This report seeks to thoroughly examine different approaches to estimating Loss Given Default through a comparison of traditional estimation methods, as well as a deeper variable analysis on micro, small, and medium-sized companies using primarily regression decision trees. The comparative study concluded that estimating loss given default depends heavily on business-specific factors and data variety. While regression models offer interpretability and machine learning techniques offer superior prediction, model selection should balance complexity, computational demands, implementation ease, and overall performance. From the variable analysis, loan size and guarantor property ownership emerged as key drivers for a lower Loss Given Default. / Denna rapport syftar till att grundligt undersöka olika metoder för att uppskatta Loss Given Default genom en jämförelse av traditionella skattningsmetoder samt en djupare variabelanalys av bolag med hjälp av främst regressionsbeslutsträd. I den jämförande studien drogs slutsatsen att uppskattningen av Loss Given Default beror i hög grad på företagsspecifika faktorer och olika typer av data. Medan regressionsmodeller erbjuder tolkningsmöjligheter och maskininlärningstekniker erbjuder överlägsna uppskattningar, bör valet av modell balansera komplexitet, beräkningskrav, enkelhet i genomförandet och övergripande prestanda. I variabelanalysen framkom lånestorlek och borgensmannens fastighetsinnehav som viktiga drivkrafter för en lägre Loss Given Default.

Samverkan är ett begrepp som ofta dyker upp när det pratas om fritidshemspedagogernas arbete under skoldagen. I denna studie har jag jämfört två fritidshem, ett i Danmark och ett i Sverige, för att se hur samverkan bedrivs. Genom att ta reda på hur deras samverkansaktiviteter ser ut samt hur danska pedagoger och svenska fritidshemspedagoger beskriver samverkan. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Foucaults tankar om makt; maktteknologier, självteknologi och subjektsposition blir relevanta begrepp. Utåt sett kan både den danska och svenska samverkan se likadan ut. Men efter att ha samlat in empiri genom kvalitativa metoder, genom observationer, semistrukturerade samtal och fokusgruppsamtal, blir det tydligt att samverkan ser olika ut på skolorna. De danska pedagogerna på Overhavn skola har en mer stöttande funktion i klassrummet och deras pedagogik fokuserar på sociala relationer mellan eleverna. Pedagogernas diskurs gör det tydligt att undervisning är inget som ingår. De svenska fritidshemspedagogerna i Svedala skola tar fler roller och att undervisa elever mer praktiskt i olika sammanhang är inget främmande, utan fritidshemspedagogerna anser att det ingår i deras diskurs. Att även stötta och arbeta med elevernas sociala relationer samt vilken roll som fritidshemspedagogerna intar styrs av situationen.

Matematikundervisningen i svensk skola verkar i stor utsträckning kretsa kring läroboken, och att granska användandet av läroböcker är inget nytt fenomen. Ämnesplanen i matematik för gymnasieskolan framhåller att matematikundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att sätta in matematiken i bland annat ett historiskt sammanhang. För detta ska kunna vara möjligt antas kunskaper om matematikens historiska utveckling vara fördelaktiga, kunskaper som kan tillägnas genom historiska inslag i läroböckerna. Detta examensarbete syftar till att genom en jämförande studie med innehållsanalys som analysverktyg ge en bild av vilka historiska aspekter av det matematiska innehållet som förekommer i kurs 1, 3 och 5 för tre olika läromedel i matematik för gymnasieskolan. I undersökningen fokuseras dels inom vilka matematiska områden det förekommer historiska inslag, och dels hur dessa framställs. Studien visar att det i kurs 1 är mest vanligt förekommande med historiska inslag i kapitlen om geometri. Motsvarande i kurs 3 rör kapitel om derivata, och i kurs 5 förekommer det historiska inslag i samtliga kapitel oberoende av läromedelsserie. Med avseende på hur de historiska inslagen framställs visar resultatet på att i stort sett de allra flesta historiska inslagen kan sägas beskriva ursprunget av matematiskt begrepp eller metoder. / Mathematics education in Swedish schools seems to focus or circulate around textbooks, and audits on the use of a textbook is not a new phenomenon. The mathematics curriculum for the Swedish upper secondary school stresses that mathematics education should provide students the opportunity to develop their ability putting mathematics in a historical context. For this to be possible, knowledge of the history of mathematics is considered to be beneficial and this knowledge can be acquired by historical elements in textbooks. This study aims at providing a picture of the historical content that appears in courses 1, 3 and 5 for three different mathematical textbook series in the Swedish upper secondary school through a comparative study using content analysis as ananalysis tool. The study focuses on the following questions: In which chapters can historical elements be found, and how are they presented? The study shows that in course 1, historical elements are most common in the geometry chapters. Correspondingly in course 3, they are most common in the chapters on derivates, and in course 5 there are historical elements in all chapters independent of textbooks series. Furthermore, regarding how the historical elements are presented, the study shows that essentially a vast majority of the historical elements describe the origin of mathematical concepts or methods.

Denna uppsats utgår från den didaktiska frågan varför något ska läras eller undervisas i och fördjupar sig i diskurser kring ämnet bild i tre länders läroplaner. Uppsatsens syfte är att utveckla förståelse för och jämföra tre länders läroplaner för grundskolan med avseende på förhärskande diskurser i relation till bildämnet. De länder som ingår i min studie är: Sverige, Finland och England. Genom detta vill jag belysa på vilket sätt bildämnets syfte motiveras. Ett underliggande syfte är att se huruvida styrdokumentens texter i de tre länderna speglas av EU:s och OECD:s best practice. För att undersöka detta inspirerades jag av Foucaults och Faircloughs teorier och metoder där kritisk diskursanalys – CDA – utgör grunden för analysen. Enligt dessa skapas verkligheten via språket och att rådande diskurser i samhällen kontrolleras, väljs ut, organiseras och distribueras för att bibehålla hierarki och makt. Resultatet visade att mönster i diskurserna kunde urskiljas i de tre läroplanerna där olika prioriteringar har gjorts beträffande bildämnet och där Sverige prioriterar bild lägre än de övriga två länderna som beskriver att ämnet kan bidra till både elevens och samhällets utveckling under lång tid. Det finns också skillnader i tydligheten gällande vad eleven förväntas nå för kunskaper samt i huruvida ämnet fördjupas högre upp i årskurserna. Resultatet visade också att Sveriges läroplan är mycket vagare i sin beskrivning där det saknas en tydlighet vilket både ger mer utrymme för tolkning hos konsumenten av texten, men därmed också risk för missförstånd. Vidare visade resultatet att Finland är det land som mest följer EU:s policy om best practice, det vill säga vilka nyckelkompetenser som behövs för ett livslångt lärande. Sverige har aktivt exkluderat dessa. Resultatet får implikationer på lärarens vardag och elevers framtid.

JavaScript has in recent years become one of the most utilized programming languages for developing different kinds of applications. However, even though it has received a lot of praise for its simplicity, versatility and highly active community, it lacks some functionalities and features that a lot of programmers highly value, like static and strict typing, compile-time debugging, and to not be required to make use of third-party libraries to integrate crucial functionality. However, several new languages built on top of JavaScript have been developed to address and resolve these issues developers find with JavaScript without losing the benefits that come with it. One of these super- set languages is Reason, the new syntax and toolchain powered by the OCaml compiler. This thesis aims to address whether there are scenarios where Reason could act as a reasonable substitute of JavaScript by investigating how the languages compare in regards to different criteria. The criteria examined are writability, data structures and typing, reliability and testing, community support, market demand, portability, and performance. The findings show that using Reason over JavaScript could result in higher reliability and robustness due to static type checking, compile-time debugging, and other usable feature like pattern matching and explicitly defined custom data structures, which is convenient when dealing with advanced data. On the other hand, Reason’s interoperability with JavaScript is something that is not very straight-forward and makes it difficult to integrate Reason into an existing JavaScript codebase or include one of the thousand of JavaScript- written dependencies available on npm. Furthermore, with Reason being a rather young language yet to be used by a larger audience, both the community support and market demand are a lot smaller than that of JavaScript and have yet to see a significant growth, which leads to questions about the overall survival of the language. Both of the languages have a significant role and contribute with different kind of functionality. However, with the non-straightforward interoperability, Reason loses a lot of potential benefits to be gained from JavaScript, which could be problematic in the long run and could impact the future of Reason. / JavaScript har under senare år blivit ett av de mest använda programmeringsspråken för att utveckla olika typer av applikationer. Men även om det har fått mycket beröm för sin enkelhet, mångsidighet och mycket aktivt nätgemenskap, saknar det vissa funktioner och egenskaper som många programmerare uppskattar mycket, som statisk och strikt typning, felsökning under kompilering och att inte vara I behov av tredjepartsbibliotek för att integrera grundläggande funktionalitet. Flera nya språk som är byggda ovanpå JavaScript har utvecklats för att lösa de problem som utvecklare har med JavaScript, utan att förlora fördelarna med det. Ett av dessa supersetsspråk är Reason, den nya syntaxen och verktygskedjan som drivs av OCaml-kompilatorn. Denna avhandling syfte är att utvärdera om det finns scenarier där Reason kan fungera som en rimlig ersättare för JavaScript, detta kommer genomföras genom att undersöka hur språken jämförs med varandra med avseende på olika kriterier. Kriterierna som undersöks är skrivbarhet, datastrukturer och typning, tillförlitlighet och testning, nätgemenskap, marknadsförfrågan, portabilitet, och prestanda. Resultaten visar att användning av Reason över JavaScript kan leda till högre tillförlitlighet på grund av statisk typkontroll, felsökning under kompilering och andra användbara funktioner som mönstermatchning och anpassade datastrukturer, båda underlättar vid hantering avancerade och komplexa datastrukturer. Däremot är Reasons kompabilitet med JavaScript komplicerad, vilket gör det svårt att integrera Reason i en befintlig JavaScript- kodbas eller inkludera ett av de tusentals JavaScript-skrivna biblioteken som finns tillgängliga på npm. Eftersom Reason är ett ganska ungt språk som ännu inte används på en större skala, så är både nätgemenskapen och marknadens efterfrågan mycket mindre än JavaScript och har ännu inte sett en betydande tillväxt, vilket leder till frågor om den långsiktiga överlevnaden av språket. Båda språken har en betydande roll och bidrar med olika slags funktioner. Men med den komplicerade kompatibiliteten med JavaScript så förlorar Reason en hel del potentiella fördelar som kan uppnås genom JavaScript, vilket kan vara problematiskt på lång sikt och kan påverka Reasons framtid.

Bakgrund: Kolorektal cancer är en av de vanligaste och dödligaste cancerformerna ivärlden. Det är viktigt att sjukdomen upptäckas och behandlas i god tid för attundvika metastasering i andra delar av kroppen och minska dödligheten. För attupptäcka kolorektal cancer finns olika diagnostiska metoder, inklusive DT-kolografi,koloskopi, dubbelkontrast bariumlavemang och sigmoidoskopi. Syftet: Syftet var att undersöka patienters upplevelser vid DT-kolografi jämfört medandra tarmundersökningsmetoder. Metod: Pubmed och Cinahl användes för att söka artiklar. Åtta kvantitativa artiklaruppfyllde kriterierna för inkludering och granskades med hjälp av Olsson ochSörensens mall. Data analyserades med Popenoes metod för dataanalys i allmännalitteraturöversikt. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudområden bestående av obehag, smärta,oro/ångest och patientpreferens. Dessa områden jämfördes mellan DT-kolografi ochandra undersökningsmetoder. Resultaten visade variation angående obehag och oro,men färre patienter rapporterade smärta under DT-kolografi och patienternaföredrog DT-kolografi jämfört med andra tarmundersökningsmetoder. Konklusion: Sammanställning av resultaten visar att alla tarmundersökningar,oavsett undersökningsform, var fysisk krävande till någon grad, vilket betonarbehovet att minska negativa upplevelser genom förmedling av information, ha godkommunikation, och att arbeta personcentrerat. / Background: Colorectal cancer is one of the most common and deadly cancers inthe world. It is crucial that the disease is detected and treated early to preventmetastasis to other parts of the body and reduce mortality. Various diagnosticmethods are available to detect colorectal cancer, including CT colonography,colonoscopy, double-contrast barium enema, and sigmoidoscopy. Aim: The aim of the study was to investigate patients' experiences with CTcolonography compared to other methods of lower gastrointestinal examination. Methods: The Pubmed and Cinahl databases were searched for articles. Eightquantitative articles met the criteria for inclusion and were critically appraised usingOlsson and Sörensen’s template. Data were analyzed using Popenoe's method fordata analysis in general literature reviews. Results: The results were divided into four main areas consisting of discomfort,pain, anxiety, and patient preference. Patient experience was compared between CTcolonography and other examination methods. The results revealed variation indiscomfort and anxiety, but fewer patients reported pain during CT colonography,and patients preferred CT colonography compared with other lower gastrointestinalexamination methods. Conclusion: A summary of the results indicates that all gastrointestinalexaminations are physically demanding to varying degrees, emphasizing the need toalleviate negative experiences through information provision, effectivecommunication and adopting a person-centered approach.

Rörfonation och traditionell svensk röstbehandling är två av de vanligaste behandlingsalternativen inom svensk röstlogopedi idag. Som forskare är det viktigt att kontinuerligt utvärdera de behandlingar som erbjuds för att göra vården mer kvalitativ och kostnadseffektiv. Finns det skillnader i behandlingseffekt mellan dessa två röstbehandlingar? Är skillnaderna så tydliga att det går att fastslå att den ena behandlingen är att föredra framför den andra? Med analyser av ett patientmaterial, före och efter behandling, i form av akustisk analys, perceptuella bedömningar av en grupp erfarna logopeder samt patienternas självskattningar syftar föreliggande uppsats till att besvara vad behandlingsformerna har för effekt inom dessa områden. Patientmaterialet bestod av totalt 28 patienter varav 23 fullföljde behandling. Tolv av dessa erhöll behandling med rörfonation medan resterande elva patienter erhöll traditionell svensk röstbehandling.. Utöver röstinspelningar bestod materialet av patienternas självskattningar, i form av RHI- och Swe-VAPP-formulär. Gällande behandlingseffekt på akustiska parametrar kunde inga slutsatser dras. De perceptuella parametrarna afoni, hyperfunktion och knarr förbättrades sett till hela urvalet, oavsett typ av röstbehandling. Tydliga förbättringar sågs i patienternas självskattningar efter båda behandlingsmetoderna. Röstbehandling ger således positiva resultat, men några skillnader i behandlingseffekt mellan de två olika metoderna för röstbehandling kunde inte påvisas. / Tube phonation and traditional Swedish voice therapy are two of the most common voice therapy options in Sweden today. As a researcher, it is important to continually evaluate available therapy options to make health care more qualitative and cost effective. Are there differences in treatment effect between these two voice treatments? If so, are the differences so obvious that it is possible to conclude that one treatment should be preferred over the other? Analyses of a patient material, before and after treatment, which included acoustic analysis, perceptual analysis by a group of experienced speech-language therapists and patients' selfassessments were made aiming to answer what effect the two treatment options have in these areas. The patient material consisted of 28 patients, of whom 23 completed the therapy. Twelve of them received treatment with tube phonation while the remaining eleven patients received traditional Swedish voice therapy. Besides audio recordings, the material consisted of patients' self-assessments pre- and post-therapy, including VHI and Swe-VAPP forms. The treatment effect on acoustic parameters was inconclusive. The perceptual parameters aphonia, hyper function, and creaking improved over the entire sample, regardless of the type of voice therapy. Clear improvements were seen in the patients' self-assessments after both therapy methods. Voice therapy thus gives positive results, but no differences in treatment effect between the two different methods of voice therapy were seen.

The purpose of this thesis is to examine which factors that can explain the variation in EU citizens support for a larger integration of social issues within the EU from a country perspective where 18 EU countries are included in the statistical analysis. The thesis is based on five theoretical assumptions in order to try to explain the variation in the citizen´s support between different EU countries for more decision-making at an EU level for health and social security issues. To study these relations, a multivariate regression analysis is used. The result shows that none of the theoretical assumptions can explain the differences between citizens' support for a more social Europe. The thesis complementary bivariate Pearson R-tests show, on the other hand, that there is a correlation between support for the national government and values for cognitive mobilization (how politically interested citizens are and how often citizens discuss EU issues) and the support for more decision-making at the EU level. However, the result show a opposite direction for the correlations than the theoretical assumptions of the thesis initiates. This emphasizes the relevance of the theoretical framework of this thesis; the concept of response variability, which means that citizens are ambivalent in their support towards different EU issues. Because earlier research for some of the variables are based on theories of european integration from a one dimensional perspective and not from a policy-specific perspective for increased social integration, there is an important difference between these theoretical bases that stand in conflict with each other.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ”vanlig” muntlig dialog, vilken videofilmats. Vårt resultat visar att det inte finns någon större skillnad av naturvetenskapliga resonemang mellan de olika dialogsätten, men att det finns en outnyttjad potential i den skrivna dialogen. Ett annat resultat visar att eleverna strukturerar samtalet på olika sätt beroende på om det är en muntlig eller skiftlig dialog. I den muntliga dialogen talar eleverna i munnen på varandra, vilket innebär att de bygger samtalet tillsammans. I den skriftliga dialogen sker inte detta. Där är elevernas yttranden tidsmässigt skiljda från varandra.

As the amount of data increases every year, the need for effective structuring of data is a growing problem. This thesis aims to investigate and compare how four different clustering algorithms perform on a practical use case for images. The four algorithms used are Affinity Propagation, BIRCH, Rectifying Self-Organizing Maps, Deep Embedded Clustering. The algorithms get the image metadata and also its content, extracted using a pre-trained deep convolutional neural network. The results demonstrate that while there are variations in the data, Affinity Propagation and BIRCH shows the most potential among the four algorithms. Furthermore, when metadata is available it improves the results of the algorithms that can process the extreme values cause. For Affinity Propagation the mean share score is improved by 5.6 percentage points and the silhouette score is improved by 0.044. BIRCH mean share score improves by 1.9 percentage points and silhouette score by 0.051. RSOM and DEC could not process the metadata. / Allt eftersom datamängderna ökar för varje år som går så ökar även behovet av att strukturera datan på en bra sätt. Detta arbete syftar till att undersöka och jämföra hur väl fyra olika klustringsalgoritmer fungerar för ett praktiskt användningsfall med bilder. De fyra algorithmerna som används är Affinity Propagation, BIRCH, Rectifying Self-Organizing Maps och Deep Embedded Clustering. Algoritmerna hade bildernas metadata samt deras innehåll, framtaget med hjälp av ett deep convolutional neural network, att använda för klustringen. Resultaten visar att även om det finns stora variationer i utfallen, visar Affinity Propagation och BIRCH den största potentialen av de fyra algoritmerna. Vidare verkar metadatan, när den finns tillgänglig, förbättra resultaten för de klustringsalgoritmer som kunde hantera de extremvärden som metadatan kunde ge upphov till. För Affinity propagation föbättrades den genomsnittliga delnings poängen med 5,6 procentenheter och dess silhouette index ökade med 0.044. BIRCHs genomsnittliga delnings poäng ökade med 1,9 procentenheter samt dess silhouette index förbättades med 0.051. RSOM och DEC kunde inte processa metadatan.