I uppsatsen undersöks skildringen av vissa inre tillstånd i Eyvind Johnsons Nu var det 1914: olika typer av ensamhet (i förhållande till andra människor, existentiell och platsrelaterad), rörelse i tanken och rörelse mellan sinnesstämningar. Vidare analyseras kopplingar mellan tillstånden och moderniteten, liksom vilka attityder till den senare som kommer till uttryck i romanen. Undersökningen sker genom en tematisk metod och närläsning med verket i förgrunden, men med modernitetens framträdande konturer som fond. De olika varianterna av ensamhet och rörelse är framträdande teman och skildras i någon mån genom dialog, men främst genom huvudpersonens medvetandeström. Tillstånden står nästan undantagslöst i samband med moderniteten i form av dess gryende samhällsansvar för individens materiella behov, ökad rörlighet till följd av industrialisering och utbyggnad av moderna kommunikationer, effektivisering av arbetsprocesser, större fokus på den enskilde individen och vetenskapens och rationalitetens växande inflytande. Endast i fråga om ett fall av platsrelaterad ensamhet saknas kausal förbindelse – då finns i stället en tydlig koppling till det förmoderna[1]. Uttrycken av ensamhet och inre rörelse, liksom deras förhållande till det moderna, förstärks genom strukturer i texten och symbolik. Den hållning till moderniteten som uttrycks är komplex och nyanserad.

This study is about voluntary productive activities in digital networks and on digital platforms that often are described as pleasur­able. The aim of the study is to relate the peer producers’ perceptions of their activities on a micro level in terms of play, game, work and labour, to their views on Wikipedia’s relation to capitalism on a macro level, to compare the identified ideological formations on both levels and how they relate to each other, and finally compare the identi­fied ideological formations with contemporary Marxist theory on cognitive capitalism. The intention is to perform a critical evaluation of the economic role of peer production in society.Qualitative and semi-structured interviews with eight Wikipedians active within the Swedish language version of Wikipedia con­stitute the empirical base of the study together with one public lecture by a Wikipedian on the encyclopaedia and a selection of pages in the encyclopaedia that are text analysed. The transcribed interviews have been analysed using a version of ideological analysis as it has been developed by the Gothenburg School. The views on the peer producing activities on the micro level has been analysed in a dialecti­cal way but is also grounded in a specific field model.Six ideological formations are identified in the empirical material. On the micro level: the peripheral, bottom-up- and top-down-formation, on the macro level: the Californian alikeness ideology, communism of capital and capitalism of communism. Communism of capital has two sides to it: one stresses the synergies and the other the conflicts between the two phenomena. The formations on the macro level conform broadly to contemporary Marxist theory, but there are important differ­ences as well. The study results in a hypothesis that the critical side of communism of capital and the peripheral and bottom-up-formation could help to further a more sustainable capitalism of communism, and counteract a deeper integra­tion of the top-down-formation with Californian alikeness ideology. The latter is the main risk of capitalist co-optation of the peer produc­tion that is underway as the manifestly dominant formations on the macro level are Californian alikeness ideology and communism of capital. / <p>©<strong> </strong>2015 Arwid Lund, used under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 3.0 license: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/</p><p></p>

This study is about voluntary productive activities in digital networks and on digital platforms that often are described as pleasur­able. The aim of the study is to relate the peer producers’ perceptions of their activities on a micro level in terms of play, game, work and labour, to their views on Wikipedia’s relation to capitalism on a macro level, to compare the identified ideological formations on both levels and how they relate to each other, and finally compare the identi­fied ideological formations with contemporary Marxist theory on cognitive capitalism. The intention is to perform a critical evaluation of the economic role of peer production in society.Qualitative and semi-structured interviews with eight Wikipedians active within the Swedish language version of Wikipedia con­stitute the empirical base of the study together with one public lecture by a Wikipedian on the encyclopaedia and a selection of pages in the encyclopaedia that are text analysed. The transcribed interviews have been analysed using a version of ideological analysis as it has been developed by the Gothenburg School. The views on the peer producing activities on the micro level has been analysed in a dialecti­cal way but is also grounded in a specific field model.Six ideological formations are identified in the empirical material. On the micro level: the peripheral, bottom-up- and top-down-formation, on the macro level: the Californian alikeness ideology, communism of capital and capitalism of communism. Communism of capital has two sides to it: one stresses the synergies and the other the conflicts between the two phenomena. The formations on the macro level conform broadly to contemporary Marxist theory, but there are important differ­ences as well. The study results in a hypothesis that the critical side of communism of capital and the peripheral and bottom-up-formation could help to further a more sustainable capitalism of communism, and counteract a deeper integra­tion of the top-down-formation with Californian alikeness ideology. The latter is the main risk of capitalist co-optation of the peer produc­tion that is underway as the manifestly dominant formations on the macro level are Californian alikeness ideology and communism of capital. / <p>©<strong> </strong>2015 Arwid Lund, used under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 3.0 license: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/</p><p></p>

This study examines the various forms of precarity within the temporary staffing industry and how the industry can be understood as a producer of precarity. From a worker’s perspective, we have with a hermeneutic approach and qualitative method conducted eight semistructured interviews with temporary staffing employees working in the industrial sector. The purpose of the interviews was to explore how workers in the staffing industry experience their employment conditions to compare the experiences with existing knowledge about the temporary staffing industry. Drawing on Guy Standing’s (2011) theory of the precariat and David Harvey's (1982, 2005) theories of capitalism and neoliberalism, we have interpreted the emergence and expansion of the temporary staffing industry and its precarious terms of employment. Our findings indicate that the forms of precarity within the temporary staffing industry shows through lack of integration, competence development, participation in the workplace, and the employment’s impact on the employees' decisions in their personal lives. The conclusion is that the temporary staffing industry, in its current form, will always produce precarity because the employees' job security is not prioritized. / Studien undersöker vilka former prekaritet kan ta inom bemanningsbranschen och hur bemanningsbranschen kan förstås som en producent av prekaritet. Utifrån ett arbetstagarperspektiv har vi genom kvalitativ metod och hermeneutisk ansats genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med bemanningsanställda inom industrisektorn. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur arbetstagare i bemanningsbranschen upplever sina anställningsvillkor för att vidare kunna jämföra upplevelserna med tidigare kunskap om bemanningsbranschen. Med utgångspunkt i Guy Standings (2011) teori om prekariatet och David Harveys (1982, 2005) teorier om kapitalism och nyliberalism har vi tolkat framväxten och expansionen av bemanningsbranschen samt dess otrygga anställningsvillkor. Vårt resultat visar att bemanningsbranschens former av prekaritet tar sig i uttryck i  brist på integrering, kompetensutveckling och delaktighet samt anställningens påverkan  på arbetstagares privatliv. Slutsatsen är att bemanningsbranschen i sin nuvarande form alltid kommer att producera prekaritet eftersom arbetstagarnas tryggheter inte prioriteras.

This study assesses the popular claim that Chinese engagement in Africa is imperialism through a case study of relations between China and Angola. Using Marxist imperialism theory as point of departure, it develops a comprehensive theoretical framework for testing the hypothesis that China is imperialist in its relations with Angola. This necessitates two areas of examination: the export of capital as the principal method of expansion, exploitation and extraction, and neocolonialism as the principal mode of control and domination. Whereas the former must in effect cause underdevelopment, the latter must in effect facilitate and maintain the current order. The empirical assessment finds no substantial support for the hypothesis that China is imperialist in Angola. Although multiple problematic aspects are identified in terms of debt levels, resource dependence, employment patterns and capacity building, no strong causal link is found between Chinese capital export and underdevelopment in Angola, or strong indication of neo-colonialist means of control and domination for the facilitation and maintenance of such relations. Rather, the assessment finds more empirical support for China-Angola relations being of mutual benefit development-wise, as their principal arrangement of oil-backed loans for infrastructure projects guarantees China a relatively stable market for oil import in exchange for sorely needed national reconstruction following decades of civil war. Although China and Angola are unequal powerwise, the conclusion is that they do engage on fairly equal terms in a way that cannot be deemed imperialist. This puts the general applicability of imperialism theory on China-Africa relations into question, inferring that they may indeed be more beneficial than regularly assumed. It also signals that a more careful, critical and evidence-based approach must be demanded from those that are quick to assert Chinese engagement in Africa as imperialist based on unfounded, biased or dogmatic notions rather than theoretical-empirical consideration. More case studies based on a framework such as the one developed here are encouraged to substantiate these results, with the hope of finally reaching a constructive end to this debate.

Hur bidrar reklamfilmer till att producera och reproducera klimatdiskurser i samhället? Genom att undersöka tre svenska reklamfilmer som marknadsför elbilar syftar studien till att öka förståelsen för hur reklam samspelar med allmänhetens åsikter om miljöfrågor. De aktuella bilmärkena är Kia, Volkswagen och Volvo. Utifrån teoretiska perspektiv om grön kapitalism, gröna utopier och industriell fatalism strävar studien efter att avslöja de diskurser som är aktuella i reklamfilmerna, samt att avslöja de strategier som fordonsindustrin använder för att positionera elbilar som lösning på klimatkrisen. Studien använder en kritisk multimodal diskursanalys för att analysera reklamfilmernas visuella, auditiva och textuella element. Resultaten erbjuder värdefulla insikter för marknadsförare, beslutsfattare och forskare som är intresserade av samspelet mellan reklam och hållbara diskurser, samt bidrar till fältet för miljökommunikation. / How do commercials contribute to producing and reproducing climate discourses in society? By examining three Swedish commercials that market electric cars, the study aims to increase the understanding of how advertising interacts with the public's views on environmental issues. The car brands are Kia, Volkswagen and Volvo. Based on theoretical perspectives on green capitalism, green utopias and industrial fatalism, the study aims to reveal the discourses that are embedded in the commercials, as well as to reveal the strategies that the automotive industry uses to position electric cars as a solution to the climate crisis. The study uses a critical multimodal discourse analysis to analyze the commercials' visual, auditory and textual elements. The results offer valuable insights for marketers, policy makers and researchers interested in the interplay between advertising and sustainability discourses, as well as contributing to the field of environmental communication.

Denna uppsats undersöker media-övervakningens påverkan på äldre och yngre generationer på sociala medier genom en kvalitativ undersökning. Studien syftar till att avslöja generationsskillnader i medvetenhet och beteende när det gäller mediaövervakning. Bakgrunden belyser de växande farhågorna kring mediaövervakning i den digitala eran, särskilt på sociala medieplattformar. Genom att fokusera på äldre och yngre generationer utforskar studien hur deras erfarenheter, attityder och kunskap formar deras medvetenhet och beteenden i relation till mediaövervakning. Genom att använda kvalitativa forskningsmetoder (intervjustudie), undersöker studien deltagarnas perspektiv och erfarenheter. Analysen av teman och mönster som framkommer i intervjuerna ger värdefulla insikter i de olika sätt på vilka äldre och yngre generationer uppfattar och reagerar på mediaövervakning på sociala medier. Det är viktigt att erkänna begränsningarna i denna studie, såsom det specifika fokuset på två generationer och användningen av kvalitativ data. Därför kan resultaten inte generaliseras till hela populationen, men det erbjuder värdefulla insikter i den specifika kontexten av mediaövervakning och generationers dynamik. De två teoretiska utgångspunkterna som används är användar-teorin från Balnaves et al. (2009) och övervaknings-kapitalismen som beskrivs av Zuboff (2019). Resultaten och slutsatserna från studien bidrar till en djupare förståelse för hur mediaövervakning påverkar äldre och yngre generationer på sociala medier. Dessutom kan resultaten informera utvecklingen av strategier för att öka medvetenheten, stärka användarna och skydda integriteten i mediaövervakningens sammanhang. / This thesis examines the impact of media surveillance on older and younger generations on social media through a qualitative investigation. The study aims to uncover generational differences in awareness and behavior regarding media surveillance. The background highlights the growing concerns surrounding media surveillance in the digital age, particularly on social media platforms. By focusing on older and younger generations, the study explores how their experiences, attitudes, and knowledge shape their awareness and behaviors in relation to media surveillance. Using qualitative research methods, including interviews, the study delves into the perspectives and experiences of the participants. The analysis of themes and patterns that emerge from the interviews provides valuable insights into the differing ways in which older and younger generations perceive and respond to media surveillance on social media. It is important to acknowledge the limitations of this study, such as the specific focus on two generations and the reliance on qualitative data. Therefore, the findings cannot be generalized to the entire population, but they offer valuable insights into the specific context of media surveillance and generational dynamics. The two theories used in this study are uses and gratification theory from Balnaves et al. (2009) and the theory about surveillance capitalism by Zuboff (2019). The results and conclusions of the study contribute to a deeper understanding of how media surveillance impacts older and younger generations on social media. Furthermore, the findings can inform the development of strategies to enhance awareness, empower users, and protect privacy in the context of media surveillance.

Denna uppsats undersöker hur svenska företag hanterar jämlikhetskritik genom en analys av två parters kritiserade reklamkampanjer där kvinnor i sjal representeras. Jämlikhetens konflikt med kapitalismen är central och i studien behandlas frågor om makt, representation, genus och ras. Företaget Mathem tog efter kritik på sociala medier hösten år 2022 ner en kampanj där en slöjbärande kvinna syntes. Företaget Arla och barnrättsorganisationen Bris försvarade däremot sin gemensamma kampanj som vintern år 2023 kritiserades på liknande grunder. Genom en diskursanalys syftar jag till att undersöka hur slöjan framställs i aktörernas uttalanden, vilken kritik företagen får och hur de hanterar denna varumärkeskris. Studien tar sin teoretiska grund i postkolonial feminism, intersektionalitet och kapitalbegreppen. I analysen undersöks förgivettaganden och subjektspositioner utifrån aktörernas kommunikation och tolkade föreställningar. Studiens material består främst av uttalanden på sociala medier, debattartiklar och pressmeddelanden från de olika parterna. Analysen visar att reklamaktörerna uttalar sig efter kritik och att alla tre betraktar mångfald som positivt för verksamheten. De har dock olika syn på demokrati, frihet och sin sociala ansvarsroll. Företagen förstärker en pågående diskurs där slöjan tolkas som kontroversiell eller anser att den symboliserar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiken mot kampanjerna menar att sjalen symboliserar sexistiskt förtryck och våld samt positionerar sjalen som icke-västerländsk. Mathem kritiseras framförallt för en okänslig annons i förhållande till iranska kvinnors kamp mot slöjtvång medan Arla och Bris genom sin reklam påstås skrämma upp barnen de verkar för. Utifrån det postkoloniala och intersektionella perspektivet framgår det att kritiken ingår i en västerländsk feministisk diskurs som genom att betrakta kvinnoförtryck som universellt osynliggör de svenska slöjbärande kvinnornas position och förbiser postkoloniala strukturer.  En tydlig konflikt framträder mellan reklamaktörernas jämlikhetsprinciper och primära vinstmål. Analysen visar att Arla, Bris och Mathem i sin hantering behöver balansera symboliskt, socialt och ekonomiskt kapital samt att de positionerar sig olika genom sina ageranden. Studien diskuterar dessutom den växelverkande relationen mellan konsument och företag eller organisation. Där konsumenterna ingår i en meningsskapande process och i sin konsumtion och kommunikation med företagen också är med och påverkar varumärkesbilden.

Utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) har gått i rasande fart under de senaste åren och har redan tillämpats på en rad olika sätt. Samtidigt har regleringen kring användningen av AI inte haft samma explosionsartade utveckling. Syftet med uppsatsen är därför att jämföra de olika förhållningssätten till AI-reglering hos Google, International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) och den Europeiska Unionen (EU), med fokus på de ideologiska teman som synliggörs i spänningen mellan dessa förhållningssätt. Därefter analyseras förhållningssätten med hjälp av den franska regleringsskolans perspektiv på post-fordistisk reglering. Detta görs i form av en dokumentstudie och en efterföljande ideologianalys.  Studiens resultat och analys visar att Googles syn på AI-reglering präglas av teknologiskt och ekonomiskt fokus, teknologisk solutionism och optimism samt en liberal och essentialistisk syn på intelligens och samhället. EU beskriver sig i sin tur sträva efter ett robust och flexibelt regelverk, vilket i praktiken framkommer som ett regelverk baserat på flexibla, liberala och kapitalistiskt styrda ideal där endast specifika undantagsfall regleras på ett robust vis. IFLAs förhållningssätt till AI-reglering framstår som högst motsägelsefullt. AI-utvecklingen beskrivs som något oundvikligt och som något IFLA står maktlösa inför, vilket får som konsekvens att IFLAs socialliberala och mänskligt orienterade kritik mot AI-utvecklingen och kapitalismen framstår som mer formell än reell. Generellt präglas alltså alla tre av organisationernas förhållningssätt till AI och AI-reglering starkt av den franska regleringsskolans post-fordistiska ideologier, men sprickor syns genom framförallt EUs och IFLAs osäkerhet kring AI-utvecklingens etiska och mänskliga konsekvenser. Detta gör mänskliga rättigheter till ett centralt fokus och den största kritiken av det kapitalistiska förhållningssättet till AI och AI-reglering. / The development of Artificial Intelligence (AI) has accelerated rapidly in the last few years and has already been used in an array of different ways. Meanwhile the regulation of AI use has not had the same explosive development. The purpose of this thesis is therefore to compare the different positions to AI-regulation between Google, the International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) and the European Union (EU), focusing on the ideological themes revealed in the tension between these positions. Thereafter the positions are analysed with the help of the French regulation school’s perspective on post-fordist regulation. This is done in the form of a document study and a subsequent ideology analysis. The results and analysis of the study show that Google's position on AI-regulation is infused with technological and economical focus, technological solutionism and optimism as well as a liberal and essentialist view of intelligence and society. The EU in turn describe themselves as striving for a robust and flexible regulation, which in practice is articulated as a regulative framework based on flexible, liberal and capitalist-oriented ideals where only specific exceptions are regulated in a robust way. IFLA's standpoint on AI-regulation appears to be highly contradictory. AI-innovation is seen as inevitable and as something IFLA is powerless to affect, which makes IFLA's socio-liberal and human-oriented critique of AI-innovation and capitalism appear more formal than real. In general all three of the organisations' positions to AI and AI-regulation are strongly infused with the French regulation school’s post-fordist ideologies, but cracks are visible especially in the EU's and IFLA's uncertainty towards the AI-innovation's ethical and humanitarian consequences. This brings human rights to the forefront, making them the biggest critique of the capitalist position on AI and AI-regulation.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet. Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning. I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen. Därpå presenteras Bengta Persdotter i Hyhult som ett exempel ur den kvinnliga skaran målare. I samband med det görs en möjlig attribuering av en bonad till henne. En historiografisk undersökning av folkkonstbegreppet påvisar hur det skapats av forskare för att särskilja folket från den kulturella eliten. Först betecknade folkkonst det förindustriella bondesamhällets konstnärliga föremål och den lyftes fram i en strävan att profilera en nationell identitet under senare 1800-tal. Under tidigt 1900-tal kom forskarnas attityder att bli nedlåtande. Teorier om ”gesunkenes Kulturgut” och stilretardation myntades för att leva kvar mot seklets slut. Ett begrepp som fortfarande används är ”horror vacui” vilket jag analyserar kritiskt och ger ersättningsförslaget ytmässig bildförtätning. En annan utveckling av begreppet är att det efterhand vidgats till att omfatta konsumtionssamhällets vardagsyttringar i en väldigt bred förståelse. Det får till följd att värderingen relativiseras. Undersökningen visar därtill att folkkonsten försummats av konstvetenskapen. Exempel på forskningens växlande värdering av sydsvenskt bonadsmåleri redogörs. I det tredje kapitlet diskuterar jag först resultatet från första kapitlet i relation till olika texter om konsten i termer av hur kultur och institutioner förhåller sig till främst klass men också kön och etnicitet. Några resultat från rapporter på fältet belyser situationen och tydliggör behovet av att inkludera de sociala kategorierna klass, kön och etnicitet i analyser av ojämlika maktförhållanden i konstvärlden. I det fjärde kapitlet jämför jag några bilder på bönder och adelsmän med avsändare från de olika klasserna adel, borgarklass och allmoge för att föra en diskussion om betydelsen av avsändarperspektiv och identifikation. I min diskussion drar jag några slutsatser om den diskursiva tystnaden kring framförallt klass. I uppsatsen dras linjer mellan olika skeenden i historien och våra dagar för att åskådliggöra samband mellan odlade attityder och dominerande norm i det fält som utgörs av konsten och konstvetenskapen.