Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på.

Grafiska designers har ett ansvar när det kommer till framtagande avklädföretags hållbarhetsprofil. Uppsatsen syftar till att undersökaklädföretaget Lindex visuella kommunikation kring hållbart mode och omden kan anses strategiskt motsägelsefull. Undersökningen baseras i envisuell analys av kampanjbilder från Instagram med en koppling tillkonceptet Your Smart Wardrobe. Studien görs genom en visuell semiotiskanalys som övergår till en kritisk diskursanalys. Resultatet tyder på attLindex visuella kommunikation är strategiskt motsägelsefull eftersom denframhäver gröna värden som inte går ihop med ett industrielltproduktionssätt som bygger på ständig tillväxt vilket motstrider hållbarutveckling. Det blir tydligt att Lindex väljer att vinkla hållbarhet för attförsköna klädindustrins sanna inverkan på miljön för att fortsätta uppmanatill konsumtion. Bildmaterialet har tendenser till grönmålning vilketförstärker den strategiska motsägelsefullheten. För klädföretag som tarhållbarhet på allvar och vill behålla sin trovärdighet blir det viktigt att varaöppen för kritik för att inte framstå som strategiskt motsägelsefulla.

koncentration, konstruktion: Fragment, Plasticitet, Konsekvens Ett Assemblage I essän koncentration, konstruktion: Fragment, Plasticitet, Konsekvens- Ett Assemblage sammanställs ett urval kritiker, konstnärer och filosofers texter som diskuterar kapitalism, teknologi, plasticitet och affekt. Parallellt med teorierna är mina egna tankegångar och narrativ placerade tillsammans i ett assemblage. Essän diskuterar mediakritikerns Herbert I. Schillers:​ Culture Inc. The Corporate Takeover Of Public Expression​ (1989), företagens framväxt och ökande dominans i USA efter instifningen av den konstitutionella lagen “Bellotti” (1978); följder av företags rättighet till yttrandefrihet, och den ökade betydelsen av inpaketeringen av kulturella meddelanden för produktionsmedlen. Förenar citat från bland annat Slavoj Žižeks (The Pervert's Guide to Ideology) i detta. Texten lyfter därefter fram bitar av filosofens​ ​Catherine Malabous bok ​Vad ska vi göra med vår hjärna? ​(2008)​ o​ ch diskuterar ​Plasticitet vs. Flexibiliet,​ och ​“Den neurala världen och kapitalismens anda”. Andra utdrag från teoretiker (och konstnärer) såsom Donna Harraway, Steven Shaviro, Mark Fisher, Hito Steyerl, N. Katheriene Hayles och Chloé Galibert-Laîné’s essäfilm- The Pain Of Others​ återfinns i essän. Löpande i texten är mina egna narrativ fördelade längsmed och i kontrast gentemot teorierna som lyfts fram. Som bitar till ett assemblage men som också på olika sätt behandlar det subjektiva och subjektbildandet. Vilket sker i olika textformat under rubrikerna: Interview: Madonna​, ​Skulptur, Fördelning av en tidslinje, Replokalen, Berlin 2019: Nirvana 2019, Selected Songs By Year.

No description available.

Denna uppsats beskriver den forskning och det konstnärliga arbete Hannes Ferm gjorde inför Bloom, hans soloutställning på Konstfack. Bloom var ett musikaliskt performance som - med Mark Fishers iakttagelse om kapitalistisk och teknologisk acceleration i förhållande till kulturell stagnation i åtanke - skapades med ambitionen att visualisera ett estetiskt uttryck för en verklighet där denna förskjutning accelererat ytterligare. Hur skulle popmusik ta form i en sådan framtid? Verket byggde på tre karaktärer, tre olika svar på frågan, där varje karaktär representerade ett tema och ett musikaliskt uttryck.  Uppsatsen använder en av dessa karaktärer för att navigera ett antal forskningsfält - musik- och kulturhistoria, sociologi, klimatforskning och samtida popkultur, samt iakttagelser och erfarenheter från både det konstnärliga arbetet och från livet som verksam musiker. Genom att jämföra aspekter av vår samtids teknologiska, kapitalistiska och kulturella tillstånd med samma aspekter av 1970-talet, ämnar uppsatsen att ta reda på åt vilket håll dessa saker verkar flödar, och i vilken hastighet.

Det litteraturkritiska fältet gör det möjligt att göra en djupgående analys av karaktären kapten Hamilton i Caryl Phillips novell över floden (1993) för att undersöka denna karaktärs rasistiska agerande i kontrast mot dennes etiska och moraliska förhållningsätt som kristen. Denna analys vilar på ett applicerande av postkolonial kritik som tillsammans med andra teoretiska perspektiv så som kolonialism, kapitalism, orientalism och kristen etik undersöker karaktärens tankegångar och ageranden. Denna litteraturanalys visar att kolonialism i kombination med det rasistiska stereotypskapandet verkar vara den bakomliggande faktorn kring kapten Hamiltons uppfattning om öst och väst, européer och "det andra". Dessa faktorer har tillsammans skapat en omdefinition av människan som kapten Hamilton utnyttjar för ekonomisk vinning. Analysen visar att kolonialism och rasism öppnar upp för en omdefiniering av människan som gör henne till en produkt, vilket kan utnyttjas av olika parter oavsett religiös åskådning.

This qualitative discourse analysis examines the way in which the state’s intervention in issues concerning the public library in Sweden is depicted before the establishment of said institution, and more spefically during the years 1898 to 1903. The general aim of said analysis is to act as a kind of balance to the prevailing representation of the public library as an altogether democratic institution. In summary the public library is presented in the source material as being the solution to an array of societal issues. The background to these matters is furthermore explored to some extent. Among these, pulic library initiatives as one of the components in a larger popular education project can be mentioned. The further goal of this project is in turn to produce a more effective workforce and thereby strengthen the competetivness of the nation’s industries, as well as to function as an intrument for social integration, pacification of the working class, and development of a civic subject position. The theoretical approach has been composed of a number of various orientations. What can be said to be the common denominator of these, is the point of departure in historical materialism, as well as to some extent an understanding of the relation between state and civil society as being integrated in each other, rather than separated by a distinct boundary. In short the study concludes that the subsidization of public libraries by the state constitutes part of the transition from the an industrial capitalism, to that of an organized such. This change is pursued by efforts towards conjuring a mobilization behind the national project, and the strengthening of the nation’s industries in relation to international competition. Simultaneously a form of renegotiation of the social contract takes place, in which the cultivation of the subject position of the citizen as an alternative to that of the class-related subject can be said to be a crucial component. Altogether the long-term purpose of said activities can be interpreted as ways of suppressing an open class conflict, and turning it into a latent one. The public library is presented as a significant component in said process, since it contributes to an increase in the general level of education, an experience of national affinity and participation, as well as a concession to demands for social reforms.

Syftet med studien är att visa hur kritik mot det kapitalistiska systemet kommer till uttryck i Karin Boyes Astarte i tematik och motiv. Parallellt med nyutgåvan, Lindelöws Bokförlag 2013, har originaltexten i e-format från Litteraturbanken använts. Valda teoretiker bidrar till att synliggöra Boyes kapitalismkritik: Max Horkheimer och Theodor W. Adorno, Slavoj Žižek samt Mark Fisher. Metoden är att identifiera tematik och återkommande motiv. Modeindustrin tjänar som synekdoke för kapitalismen i stort. I en jämförelse med förkapitalismen belyser Boye följderna av kapitalismen, främst ur ett socialt perspektiv. Från det större samhälleliga perspektivet ned på individnivå med tematik och motiv såsom: fattiga länders exploatering, dåliga arbetsvillkor, uniformt varuutbud, styrning av befolkningens begär och behov, varufiering av behoven, en konstruerad förvrängd verklighetsuppfattning och ett liv i alienering och själslig tomhet. Boye visar även hur kapitalismen absorberar kulturer, hur kvinnorna förlorat sitt livsrum och barnen förlorat sin naturliga plats i hemmet.

No description available.

This article argues for the ambivalence between the use of feminist discourses in commercial purposes as the music industry and popular culture is driven by capitalist logic. The issue is analyzed with a multimodal discourse analysis. By studying the visual and lexical resources in Cardi B’s music video to single “Money” we find that whilst the video from a feminist perspective can be viewed as sex positive and empowering, it simultaneously satisfies the male-gaze and reproduces the objectification and sexualisation of women. As the music industry is thrives from a commercial basis, it is capitalism that benefits from its profits.