Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med högläsningsböcker och vad eleverna förväntas lära sig av dessa. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av lärare i årskurs 4-6, och materialet analyseras främst utifrån den fenomenologiska teorin att objektet, högläsningsboken, framträder i upplevelsen med subjektet, lärarna. Sammantaget har lärarna en positiv inställning till högläsningsboken, och vår studie visar att högläsningsboken används i flera syften samtidigt, såsom språkutveckling, läsupplevelse och olika former av fostran. Valet av böcker visar hur lärare använder texterna för att samtala om exempelvis normer och värderingar. Lärarna använder även tillfället för att skapa en mysig stund i klassrummet. Det finns en skillnad mellan hur forskarna menar att man bör arbeta med högläsning och hur lärarna själva beskriver att de undervisar med hjälp av böckerna. Skillnaden ligger främst i lärarnas val av högläsningstillfälle, samt vilken arbetsinsats som förväntas av eleverna. Lärarna själva menar att med hjälp av högläsningsböckerna kan ett klassrumsklimat skapas som främjar läslust, och att eleverna ibland behöver en stund av gemenskap utan stora krav. Vår slutsats är att om syftet med val av bok tydligt förmedlas till eleverna kan lärarnas mål med högläsningsböckerna enklare urskiljas och elevernas utveckling lättare följas upp.

No description available.

The aim of this study is to describe how pupils in fourth grade talk about their attitude of reading fictional narratives in school and on their spare time, their motives to read and how the school promotes fictional experiences.   The study is based on interviews with 18 pupils from the same class, divided in four groups. The interviews were analyzed from a literature reception theory.   The result shows that some pupils are very engaged in reading fictional narratives, while others more or less, are forced in to reading, because their teacher wants them to. All the interviewed pupils would like to read exciting, interesting books, but they feel that they don’t get the right support neither from their teacher, parents nor their friends. They describes that they don’t discuss the meaning of reading or things that the reader can read between the lines. One important conclusion that shows is that it’s important to choose literature that has a point of contact with the pupil and that the text is on the right level. / Studiens syfte är att beskriva hur elever ur årskurs fyra berättar om läsupplevelser i skolan och på fritiden, vad som motiverar dem att läsa samt hur skolan bidrar till att ge eleverna skönlitterära upplevelser.   Studien bygger på fyra kvalitativa gruppintervjuer med totalt 18 elever, ur samma klass. De svar som jag har fått har analyserats utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv.   Resultatet visar att en del elever är väldigt engagerade och älskar att läsa, medan andra mer eller mindre känner sig tvingade att läsa för att läraren säger att de ska läsa. Alla intervjuade elever skulle vilja läsa spännande, intressanta böcker, många känner dock att de inte får någon hjälp eller inspiration från varken sina lärare, föräldrar eller kamrater. De elever som jag har intervjuat beskriver att de aldrig diskuterar böckernas budskap med varandra, vad som sägs mellan raderna och inte heller begrepp de inte förstår. En viktig slutsats visar på att det är viktigt att välja litteratur som knyter an till eleverna och att den befinner sig på rätt textnivå för dem.

Framed by the concepts of power, materiality and modality, this study aims to disentangle if and how older adults and seniors read and experience digital texts. An additional aim is whether the reading experience differs between a printed text and a digital text. By using a questionnaire that was distributed to reading circles at three different libraries in Northwest Skåne, 25 older adults participated (over 55 years old). The analysis, with a main focus on the aspects of materiality and modality shows that the reading experience differs between a printed text and a digital text. Some of the aspects that the respondents thought influenced the experience in different ways were the feeling of holding a book, the technical functions of a reading tool and the uncertainty that comes with the fact that technology is needed to be able to read.

This thesis investigates adult readers’ experiences of pleasure reading. The view of reading taken in this thesis is derived from reader-response theory. The theoretical framework consists of the idea that reading is a transaction between the reader and the text. Through semi-structured interviews with five readers, the role of pleasure reading in the context of the reader's life is explored. The thesis examines both the contribution that pleasure reading makes to the reader's life and, on the other hand, how the reader's life context and personal experiences affects the reading experience. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The results confirm that the readers’ lives and personal experiences has a great impact on the reading experience and what the reader derive from reading. Interview responses show, in line with previous research, that the readers’ own preoccupations work as a filter so that the reader pays particular attention to parts of the text that address their lives. The results show that, when describing a good reading experience, readers highlight narrative or language in varying degrees. Also, the results show that through reading for pleasure a person's mindset and ideas can be transformed.

Studiens begynnelsepunkt är förskollärares resonemang kring digital och fysisk barnlitteratur i förskolan som pedagogiskt verktyg. I studien kommer vi beröra betydande ämnen gällande läsupplevelsen och valt att i resultatdelen och i diskussionen använda oss av rubrikerna läsupplevelse hemifrån, pedagogiska samtal i relation till barnlitteratur, läsmiljöns betydelse och fånga barns intresse. Forskning visar att användning av digitala böcker ökar med tiden och att digital läsning i samma utsträckning som fysisk läsning i framtiden antagningsvis kommer användas för att främja barns läs och språkutveckling (Schlebbe 2018, s. 1). Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärares resonemang kring digital och fysisk barnlitteratur som pedagogiskt verktyg och hur förskollärarna använder sig av digital och fysisk barnlitteratur i förskolan. Vidare är vårt syfte med denna studie att utifrån förskollärares erfarenhet och upplevelse undersöka skillnader och likheter i relation till läsupplevelsen beroende på fysiska eller digitala barnböcker. Med hjälp av forskningsmetoden fokusgruppsamtal samt intervju genomförde vi en kvalitativ studie där samtliga förskollärare i fokusgruppen och intervjun diskuterade och samtalade utifrån egna erfarenheter och resonemang kring fysisk och digital barnlitteratur som pedagogiskt verktyg. Vidare undersöktes respondenternas erfarenhet gällande skillnader och likheter i relation till läsupplevelsen beroende på om förskolläraren väljer att använda digital eller fysisk barnbok. I fokusgrupperna deltog sju förskollärare från tre olika förskolor i Hallands län. I intervjun deltog en förskollärare från en förskola i Hallands län. Resultatet visar att samtliga förskolor använder fysiska barnböcker i större utsträckning än digitala barnböcker och att förskollärarna i vår studie hellre använder sig av digitala barnböcker vid de tillfällen barngruppen är flest i antal. Förskollärarna skiljer på digitala barnböcker och digitala verktyg och menar att digitala verktyg används med annat syfte än för bokläsning såsom infosökning och dokumentation. Resultatet visar även att samtliga förskollärare upplever att fysiska barnböcker är ett bra verktyg för givande pedagogiska samtal och att det finns en markant skillnad mellan digitala barnböcker samt fysiska barnböcker i relation till läsupplevelsen.

Universitet och högskolor rekommenderar idag stora mängder digital kurslitteratur. Digitalt material kan representeras i olika format, dels som inskannad från bok (inkongruent läsning), där texten inte kan bli manipulerad, samt som digital text (kongruent läsning), där texten är producerad för ett digitalt syfte och kan bli manipulerad till dess föredragna utseende (typsnitt, storlek, etc.). Dessutom möjliggör digital text användandet av verktyg såsom överstrykning och markörer. Tidigare studier indikerar att användande av sådana verktyg vid studier är fördelaktigt för studenters prestation. Denna studie syftar till att undersöka om olika digitala presentationer av text (inskannad och digital text) påverkar studenters läshastighet samt läsupplevelse. Två akademiska texter i både digitalt och inskannat format agerade som bas för denna fallstudie där skillnaden i läshastighet och läsupplevelse, mellan två gruppen som läste ett format var, analyserades. Resultatet av denna studie visade ingen signifikant skillnad i läshastighet mellan de två formaten. Däremot fanns det avsevärda skillnader i läsupplevelsen, där digital text föredrogs, med avseende på både tillgängliga verktyg samt utseendet på texten. Resultaten angående läsupplevelsen var i linje med tidigare forskning angående vana och attityd, och visade att studenters tidigare vana och bekvämlighet vid ett format påverkar läsupplevelsen av det formatet. Resultaten indikerade även att det fanns ett oväntat samband mellan att öva sig i läsning på ett format, och sedan föredra det formatet. Sammanfattningsvis har denna fallstudie visat att inskannad text har en negativ effekt på läsupplevelsen, och att detta kan bero på studenters ovana vid det formatet. Digital text är därmed att föredra för studenters läsning. / Universities and colleges recommend great amounts of student litterature digitally, which can be represented in different formats. Either as scanned from a book (incongruent reading), where the text can not be manipulated, or as digital text (congruent reading) where the text is produced for a digital purpose and can be manipulated to its preferable appearance (font, size etc). Furthermore, digital text enables the reader to use tools such as highlighters and markers. Earlier studies indicate that usage of such tools during reading is beneficial for the student reading performance. The results from previous research about reading rate are not cohesive, and non existant for incongruent reading situations. This study aimed to investigate whether different digital presentations of text (i.e., scanned and digital text) have an influence on students’ reading rate and their perception of the reading. Two academic texts in both digital and scanned format provided the basis for this study where the disparity of the reading rate and perception, between two groups who read on one format each, where analyzed. The results of this study showed no significant difference in reading rate between the formats. However, there were substantial differences in the perception of reading, where digital text was preferred, both regarding the available tools and the appearance of the text. The results regarding perception were in alignment with previous research in this field, and confirmed that experience and student comfort with a format affects the perception of reading on that format. Results also indicated an unexpected short-term relationship between practicing a format and preferring that format. In summary, this study showed that scanned text has negative effects on the perception of the reading, and that this might be a consequence of students lacking experience with this format. Digital text is hence the preferred format for student reading situations.

Kunskapsöversikten har som syfte att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla gällande användningen av högläsning med yngre elever. Högläsningen kan ses som ett språkutvecklande redskap i undervisningen. Vår avsikt är att svara på frågeställningen: “Vilka aspekter lyfter forskningen som viktiga när högläsning används som pedagogiskt redskap?”. Vårt intresse är baserat på våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen då vi anser att det förekommer olika ramfaktorer som gör att högläsningen inte sker lika mycket som den borde. Det finns olika faktorer som spelar roll gällande användningen av högläsningen som ett didaktiskt verktyg i klassrummet. Våra valda artiklar har vi bland annat sökt upp på olika databaser genom en systematisk sökning där vi inte velat missa några viktiga studier och har därför sökt med utgångspunkt från relevanskriteriet och kvalitetskriteriet för att säkerställa att vi valt relevanta och pålitliga vetenskapliga artiklar. Databaserna vi valt våra artiklar ifrån är ERIC via EBSCO, Researchgate och Education Research Complete som vi granskat utifrån en tematisk analysmetod.   Litteraturstudiens forskning visar tydligt att det finns flera faktorer som är viktiga både under högläsningen och efter. Läraren kan förtydliga bokens innehåll genom att använda sig av bilder, gester och olika tonlägen som även gör högläsningsstunden mer underhållande. Slutsatsen i arbetet visar att läraren kan använda sig utav flera hjälpmedel i högläsningen som kan främja språkutvecklingen hos eleverna i samband med att läslust skapas.

Independet silent reading - Out of old habit or a lesson with purpose?  The aim of this study was to examine whether teachers use the method of independent silent reading purposefully or if they do it out of old habit. The research focuses on what purpose the teachers have and which working methods they use when working with silent reading. I investigated who it is that chooses the books to be read and what factors are determining this choise. Finally, I wanted to find out how the silent reading time is used by the pupils and the teachers. In order to investigate this, observations were made in classes during silent reading time and semistructured interviews were conducted with teachers and students. The results show that most teachers have a clear purpose with silent reading and that they work with different reading strategies to teach the children to become independent silent readers. However, an important part of succeeding in silent reading is that it happens on a regular basis, preferably every day.     Finally, I would like to thank my supervisor Yvonne Knospe, university lecturer at the Department of Language Studies, Umeå University for all the feedback and guidence during the work process. It has been a pleasure to have you as a supervisor. Thank you!

Motivation är en viktig del för elevers läsutveckling. Med hjälp av läslyssning får elever möjlighet att ta hjälp av olika sinnen som ger lust till läsning. Läslyssning är en metod som både involverar synen och hörseln. Läsaren får både lyssna till en röst som läser upp boken och samtidigt själv läsa samma bok där texten markeras där den inspelade rösten läser. Läslyssning gör det möjligt för elever med lässvårigheter att skapa läslust när de får tillfälle till att fokusera på berättelsens innehåll utan att kämpa med avkodningen. Elever som har lässvårigheter är de som drar störst nytta av läslyssning som hjälpverktyg för denna utveckling. Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elevers läsflyt och motivation påverkas med hjälp av läslyssning.  Denna litteraturstudie är en metaanalys som utgår från vetenskapliga artiklar inom det aktuella området. Resultatet visar på att läslyssning har många fördelar men även några nackdelar. De största fördelarna med läslyssning är att elevers motivation ökar och att läslyssning skapas en lust till läsning. De elever som har lässvårigheter är de som kan dra störst fördel av läslyssning då de inte behöver avkoda ord och får möjlighet till en bättre läsupplevelse. Dock visar det sig även att en nackdel med läslyssning är att elever inte får chans att lära sig att avkoda. Läslyssning är alltså en metod som läraren behöver kombinera med andra former av läsundervisning så elever får chans att utveckla sin läsning samtidigt som de kan upptäcka läsning som en lustfylld aktivitet.