Undervisning i musikämnet innebär ofta att läraren är ensam musiklärare, särskilt på de mindre skolorna. Enligt Skolverket är samarbete mellan ämneskollegor av vikt när det gäller likvärdig bedömning. Forskning visar att tillgång till samtal och samarbete med ämneskollegor kan bidra till en mer likvärdig bedömning, men att det finns flera faktorer som påverkar. I denna studie undersöks hur musiklärare förhåller sig till likvärdig bedömning och huruvida sambedömning och kollegiala samtal används för att uppnå en mer likvärdig bedömning. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, i detta fall semistrukturerade intervjuer där fyra respondenter som jobbar som högstadielärare i musik fått svara på frågor om likvärdig bedömning, kollegiala samtal och sambedömning. Analysen av resultatet har genomförts utifrån en hermeneutisk ansats. Tre av de fyra respondenterna ansåg att musikundervisningen på olika skolor bedrivs på så pass olika sätt att det inte går att prata om en likvärdig musikundervisning. Samtliga respondenter anser att kollegiala samtal ger ett större perspektiv och ökar kunskapen när det kommer till likvärdig bedömning. De anser också att sambedömning är ett bra sätt för att möjliggöra en mer likvärdig bedömning, men att det finns faktorer som kan påverka såsom personkemi och tillgång till instrument.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar för att främja en likvärdig bedömning. Vilka metoder använder sig lärare av och hur kan nationella prov bidra till en mer likvärdig bedömning. Teorierna är framförallt hämtade utifrån Alli Klapps bok Bedömning, betyg och lärande samt Anders Jönssons bok Lärande bedömning. Båda skriver mycket om betyg, bedömning, sambedömning och nationella prov som samtliga är beståndsdelar i studien. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervju som genomförs med fyra verksamma lärare. Två av dem arbetar på ett högstadium och två på ett gymnasium. Resultatet visar på hur lärare arbetar med sambedömning för att främja likvärdig bedömning. Det visar också på hur de använder sig av nationella prov men även varför en skola har valt att inte genomföra proven. Resultatet visar även på samstämmighet vad gäller problemet med att tolka och konkretisera kunskapskraven i historia.

Det här arbetet syftar till att undersöka huruvida bedömningen som sker på en specifik skola är likvärdig mellan olika lärare. Genom observationer undersöker vi vad tre olika lärare fokuserar på vid bedömningen av samma debattartiklar. Vidare får lärarna göra skriftliga bedömningar, så som de skulle skrivit respons direkt till eleverna, samt sätta betyg. Vi har sedan tolkat och analyserat materialet med hjälp av Torlaug Løkensgard Hoels texttriangel samt bedömningsmatriser, kunskapskrav och den uppgiftsbeskrivning som eleverna följt vid sitt arbete med debattartiklarna. Resultatet visar att lärarna i många fall fokuserar på samma saker men att deras tolkningar av hur väl debattartiklarna uppfyller kunskapskraven ibland skiljer sig åt. Resultatet visar också att lärarna generellt är mer överens vid det högsta betyget, A, än vid de lägre betygen, E och F. Vidare visar resultatet att även om lärarna uttrycker sig svävande i den muntliga bedömningen inför en kollega, så uttrycker de sig allihop mer konstruktivt och framåtsyftande i den respons som är menad att gå ut till eleverna. Responsen till eleverna rör sig främst på global nivå, det vill säga att den rör aspekter som mottagar- och texttypsanpassning snarare än rättskrivning och skiljetecken som är på lokal nivå. Den respons som ändå rör sig på lokal nivå handlar främst om användandet av de och dem. Ytterligare en aspekt av vårt resultat är det faktum att flera av de kommentarer som rör sig på global nivå tenderar att bli väldigt vaga. I vår undersökning handlar det om kommentarer som återkommer frekvent och som på så sätt tappar sin mening. Vi har tagit “viktigt ämnesval” och “språket är okej” som exempel.

Denna översikt syftar till att ge en bild av vilka orsaker som ligger bakom bristerna i likvärdig bedömning i skolans svenskämne. I översikten har jag valt att fokusera på textbedömning då skrivning är en komplex handling som ställer höga krav på den bedömande läraren. För att ta reda på vilka orsaker som ligger bakom bristerna i den likvärdiga bedömningen har jag analyserat vad svensk forskning har skrivit om ämnet. Forskningen som denna översikt baseras på riktas mot vilka svårigheter svensklärare kan stöta på i arbetet med textbedömning, vad normer har för betydelse i bedömningsarbetet samt hur samstämmigheten mellan lärare påverkar likvärdigheten. I översikten har jag kunnat konstatera att många lärare upplever olika typer av svårigheter i arbetet med textbedömningar, att den bedömande lärarens normer, samt den kontext som texten skrivs i har stor betydelse för bedömningen av elevtexter samt att samstämmighet i lärarkåren inte nödvändigtvis innebär att elevers texter bedöms likvärdigt.

Syftet med denna studie är att undersöka interbedömarreliabiliteten mellan svensklärarstudenter på lärarprogrammets sista år och i vilken utsträckning deras summativa och formativa bedömning är samstämmig. Fem svensklärarstudenter från samma universitet fick i uppgift att individuellt bedöma tre olika elevtexter. Dessa autentiska texter hämtades från en gymnasieskola i södra Sverige och skrevs inom kursen Svenska 1. Lärarstudenternas summativa bedömning analyserades utifrån Hoels (2001) texttriangel för att synliggöra hur de bedömde texternas kvalitet utifrån global och lokalnivå. Vidare analyserades lärarstudenternas formativa kommentarer med hjälp av Johanssons (2018) modell för olika roller som lärare antar i responsarbetet. Resultatet visar att variation i de summativa bedömningarna påträffades när lärarstudenterna bedömde elevtexterna utifrån den globala nivån men även i bedömningen av de enskilda kunskapskraven och i summerandet av ett helhetsbetyg. De bedömarvariationer som uppstod grundar sig i lärarstudenternas olika bedömningspraktiker och subjektiva tolkningar av textkvalitet. Samtidigt visar resultatet att helhetsbetyget aldrig skiljde sig med mer än ett betygssteg mellan bedömarna. I de formativa kommentarerna var en roll särskilt framträdande, nämligen rollen som processare, vilket visar på en samstämmighet i responsen. Studien visar att interbedömarreliabiliteten och tolkningsgemenskapen bland lärarstudenterna var stark trots viss bedömarvariation.

I skolan ska elever utveckla sin kunskap. I vilken utsträckning så sker ska bedömas av lärarna. Dessa bedömningar ska ske i enlighet med Lpo -94 och utifrån direktiv från Skolverket. Likvärdig bedömning är dock svårt att uppnå och Skolverket menar därför att det lokala arbetet med att, lärare tillsammans, tolka de nationella styrdokumenten är av avgörande betydelse. Denna uppsats har som syfte att få ökad insikt i hur detta arbete gestaltar sig. De frågor som söks svar på är hur lärare tänker kring bedömning och likvärdighet, hur samtalen lärare emellan förs och vilken roll lokala styrdokument har i bedömningsarbetet. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som undervisar i grundskolans senare år. Resultatet visar att tre lärare har en syn på bedömning som ligger nära den av Skolverket föreskrivna medan två stycken har en syn som till stora delar inte gör det.

Genom åren har flertalet granskningar visat att en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning inom skolan varit en svår del att uppnå. Därför har denna studie haft som syfte att undersöka hur arbetssättet tvålärarsystem påverkar möjligheterna till att skapa en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning med inriktning mot ämnet idrott och hälsa på högstadiet. För att besvara syftet intervjuades sex högstadielärare med erfarenheter av tvålärarsystem. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att lärarna överlag har en positiv inställning till tvålärarsystem som arbetssätt för att skapa en mer inkluderande undervisning och likvärdig bedömning. Utöver det berättar lärarna om några svårigheter som medföljer vid införandet av tvålärarsystem, där stora elevgrupper och brist på material lyfts fram. Studiens slutsats är att tvålärarsystem medför många fördelar gentemot en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning. Några av dessa fördelar är möjligheten till diskussion med kollegan samt mer anpassning och stöd för eleverna. Förutom detta visar studien att en tydlig och strukturerad plan för arbetssättet krävs, detta för på bästa möjliga sätt kunna utnyttja fördelarna gentemot planering, undervisning och bedömning.

Syftet med detta examensarbete är att studera några vanliga strategier för bedömning hos verksamma lärare, samt att undersöka hur väl dessa strategier fungerar om man strävar efter att uppnå en likvärdig bedömning. Med detta examensarbete ville vi fördjupa vår förståelse för hur man kan arbeta för att nå fram till rättvisa och likvärdiga betyg. För att komma åt vad som ligger bakom ett rättvist och likvärdigt betyg har vi studerat vilken typ av bedömningen som läraren bygger upp sin bild av elevens måluppfyllelse kring. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare, samt två med rektorer, verksamma på högstadiet och gymnasiet. Det är deras uttalanden och relevant litteratur som har legat till grund för detta examensarbete. Vi har funnit att lärares arbetssätt kring bedömning går att kategorisera, samt att man utifrån denna indelning kan resonera kring deras förutsättningar för likvärdig bedömning och betygsättning. / The purpose with this paper is to study some strategies for assessing students, used by teachers working in Swedish secondary schools. The strategies are studied with the intention to find out if they can produce comparative results, when putting the emphasis on the result being equal between schools, teachers and years. We have looked at how the teachers assemble their view on a student, and how they later on link this to the grade that they will present to the student. We have interviewed six different teachers, three men and three women, working at both lower and upper secondary schools. We also interviewed two headmasters from the schools the teachers worked at. We have made use of the statements from the teachers and literature relevant to fair and equal assessing in this document. We have shown that the strategies the teachers were using are possible to place in categories, and that from these categories we are able to debate their strengths and weaknesses in regard of producing equal assessments and consequently equal grades.

No description available.

De nationella proven har undersökts många gånger tidigare sett till proven som fenomen, men desto mindre när det kommer till hur lärares undervisning, yrkesroll och professionella kunnande påverkas i samband med de nationella proven. Syftet med litteraturstudien är därför att med utgångspunkt i forskningsresultat från bland annat vetenskapliga studier och avhandlingar undersöka hur lärare kan förbereda sina elever inför de nationella proven samtidigt som potentiella möjligheter och hinder sett till förberedelser, genomförande och efterarbete undersöks. Studien belyser även ett internationellt perspektiv på andra höginsatsprov för att undersöka hur lärares yrkesutövning påverkas när höginsatsprovet har en mer avgörande roll än vad de nationella proven för närvarande har i Sverige. Resultaten visar att det både finns möjligheter och hinder i samtliga skeden i sambandet med nationella prov och höginsatsprov, där det mest framträdande hindret rör att proven är tidskrävande medan den mest framträdande möjligheten är att lärare kan utforma sin undervisning utifrån elevers tidigare prestationer på proven.