod: Studien centrerar kring en kvalitativ intervjustudie av studieobjektet controllers. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med controllers på tre stora företag inom den tillverkande sektorn för att ge en relevant bredd till det empiriska materialet.   Slutsatser: Ett bidrag ges till teorin dels genom resultatet som visar att det är en hybridiserad roll som återfinns men också genom att olika faktorer som påverkar rollen har identifierats samt diskuterats och använts för att nyansera och urskilja olika inriktningar av rollen utifrån vilken nivå eller position controllern jobbar på. Förväntningar och uppfattningar ses påverka genom att möjliggöra och öppna upp för en bred och inkluderande roll och erfarenhet ses påverka arbets- och förhållningssättet till att bli mer aktivt och med ett förändrat analytiskt tillvägagångssätt. I och med att mönster har kunnat urskiljas vad gäller arbetsuppgifter och handlingar samt vad som är viktig kunskap, kompetens och egenskaper i förhållande till den organisatoriska positionen ses dessa i kombination påverka rollen i olika riktningar. Alla positioner och nivåer ses innehålla drag av rollbeskrivningen analytiker. Ledningsnivån samt positionen finance ses också påverkas åt coach, positionerna RnD, logistik och produktion påverkar åt pedagog och positionen redovisning åt kamrer. Sist ses arbete på den operativa nivån påverka rollen åt såväl pedagog som kamrer. / Degree Project in Controlling, The Business Administration and Economics Programme. School of Business and Economics at Linnaeus university, Växjö. Course code 4FE18E, 30 credits. Spring semester 2019   Authors: Mikael Bergström and Louise Samuelsson Supervisor: Elin Funck   Title: The controller role - from generalization to nuance   Background: As the companies and their management accounting has developed, the controller role is said to have gone from that of a beancounter towards a business oriented business partner. However, there is a disagreement in how, and how far, the development has gone and arguments has been made that the complete transition has not materialized, and that the role can rather be seen as a hybrid. Despite the fact that the theoretical framework has opened up for a heterogenous role, the linear thinking in regards to the development of the role has led to generalisations and ambiguity in how the role is described.   Purpose: The purpose of this study is to identify different factors that affect the roles for controllers, as well as explaining how these factors affect controllers in various directions and towards various roles. The ambition along with the general purpose is therefore to generate a deeper knowledge and understanding as well as painting a more nuanced picture of controllers and their different roles in a company.   Method: The thesis is centered around a qualitative interview study of controllers as a professional group. Semi-structured interviews have been performed with controllers from three large manufacturing companies in order to provide a relevant depth and width for the empirical material.      Conclusions: A contribution is made to the theoretical framework, in part through the result of the thesis that conclude a hybridization of the role. The second contribution is that various factors that affect the role have been identified as well as discussed and utilized in order to distinguish different directions of the role pending on what level or in which position the controller is active. Expectations and opinions are seen to affect and open up for a broad and including role, while experience affect how controllers work as well as their analytical approach in different assignments. Patterns have emerged in regard to assignments, actions, important attributes and competencies that, combined with the organizational aspect, is seen to push the role in different directions. In accordance with this, all positions and levels include the role of analyst to some degree. Additionally, the managerial level as well as the position of finance show signs that point to a coach-role, the positions of RnD, logistics and production include an educator-perspective, and the position of accounting connect to the role of a chamberlain. Lastly, the operational level show signs of pushing the role towards that of both an educator and a chamberlain.

The aim of the study is to contribute knowledge and increase the understanding of teaching dance to students aged 16-18 with autism and ADHD in upper secondary school in Sweden by investigating teachers understanding of adaptation and the reason for students experiencing difficulties related to their diagnosis. The study also investigates the different strategies used by the teachers to adapt their teaching. The study uses a qualitative method and empirical data was collected through semi-structured interviews with four dance teachers. The data was analysed within the framework of a sociocultural perspective using concepts such as mediation, affordance and intellectual tools defined as given models for thinking. The results of the study show firstly that teachers’ understanding of different ways to adapt teaching and ways of understanding the reason for students experiencing difficulties, affects how they adapt and design their teaching. Secondly the study shows that the strategies used by the teachers mainly strives for making the teaching clear and predictable, to improve students’ self-esteem and to build good relationships to the students, and among the students. The study concludes that more knowledge about the subject is needed to further support the teachers in their work.

Growing environmental problems have led to increasing pressure on companies to improve their environmental performance. This means that also supply chains must become greener, which has contributed to new challenges when it comes to green collaboration and trust. Research has suggested marketing as a tool to tackle these challenges, but how to use marketing to address these concerns has yet to be explored further. The focus of this thesis is thereby to explore and clarify the possibilities to use green industrial marketing as a tool to meet these new supply chain challenges. In line with that, the overarching aim of the thesis is to explore and advance the understanding of green industrial marketing, with the underlying aim of merging the fields of green marketing and green supply chains. There is also the goal of contributing to companies’ knowledge about the field and thus possibly inspire improvements in green industrial marketing and green supply chain practices. These aims are met by answering two research questions. The first research question regards the practice of green industrial marketing, and how this practice has developed over time. The second research question revolves around what strategies, placing an emphasis on trust, can be identified in companies working in green industrial marketing and how these strategies can improve green supply chain collaboration. The literature review focuses mainly on green industrial marketing, with green marketing, the emergence of green business, industrial marketing, green supply chain management, green marketing strategies, and trust as associated theoretical fields related to green industrial marketing. The study is interpretive and qualitative with a focus on one industry, the Swedish textile service industry, during a 26-year time period. Three sub-studies have been combined to explore the phenomenon of green industrial marketing: a qualitative content analysis, a semi-structured interview study, and a minor case study. The results of this study can improve the understanding of green industrial marketing, both as a practice and theoretical area by describing the strategies, including strategies intended to build trust, that are practiced in markets. A typology of eight identified green industrial trust strategies have been developed. The study also contributes to discussion on the differences between industrial marketing and consumer marketing by clarifying the boundaries of green industrial marketing in relation to green consumer marketing. Among other things, the results of this study show that there is a greater relational focus in green industrial marketing compared to what exists in green consumer marketing. This study also contributes to a merger between the fields of green industrial marketing and green supply chain management by showing how green industrial marketing can contribute to improved collaboration within green supply chains in four ways. The first way is to convey different types of environmental information and green market positions, the second is to improve the integration and coordination of green supply chains, the third is to facilitate supplier evaluations, and the fourth is to build trust. / Växande miljöproblem har lett till ökad press på företag att förbättra sitt miljöarbete. Det innebär att även leverantörskedjor måste bli mer miljövänligt. Forskning har föreslagit marknadsföring som ett verktyg att tackla dessa utmaningar med, men har ännu inte fördjupat sig i hur man använder marknadsföringen för att ta itu med problemen. Fokus för denna avhandling är därför att utforska och klargöra möjligheterna att använda så kallad grön industriell marknadsföring som ett verktyg för att möta dessa nya utmaningar i leverantörskedjan. Det övergripande syftet med avhandlingen att utforska och främja förståelsen av grön industriell marknadsföring. Ett underliggande syfte att sammanföra forskning om grön marknadsföring och gröna leveranskedjor. Det finns också ett mål att bidra till företags kunskap om området och på så sätt inspirera till förbättringar av deras verksamheter. Dessa syften uppnås genom att svara på två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan handlar om praktiken av grön industriell marknadsföring och hur den har utvecklats över tid. Den andra forskningsfrågan kretsar kring vilka strategier, med tonvikt på tillit, som kan identifieras i företag som arbetar med grön industriell marknadsföring och hur dessa strategier kan förbättra grönt samarbete i leverantörskedjan. Resultaten från den här studien kan förbättra förståelsen av grön industriell marknadsföring, både som praktik och teoretiskt område, genom att beskriva de strategier, inklusive strategier avsedda att bygga tillit, som praktiseras på marknader. En typologi med åtta identifierade gröna industriella tillitsstrategier har utvecklats baserad på tidigare litteratur och företagens praktik. Studien bidrar också till diskussion om skillnaderna mellan industriell marknadsföring och konsumentmarknadsföring. Resultaten visar bland annat att det finns ett större relationellt fokus inom grön industriell marknadsföring jämfört med vad som finns inom grön konsumentmarknadsföring.

Virtual reality tech is new, exciting and full of opportunities.Despite this the gaming section of virtual reality does not grow asfast as it was predicted it would be. Headsets and games areexpensive and perhaps a market model similar to the mobile gamingmarket would do the new tech good. A model that is heavily reliant onadvertisements and low prices.The purpose of this thesis is to show that virtual reality games areas viable an advertising target as mobile games that are a popularadvertisement medium. The study uses 2D billboard advertisements asthey are a non-intrusive advertisement format that can be implementedin a similar fashion on a mobile game and VR game.For this study two games were developed, one that runs on a OculusQuest VR headset and one for mobile Android devices. The games are asclose to each other as possible in terms of objective and settingwith the same advertisements implemented in them, each game featurestwo levels, one level contains advertisements and one does not.Surveys are used to find data regarding how the advertisementsaffected the game experience on both platforms. Interviews were thenconducted to find more qualitative information and to explain theresults as well as to find out what makes an advertisement good ortolerable.

Till följd av NPM (New public management) och de ökade kraven på produktivitet och effektivitet har sjuksköterskors arbetssituation försämrats alltmer under de senaste decennierna. Det har resulterat i en försämrad hälsa hos sjuksköterskorna och många sjuksköterskor har valt att lämna yrket. Det har bland annat genererat brist på erfarna sjuksköterskor på akutvårdsavdelningarna som bedrivs dygnet runt i regionerna och detta anser Socialstyrelsen utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Ett bra verksamhetsnära ledarskap, i regionerna benämns dessa som första linjens chefer, är en betydande faktor för sjuksköterskors hälsa och vilja att stanna kvar på sin arbetsplats. Det är därför av intresse att undersöka vilka ledaregenskaper som krävs för att erfarna sjuksköterskor skall arbeta kvar på vårdavdelningar som är öppna dygnet runt. Syftet med studien är att utröna vad som är viktiga hörnstenar i det hälsofrämjande ledarskapet för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i dygnet runt verksamhet. Som metod användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats, åtta intervjuer utfördes totalt. Råmaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman identifierades. Resultatet utmynnade i tre teman: individuellt stöd, teamarbete och kommunikation. Informanterna lyfte bland annat individanpassade scheman, kompetensutveckling och temaarbete som viktiga aspekter för att kvarstanna på arbetsplatsen. Ett salutogent förhållningssätt och specifika hälsofrämjande ledarskapsegenskaper är grunderna för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i verksamheter som bedrivs dygnet runt. Cheferna i en dygnet runt-verksamhet bör besitta följande förmågor: rak och tydlig kommunikation, förmåga att skapa tillit, vara lyhörda, kunna entusiasmera, prestigelöshet, vara drivna och målfokuserade samt inneha ett coachande förhållningssätt. Definition av erfarna sjuksköterskor, se sida 7 under Metod. / As a result of NPM (New public management) and the increased demands on productivity and efficiency, the work situation of nurses has deteriorated more and more in recent decades. This has resulted in a deterioration in the health of the nurses and a number of staff have chosen to leave the profession. Among other things, it has generated a shortage of experienced nurses in the Swedish emergency departments with twenty-four seven operations in the regions, and the Swedish National Board of Health and Welfare considers this to be a threat to patient safety. A leadership with the adjacent connection to the ward and the staff, are referred to as first-line managers in the Swedish regions. These mangers are significant factors for nurses' health and willingness to stay in their workplace. It is therefore of interest to investigate what leadership qualities are required for experienced1 nurses to continue working in wards that are open twenty-four seven. The purpose of the study is to find out what are important cornerstones in the health promoting leadership in order to retain experienced nurses in twenty-four seven operations. As a method, semi-structured qualitative interviews with an inductive approach were used, eight interviews were performed. The raw material was analyzed using content analysis and meaningful units, codes, categories and themes were identified. The result resulted in three themes: individual support, teamwork and communication. The informants highlighted, among other things, individualized schedules, skills development and team work as important aspects for staying in the workplace. The result was that specific health promoting leadership qualities and a salutogenic approach are the foundations for retaining experienced nurses in twenty-four seven operations. The managers in a twenty-four seven operations should possess the following abilities: straight forward and clear communication, the ability to create trust, be responsive, be able to enthuse, lack prestige, be driven and goal focused and have a coaching attitude. For a definition of experienced nurses, see page 7 under Method.

No description available.

Introduktion: ADHD är en uppmärksamhet -och hyperaktiv störning, där 90 % i Sverige behandlas med det farmakologiska läkemedlet Metylfenidat (MPH). En stor andel med ADHD utvecklar psykiatrisk komorbiditet i form av psykisk ohälsa (frånvaro av mentalt välbefinnande). Patofysiologin hur MPH påverkar hjärnan är okänd och behandlingsformen har diskuterats som bristfällig på grund av förekommande bieffekter. Fysisk aktivitet har föreslagits som ett hälsosammare behandlingsalternativ, då evidens visat att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD-symptom och samsjuklighet av psykisk ohälsa. Det finns inga studier som undersökt hur individer med ADHD upplever nuvarande- och önskar behandling. Syftet med denna studie blev därför att undersöka upplevda erfarenheter av ADHD och hur det farmakologiska läkemedlet MPH och fysisk aktivitet upplevs ha påverkat diagnosens symptom och individernas psykiska hälsa samt att ta reda på vilken behandling individerna önskar utifrån deras livserfarenheter. Metoden utgick från ett fenomenologiskt ramverk med hjälp av en deskriptiv kvalitativ tvärsnittsstudie, där data extraherades genom en innehållsanalys med en induktiv ansats. Urvalet selekterades genom snöbollsurval, där inklusionskriteriet var att deltagarna blivit diagnostiserad med ADHD och har erfarenheter av MPH och fysisk aktivitet. Resultatet visade att symptom för ADHD var problematik med koncentration-, hyperaktivitet-, uppmärksamhet- och systematiska svårigheter, där symptom försämrat den psykiska hälsan. Det framgick att både MPH och fysisk aktivitet effektiviserade symptom mot koncentration, hyperaktivitet och uppmärksamhet, varav KBT (kognitiv beteendeterapi) förbättrade systematiska svårigheter. Vidare bidrog MPH med fysiska, mentala och beteendeföränderliga bieffekter som försämrade den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet visade däremot förbättra den psykiska hälsan, där inaktivitet framgick som en central nackdel för förvärring av symptom och psykisk hälsa. Deltagarnas önskan var att behandling bör uppföljas och baseras på en överenskommelse som anpassas efter individuella svårigheter och hälsotillstånd. Slutsatsen med studien kom fram till att behandlas med fysisk aktivitet i kombination med KBT skulle vara hälsosammare som första behandling mot samtliga ADHD-symptom och psykisk hälsa. I andra hand var det deltagarnas önskan att applicera MPH vid akut behov, och är därav förslag att forska fram MPH som engångsbehandling som kan användas vid inaktiva tillstånd. Studien kom fram till att inkludering av fler idrottsvetenskapliga tjänster till vård och skola behövs för mer kompetens om vikten av fysisk aktivitet för individer som har ADHD. / Introduction: ADHD is an attention-deficit/hyperactivity disorder, where 90% in Sweden is treated with the pharmacological drug Methylphenidate (MPH). People diagnosed with ADHD develop often psychiatric comorbidity in form of mental illness. The pathophysiology behind how MPH influence the brain is unknown and the treatment have been discussed as deficient due to side effects. Physical activity has been suggested as a healthier treatment option, as evidence shows that physical activity can improve ADHD-symptoms and comorbidity of mental illness. There are no studies that have invastigate how individuals with ADHD experience current- and desired treatment. The aim of this study was therefore to investigate the experiences of having ADHD and how the pharmacological treatment MPH and physical activity has affected the symptoms and mental health, and also find out what treatment the individuals want based on their life experiences. The method was derived from a phenomenological framework using a descriptive qualitative cross-sectional study. Data was analyzed with an inductive approach using an interpretive analysis. Participants was recruited through a snowball selection, where the inclusion criteria stated that participants been diagnosed with ADHD and have experience of MPH and physical activity. The results showed that the frequent occurring symptoms of ADHD were difficulties with concentration-, hyperactivity-, attention- and systematic symptoms, where symptoms had shown a negative effect on the mental health. It appeared that both MPH and physical activity made symptom improvement against concentration-, hyperactivity- and attention difficulties, while CBT (Cognitive Behavioral Therapy) improved systematic difficulties. MPH contributed to side effects that affected physiological-, psychological- and behavioral aspects, which all were perceived to have a negative influence on mental health. In contrast, physical activity improved mental health and showed no evidence of side effects, except when physical activity was absent from daily life. Inactivity appeard to be a central disadvantage for worsening symptoms and mental health. The participants desired that their treatment should be tailored to individual difficulties and health condition in a collaborative way and with follow-up from the health care worker. The study concluded that physical activity in combination with CBT would be a healthier as first treatment option to reduce symptoms of ADHD and improve mental heatlh. Additionally, the participants desired treatment with MPH in form of single doses for urgent need, and it is therefore to suggest development of such treatment option. Furthermore, the study proposes more services for sport science within healthcare and schools for containing applicable knowledge in physical activity for dose with ADHD.