The purpose of this study was to examine if there have been any changes in the way the evening press frames Swedish football fans as a result of the corona restrictions. We chose to analyse articles from the last four and a half months during the 2019 season in comparison with the same period in 2021, when the Swedish government eased the restrictions and fans were welcomed back to watch the games. We chose to implement a quantitative content analysis with articles from the two websites of the biggest newspapers in Sweden regarding sports, Aftonbladet and Expressen. The study shows several interesting results, including a significant increase in positive framing when talking about football fans after the restrictions but when fans are criticised, they are not offered the opportunity to respond. The study also shows that the evening press rarely use the word "hooligan" in their reporting.

This study focuses on LGBTQI related descriptors for fiction in Libris catalog from a knowledge organizational point of view, specifically domain analysis. It investigates how descriptors related to the LGBTQI-community are used, what different perspectives and points of views may have influenced how they are assigned, and whether it is possible to shed light on LGBTQI-certified and uncertified public libraries degrees of subject knowledge. Previous research indicates that in the absence of a guiding policy regarding intersectional collection development, libraries LGBTQI content consist mostly of representation for the white, gay, adult, male experience. A quantitative content analysis of 18 certified and 24 uncertified swedish public libraries collections showed that ”lesbian women” is the most used descriptor, but it is uncertain whether this group is the most represented one or if it is simply more visible due to the fact that it goes against the norm. The results also showed lacking representation in some areas in relation to descriptors. When it comes to certified and uncertified libraries we did not see any major differences in their work with the descriptors.

Titel: Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem Författare: Ida Sjöholm Kurs, termin, år: Medie- och kommunikationsvetenskap VT 2016 Problemformulering och syfte: Psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet, därför är det viktigt att se hur media ställer sig till frågan. Media ska bidra med kunskap och information, därmed är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning ser ut. Syftet med studien är att ta reda på detta men även undersöka om det finns någon skillnad i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i svensk dagspress. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ metod, där en innehållsanalys av 170 artiklar görs. Artiklarna är från Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbsidor under år 2015. Huvudresultat: Vanligast var att psykisk ohälsa kopplades ihop med brott och våld, vilket det var i båda tidningarna. Vinklingar som förekom mest var personifiering och konkretion och majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Aftonbladet vinklade sina artiklar mer än Svenska Dagbladet. Minoriteten av artiklarna nämnde inte namnet på en psykisk sjukdom/symptom, det var även en minoritet som skrev fakta om sjukdomarna eller skrev ut kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. Viktiga källor så som drabbade, anhöriga och medicinska experter förekom även i en minoritet av artiklarna. Nyckelord: psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykiskt symtom, nyheter, nyhetsvärdering, medielogik, gestaltning, kvantitativ innehållsanalys, vinkling, morgonpress och kvällspress.

This study has examined how two local media companies use Facebook in their operation. The two companies surveyed are P4 Kalmar Sweden Radio and the Barometer OT in Kalmar. Two sub-studies were conducted, a qualitative interview-study with responsible social media editors as well as a quantitative content analysis of Facebook publications over a month's time. The results show that Facebook is seen as a very important platform for the media companies to reach out with their journalism, while Facebook's algorithms affect the news rating and compels companies to constantly re-evaluate the content. The result also shows that traditional news with local connection constitutes the majority of Facebook publications and that it is this category that mainly renders the most response from the audience.

En kvantitativ undersökning om svensk medias aktiva rapportering under den påstådda ubåtskränkningen 2014 samt dess effekter.

Denna uppsats undersöker genom en kvantitativ innehållsanalys av material från åren 2000-2015 eventuella förändringar bland nyhetstexter som förekommit i svensk press då cannabislegalisering tas upp på nyhetsplats. Uppsatsen undersöker vilka källor som kommer till tals i de texter som analyserats. Uppsatsen undersöker även förekomst av argument och företeelser som går att koppla till debatten och diskussionen kring avkriminalisering och legalisering av cannabis. Undersökningens resultat tolkas för att försöka utröna eventuell förändring över tid, och analyseras ur ett dagordningsteoretiskt synsätt. Över tid så har fler aspekter av legaliseringsfrågan än tidigare tagits upp i rapporteringen på nyhetsplats, och bland dessa har den största ökningen skett sett till att använda cannabis som läkemedel. En annan variabel som ökat under perioden för undersökningen är vetenskaplig argumentation. Förekomst av terment ”knark” i samband med rapporteringen har avtagit under undersökningsperioden, på samma sätt somuttryck för ett enhetligt perspektiv på narkotika har. Politiker är den källan som vanligast förekommer i rapporteringen, och politik är den vanligaste anledningen till rapporteringen kring cannabislegalisering i Sverige under de åren som undersökningen spänner över.

Consuming pornography is common among Swedish men. The content is often problematized in the public debate because of the common reflection of it containing violence against women as well as depicting women as the subordinate gender. By conducting a quantitative content analysis, the study intended to examine the extent of degradation as well as depictions of physical and verbal aggression in mainstream pornography. An attempt was also conducted to assess whether pornography can be claimed to counteract a functioning consent culture by examining the extent of orchestrated consent expressed by the participating women. Out of 200 videos that were analyzed, degrading behavior and verbal and physical aggressions occurred in 114 (57%) videos. In total, 746 individual cases of aggressions and degradation were observed. Men were mostly the perpetrator committing 96.7% of the actions, whereas the victims were solely female. Consent was observed in 85.5% of the videos and was expressed mostly through a positive or neutral behavior by the woman. / Att ta del av pornografi är mycket vanligt bland svenska män. Innehållet problematiseras ofta i den offentliga debatten genom att det anförs innehålla våld mot kvinnor samt bidra till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks i vilken utsträckning förnedring samt fysiska och verbala aggressioner förekommer mot kvinnor i pornografiska videor av konventionell karaktär. Dessutom gjordes ett försök att bedöma huruvida pornografi kan sägas motverka en fungerande samtyckeskultur genom att undersöka i vilken utsträckning kvinnan uttryckte ett iscensatt samtycke i det pornografiska materialet. Av de 200 videor som analyserades förekom förnedring samt fysiska och verbala aggressioner i 114 (57%) av videorna. Sammanlagt observerades 746 fall av aggressioner och förnedring. Män var majoriteten av förövarna och begick 96.7% av handlingarna där de utsatta enbart var kvinnor. Samtycke observerades i 88.5% av videorna och då främst genom att kvinnan gett uttryck för ett positivt eller neutralt beteende.

Denna uppsats undersöker hur elevfrågor i läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet möjliggör för elever att använda sitt kritiska tänkande. Utgångspunkten för uppsatsen är att kritiskt tänkande i samhällskunskap innebär ett innehav av de fyra förmågorna källkritisk, analytisk, självreflekterande och argumenterande förmåga. Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och det valda materialet är 5 läroböcker avseende gymnasiets samhällskunskap. Det totala antalet elevfrågor som undersöks är 431 och av dessa tillåter 43% ett användande av en eller flera förmågor rörande kritiskt tänkande. Andelen frågor som efterfrågar svar innehållande kritiskt tänkande varierar betydande mellan läroböckerna, men samtliga följer ett bestämt mönster rörande vilka förmågor som efterfrågas mest och minst. Den förmåga som får mest utrymme är den analytiska förmågan följt av den argumenterande, medan den källkritiska och självreflekterande förmågan knappt ges något utrymme. Resultatet indikerar således att de undersökta elevfrågorna kan användas i undervisningen för att främja lärandet av vissa förmågor, men inte andra. Angående resultatet måste det tas i beaktande att analysen endast berör elevfrågor i teorin och inte hur de faktiskt behandlas i den praktiska undervisningssituationen. För att läroböckernas elevfrågor i verkligheten ska kunna stärka elevernas kritiska tänkande bedöms läraren ha en avgörande betydelse.

This study aims to investigate how the main characters of Law & Order: SpecialVictims Unit are portrayed by using a list of gender-coded attributes. By using aquantitative content analysis the authors of this study examined the behaviour of 14different characters over 19 seasons to find similarities and differences in how thefemale and male characters were portrayed. The findings showed that both thefemale and male characters had a higher amount of male coded attributes thanfemale coded attributes, and that the highest showing attributes varied very littlebetween both the individual characters and the gender groups as a whole. This kindof study has scarcely been done regardless of genre, and so it serves as a solidfoundation for future research.

The purpose of the study was to examine if there been a change of attitude in sports journalism in the reporting on supporter-related issues in Swedish elite football after the new police method that was applied in 2019, called the terms stair. We have analyzed the differences between two football seasons, 2018 and 2019, with a quantitative content analysis on Sportbladet and Sportexpressen, which is the two biggest papers when it comes to sport. he most interesting result we got from our study was that there has been a shifting in the attitude from sport journalist concerning football supporters. Another interesting result was that the word ”hooligan” is rarely used to describe football supporters.