Global ETD Search

91	Sann kvinna : en studie av synen på ”kvinnlighet” i Clarissa Pinkola Estés bok Kvinnor som slår följe med vargarna Knape, Karin January 1999 (has links) Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ”feminismers” syn på könen och samhället. Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ”kvinnlighet” författaren ger, samt hur denna ”kvinnlighet” konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter Kvinnor som slår följe med vargarna och är skriven av Clarissa Pinkola Estés. En modifierad version av en fenomenografisk ansats har använts som metod och det empiriska materialet har omformats till teman, vilkas innehåll har beskrivits och analyserats. Den undersökta boken kan klart relateras till en gynocentrisk könssyn. Även om boken innehåller inslag av vidareutveckling och nyskapande, är ändå ”kvinnlighet” begränsat till ett givet utrymme, med fasta roller och ett färdigt manuskript. Om samhället, och frågor som rör kön, makt, och politik är denna bok mycket tyst. kvinnlighet kvinnostudier feminism jungiansk psykologi identitet feministteologi gudinnan kvinnlig gudsbild Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
92	Gudinnan och kvinnligheten : En feministisk analys av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet Bååth, Elin January 2012 (has links) Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ”Gudinnan” med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism. I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har. Dessa normativa perspektiv tycks innefatta både berättelser som kan betraktas som problematiska, och berättelser som kan betraktas som feministiskt kraftfulla, men utifrån Haraways teorier är det alltid att betrakta som problematiskt när vissa berättelser etablerar sig som normativa och entydiga. Sammantaget framstår det därför i denna studie som att gudinnereligiositetens kanske allra främsta feministiska utmaning är att producera en mångfald berättelser, bilder och förklaringsmodeller om gudinnor, kön, kropp och kvinnlighet, och att ge utrymme för motsägelser, motsättningar och dissensus. Snarare än att betrakta den feministiska religiositeten som ett religiöst alternativ med alternativa svar och lösningar, skulle man kunna se den som ett kritiskt perspektiv, vars uppgift är att ständigt problematisera de försök till svar och lösningar som presenteras, och göra uppror mot alla tendenser till normer och entydighet – vare sig de kommer utifrån från patriarkala idétraditioner, eller inifrån rörelsen själv. Gudinnan gudinnor nyhedendom kvinnlighet kropp kön feminism kroppsmaterialism queerteori poststrukturalism cyborgfeminism Haraway Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Gender studies Genus
93	Kropp, sexualitet och skönhet. En studie om framställningen av kvinnlighet i fyra “tjejtidingar” / Body, sexuality and beauty. Femininity in four swedish magazines Åkesson, Sarah January 2002 (has links) The purpose of this master’s thesis is to examine how femininity, Silikon, Vecko Revyn, and Darling. The study is made from a critical discourse analytical approach and text, pictures, and layout are all analysed. Some of the main characteristics of the material are the division in the categories"we"and"them", double messages, and personal address to the reader. Femininity is strongly associated with body, sexuality, beauty, and looks. A common representation is beauty defined by the features: thin, young, and fair skin. The most distinguished difference is the way differences between women and men are represented in the magazines. Interdisciplinary studies Genus kvinnlighet kropp sexualitet identitet populärkultur diskursanalys Gender femininity body sexuality identity popular culture discourse analysis TVÄRVETENSKAP Social Sciences Interdisciplinary
94	"Kvinnan som flera gånger utsetts till världens vackraste" : En text- och bildanalys om hur kvinnligt ideal framställs i svenska damtidningar. / "The woman who was voted the most beautiful woman in the world" : A textual and visual analysis of how the normative image of the woman is created in Swedish magazines. Högstedt, Moa, Gyllenhammar, Elise January 2022 (has links) The aim of this study is to explore and discuss how media is describing the woman in Swedish magazines. We also explore how a normative image of the woman is created. We offer one possible explanation for how ideals of women can generate and mediate different ideas of femininity and therefore lead to inequality. The study is based on an analysis of articles published between 2018-2022 in Swedish women's magazines amelia, Femina, mama and tara. Using a qualitative research design by exploring both the text and pictures in the magazines we analyze how the ideal of the woman and norms of femininity can be embedded both in words and photos. The main categories that were identified are: motherhood, health-ideal, beauty-ideal and the general ideal of the woman. To analyze our material, theories and theoretical frameworks such as Agenda Setting Theory, Framing Theory, Respectability and Intersectionality have been used to analyze our data. The main conclusion of our analysis is that media plays an influential role in the construction of the ideal women. The woman is most often described as white, slim, well-dressed and successful. This stereotypic description of the woman is not consistent with the more diverse representation of the woman in society today. This therefore generates an inability due to, for example class and ethnicity, to live up to the ideals that media has constructed. Femininity Media Ideal Intersectionality Respectability Kvinnlighet Media Ideal Intersektionalitet Respektabilitet
95	Barbie: från Fashionista till Feminist? : En visuell och narrativ analys av Barbie i animerade filmer utifrån ett genusperspektiv Kylmänen, Ellen, Jendel, Klara, Carlsson, Elin January 2024 (has links) The essay examines how the portrayal of Barbie as a woman has evolved over the decades in animated films. Out of the forty-two animated Barbie films released, the selection includes: “Barbie in the Nutcracker (2001)”, “Barbie in a Mermaid Tale (2010)”, “Barbie: A Fashion Fairytale (2010)”, and “Barbie Princess Adventure (2020)”. The study isconducted through a qualitative content analysis consisting of two separate analyses, one narrative and one visual, focusing primarily on Barbie as a female character but also on other female supporting characters. The narrative analysis reveals a clear change in how Barbie verbally expresses herself throughout the story with both female and male characters, taking into account the years and storyline. The visual analysis also shows a distinct transformation in how Barbie is dressed and the constructed world surrounding her. Barbie Mattel presentation femininity gender gender roles stereotypes feminism animation film. Barbie Mattel kvinnlighet femininitet genus könsroller stereotyper feminism animation film framställning presentation. Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
96	Detecting Gender : Images of the Contemporary Woman in Crime Fiction by Patricia Cornwell and Peter Robinson Sims, Caroline January 2010 (has links) <p>Den här studien har sitt fokus inom krimnalromangenren. Det finns två huvudlinjer. Först koncentrerar studien sig på vilka strategier två kvinnliga protagonister är tvungna att anta för att nå yrkesmässig framgång i en mansdominerad miljö. För att var mer specifik så undersöks Chief Medical Examiner Kay Scarpetta från serien om Scarpetta av Patricia Cornwell och D.S Annie Cabbot från serien om Inspector Banks av Peter Robinson och deras förhållande till auktoritet, makt, äktenskap och moderskap. Fin-de-Siècle ger den underliggande definitionen av kön genom sin skeva syn på vad som anses vara normen för kvinnlighet. Kvinnan förväntades då att centrera sin existens inom hemmets sfär som den perfekta hustrun och modern. Hon ansågs dessutom vara olämpliga för en yrkeskarriär då hennes hälsa var alltför vacklande och tänkandet dominerat av känslor snarare än förnuft.</p><p>I denna uppsats argumenteras för att spår av detta sätt att tänka om kvinnan fortfarande står att finna i de aktuella romanerna. Protagonisterna tvingas därför att öppet utmana dessa normer för att nå framgång.</p><p>I överesnstämmelse med argument presenterade av Judith Halberstam i <em>Female Masculinity</em>, ger studien dessutom exempel på hur de valda protagonisterna blir bestraffade på grund av sin ovilja att följa den etablerade normen av kvinnlighet. Bestraffningen tar sig tre uttryck: psykologiskt genom att protagonisterna kritiseras, ignoreras och undervärderas; yrkesmässigt, genom att ifrågasättas rättsligt och genom anklagelser om allvarlig inkompetens, samt fysiskt genom att bli offer för sexuella övergrepp. Eftersom protagonisterna agerar enligt de traditionella normerna finns en indikation på att dessa normer fortfarande lever.</p><p>Som slutsats anges att även om hundra år har passerat sedan fin-de-siècle och etablerandet av de könsnormer som här nämns agerar protagnisterna enligt dessa. Karakteriseringen av Scarpetta och Cabbot är dessutom beroende av den tradition som finns etablerad inom kriminalgenrenvilket begränsar uttrycket av kön. Studien föreslår att kategoriseringen av kön i två kategorier enbart: män och kvinnor, är alltför snäv och att könsdefinitionen behöver utökas. I studien framkommer att de kvinnliga protagonisterna anses vara icke-typiska kvinnor eller homosexuella genom sitt sätt att utmana den traditionella synen på kvinnlighet.</p> / <p>This study maintains a focus within the genre: crime fiction. There are two main strands. First, there is an exploration of what strategies are adopted by two female protagonists to achieve professional success in a male dominated setting. More specifically, it investigates Chief Medical Examiner Kay Scarpetta from the Scarpetta-series by Patricia Cornwell and D.S Annie Cabbot from the Inspector Banks series by Peter Robinson and their relationship to authority, power, marriage and children. The Fin-de-Siècle provides the basis for the under-lying definition of gender through its skewed formulation of female norms. Women were to centre their existence within the domestic domain of life as perfect wives and mothers. Furthermore, they were considered unsuitable for professional commitments due to fragile health and domination of emotions over reason. In this essay it is argued that, in these novels, traces of these expectations regarding the nature of womanhood are still current and that the protagonists have to challenge these openly to reach success.</p><p>Secondly, in agreement with claims by Judith Halberstam in her work <em>Female Masculinity, </em>the study exemplifies how the selected protagonists are portrayed as punished because of their disobedience to the pre-established norm of womanhood. This punishment takes three forms: psychologically, by being devalued, criticised and ignored; professionally, by being legally questioned and accused of severe incompetence and physically by being victims of sexual assault.</p><p>The conclusion states that, in spite of a century having past since the establish-ment of the norms of womanhood referred to here, the female protagonists act accordingly which indicates that these norms are still current. Furthermore, the portrayal of Scarpetta and Cabbot is dependent on the genre in which they belong which limits the possible expression of gender. It is suggested that the gender categories: men and women are too narrow and that the definition of woman needs to be extended.Within the characterisation of the two prota-gonists in the study there is evidence that they are considered atypical women or homosexuals because of their opposing the traditional views of womanhood.</p> Crime Fiction gender roles womanhood Fin-de-Siècle characterization professional arena Patricia Cornwell Kay Scarpetta Peter Robinson Annie Cabbot Judith Halberstam punishment. Gender Kriminalroman könsroller kvinnlighet Fin-de-Siècle personkarakteristik Patricia Cornwell Kay Scarpetta Peter Robinson Annie Cabbot Judith Halberstam bestraffning
97	Detecting Gender : Images of the Contemporary Woman in Crime Fiction by Patricia Cornwell and Peter Robinson Sims, Caroline January 2010 (has links) Den här studien har sitt fokus inom krimnalromangenren. Det finns två huvudlinjer. Först koncentrerar studien sig på vilka strategier två kvinnliga protagonister är tvungna att anta för att nå yrkesmässig framgång i en mansdominerad miljö. För att var mer specifik så undersöks Chief Medical Examiner Kay Scarpetta från serien om Scarpetta av Patricia Cornwell och D.S Annie Cabbot från serien om Inspector Banks av Peter Robinson och deras förhållande till auktoritet, makt, äktenskap och moderskap. Fin-de-Siècle ger den underliggande definitionen av kön genom sin skeva syn på vad som anses vara normen för kvinnlighet. Kvinnan förväntades då att centrera sin existens inom hemmets sfär som den perfekta hustrun och modern. Hon ansågs dessutom vara olämpliga för en yrkeskarriär då hennes hälsa var alltför vacklande och tänkandet dominerat av känslor snarare än förnuft. I denna uppsats argumenteras för att spår av detta sätt att tänka om kvinnan fortfarande står att finna i de aktuella romanerna. Protagonisterna tvingas därför att öppet utmana dessa normer för att nå framgång. I överesnstämmelse med argument presenterade av Judith Halberstam i Female Masculinity, ger studien dessutom exempel på hur de valda protagonisterna blir bestraffade på grund av sin ovilja att följa den etablerade normen av kvinnlighet. Bestraffningen tar sig tre uttryck: psykologiskt genom att protagonisterna kritiseras, ignoreras och undervärderas; yrkesmässigt, genom att ifrågasättas rättsligt och genom anklagelser om allvarlig inkompetens, samt fysiskt genom att bli offer för sexuella övergrepp. Eftersom protagonisterna agerar enligt de traditionella normerna finns en indikation på att dessa normer fortfarande lever. Som slutsats anges att även om hundra år har passerat sedan fin-de-siècle och etablerandet av de könsnormer som här nämns agerar protagnisterna enligt dessa. Karakteriseringen av Scarpetta och Cabbot är dessutom beroende av den tradition som finns etablerad inom kriminalgenrenvilket begränsar uttrycket av kön. Studien föreslår att kategoriseringen av kön i två kategorier enbart: män och kvinnor, är alltför snäv och att könsdefinitionen behöver utökas. I studien framkommer att de kvinnliga protagonisterna anses vara icke-typiska kvinnor eller homosexuella genom sitt sätt att utmana den traditionella synen på kvinnlighet. / This study maintains a focus within the genre: crime fiction. There are two main strands. First, there is an exploration of what strategies are adopted by two female protagonists to achieve professional success in a male dominated setting. More specifically, it investigates Chief Medical Examiner Kay Scarpetta from the Scarpetta-series by Patricia Cornwell and D.S Annie Cabbot from the Inspector Banks series by Peter Robinson and their relationship to authority, power, marriage and children. The Fin-de-Siècle provides the basis for the under-lying definition of gender through its skewed formulation of female norms. Women were to centre their existence within the domestic domain of life as perfect wives and mothers. Furthermore, they were considered unsuitable for professional commitments due to fragile health and domination of emotions over reason. In this essay it is argued that, in these novels, traces of these expectations regarding the nature of womanhood are still current and that the protagonists have to challenge these openly to reach success. Secondly, in agreement with claims by Judith Halberstam in her work Female Masculinity, the study exemplifies how the selected protagonists are portrayed as punished because of their disobedience to the pre-established norm of womanhood. This punishment takes three forms: psychologically, by being devalued, criticised and ignored; professionally, by being legally questioned and accused of severe incompetence and physically by being victims of sexual assault. The conclusion states that, in spite of a century having past since the establish-ment of the norms of womanhood referred to here, the female protagonists act accordingly which indicates that these norms are still current. Furthermore, the portrayal of Scarpetta and Cabbot is dependent on the genre in which they belong which limits the possible expression of gender. It is suggested that the gender categories: men and women are too narrow and that the definition of woman needs to be extended.Within the characterisation of the two prota-gonists in the study there is evidence that they are considered atypical women or homosexuals because of their opposing the traditional views of womanhood. Crime Fiction gender roles womanhood Fin-de-Siècle characterization professional arena Patricia Cornwell Kay Scarpetta Peter Robinson Annie Cabbot Judith Halberstam punishment. Gender Kriminalroman könsroller kvinnlighet Fin-de-Siècle personkarakteristik Patricia Cornwell Kay Scarpetta Peter Robinson Annie Cabbot Judith Halberstam bestraffning
98	En Kvinnas List : Synliggörandet av kvinnan som subjekt i Ovidius Metamorfoser Lindström, Sofia January 2018 (has links) Den romerska författaren och poeten Publius Ovidius Naso (43 f.Kr. - 17 el. 18 e.Kr.) hade år 8 e.Kr. skrivit färdigt sitt magnum opus Metamorfoser. Verket skildrar ungefär 250 olika myter eller sagor som alla kretsar kring temat förvandlingar, eller så kallade metamorfoser. Men Ovidius verk har under det senaste århundradet uppmärksammats för dess otaliga skildringar av våldtäkt. Från Jupiter till Pluto, från gudarnas gud till underjordens härskare, skapar Ovidius ett poetiskt universum där våldtäkt är enda sättet för dessa gudar att uttrycka sina karikatyr-artade sexualiteter. I och med att Ovidius porträtterar ett såpass stort spann av sexuella kfgj så formas därmed det mönster som ska komma att brytas med i myten om nymfen Sálmakis våldtäkt på den unga pojken Hermafróditos. Med hjälp av forskare som lagt fram att Ovidius skildrar våldtäktens psykologiska följder på dess offer kan vi i Sálmakis-myten se att det rör sig om något så ovanligt som en kvinnlig våldtäktsförövare. I forskning när det gäller subjektivitet inom mytologiska narrativ, där mannen har blivit det universella subjektet, utifrån vilket allt annat definieras, blir det tydligt att Ovidius också i subjekt/objekt ställer rollerna på sin kant. Alltså skapar Ovidius något unikt i skildringen av Sálmakis där det rör sig om en kvinnas roll som subjekt och våldtäktsförövare. Hon blir placerad jämte mannen. Men det krävs något så brutalt som våldtäkt för att först blottlägga maskulinitetens uttryck för att sedan kunna klargöra Sálmakis roll i myten. Ovidius subjektivitet våldtäkt kvinnlig våldtäkt romersk mytologi romersk litteratur antika rom könsroller könsbegränsningar maskulinitetsprocess maskulinitet sexualitet femininitet kvinnlighet manlighet sexuella övergrepp offerprocess våldtäktsförövare Publius Ovidius Naso Ovidius General Literature Studies Litteraturvetenskap
99	Den qvinnliga konstnären: : representationer i tidskriften Palettskrap 1877 –1904 / The woman artist: : representations in the journal Palettskrap 1877 – 1904I Österberg, Susanna January 2016 (has links) Jag har ägnat denna uppsats åt att undersöka Kungliga Konstakademiens elevtidning Palettskrap från och med att det grundades 1877 till och med 1904.Tidningen består av anteckningar, protokoll och en mängd med bilder såsom porträtt, illustrationer och skämtteckningar. Mitt syfte har varit att se hur konflikten kring kvinnorollen generellt och kvinnliga konstnärsrollen specifikt kommer till uttryck under det sena 1800-talet i en intern elevtidning som Palettskrap. Jag har huvudsakligen utfört bildanalyser men även lyft fram text ur Palettskrap som har varit relevant för mitt ämne. Jag har analyserat bildernas uttryck och bildbudskap utifrån Roland Barthes semiotiska metod. För en genusmedveten och kritisk blick på det konsthistoriska sammanhanget, har jag har tillämpat ett feministiskt perspektiv som varit verktyg för att dekonstruera den maskulina myten om modernismen och konstnären. Min undersökning visar att det finns två etablerade stereotyper/kategorier av den kvinnliga konstnären: den ”okvinnliga” konstnären och ”amatören”. Dessa två stereotyper återspeglar den borgerliga synen på kvinnlighet/femininitet som oförenlig med konstnärsrollen. / I have dedicated this essay in researching the journal Palettskrap founded by students at the Royal Swedish Academy of Arts in 1877. Palettskrap consists of notes, protocols and a variety of images such as portraits, illustrations and satirical cartoons. My purpose has specifically been to see how the conflict of the woman artist is articulated during the late 1800's in a student journal such as Palettskrap, and also more generally, how the woman's role in society is articulated. I have primarily analyzed images but I have also exposed text from Palettskrap which has been relevant to my subject matter. By using Roland Barthes' semiotics, I have analyzed the images' expression and message. For a gender-sensitive and critical eye on the art historical context, I have applied feminist theory which has been useful in deconstructing the masculine myth on modernism and ”the artist”. My research shows that there are two established stereotypes/categories of the woman artist: the ”unwomanly” artist and the ”amateur”. These two stereotypes reflect the bourgeois notions of womanhood/femininity as incompatible with the role of the artist. student journal Palettskrap Royal Swedish Academy of Arts late 1800's amateur unwomanly womanhood femininity role of the artist bourgeois Sweden feminist theory myth masculine feminine modernism palettskrap palett-skrap konstakademien feministisk teori borgerlighet borgerlig maskulin myt kungliga konstakademien konstakademin flanör voyeur sedlighet konstnärsgeniet bohemen tradition qvinna kvinnliga avdelningen manliga blicken manligt nätverk manliga nätverk maskuliniserad kvinnlig konstnär kvinnlighet ärad samtida häxa silhuett ernst ljungh konstnärsrollen kvinnliga konstnärer amatör amatören dilettant dilettantism okvinnliga stereotyp karikatyr sekelskiftet 1880-talet nya kvinnan tradition modernitet modernism offentliga privata rum sent 1800-tal Humanities Humaniora

Search results