<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this study is to analyze four upper secondary school teachers regarding their educational focus on the European Union (EU). Furthermore, it is assessed what effect the growth of EU has had on content taught in Social Science A. The result of this study is contrasted with prior studies having a similar focus. To achieve the purpose of this study, five research questions were created. Conducting interviews of a qualitative character were chosen as the method for collecting information to answer the research questions. The interviewees were teachers of different sex, different professional experience regarding years and area of teaching. The interview questions were of a narrative kind yielding approximately half an hour long interviews.</p><p> </p><p>The study shows that the most common areas taught are: the history of EU, the institutions (foremost; the Minister Council, the European Parliament, and the Commission), and how EU and Sweden relate to and affect each other. Although the content taught by the different teachers is equivalent, the teachers differ in what parts they choose to emphasize. Changes in the content taught resulting from changes in the syllabus are stressed by two of the interviewees. No differences depending in years of experience were detected.  However, there exists a difference in the emphasis of different parts between teachers in programs preparing students for further studies and teachers serving in occupational preparing programs. To conclude, the educational content taught by the four interviewees is considered to be equivalent. From a democratic perspective I believe that this is a conclusion of great importance.</p><p> </p>

Abstract The purpose of this study is to analyze four upper secondary school teachers regarding their educational focus on the European Union (EU). Furthermore, it is assessed what effect the growth of EU has had on content taught in Social Science A. The result of this study is contrasted with prior studies having a similar focus. To achieve the purpose of this study, five research questions were created. Conducting interviews of a qualitative character were chosen as the method for collecting information to answer the research questions. The interviewees were teachers of different sex, different professional experience regarding years and area of teaching. The interview questions were of a narrative kind yielding approximately half an hour long interviews.   The study shows that the most common areas taught are: the history of EU, the institutions (foremost; the Minister Council, the European Parliament, and the Commission), and how EU and Sweden relate to and affect each other. Although the content taught by the different teachers is equivalent, the teachers differ in what parts they choose to emphasize. Changes in the content taught resulting from changes in the syllabus are stressed by two of the interviewees. No differences depending in years of experience were detected.  However, there exists a difference in the emphasis of different parts between teachers in programs preparing students for further studies and teachers serving in occupational preparing programs. To conclude, the educational content taught by the four interviewees is considered to be equivalent. From a democratic perspective I believe that this is a conclusion of great importance.

The purpose of the study was to contribute to the knowledge of how primary teachers design their teaching when aiming for inclusive education. The study focuses on how the teachers describe how they use teaching resources and other materials when designing their teaching. It is a qualitative study based on semi-structured interviews with ten primary teachers who teach mathematics in grades 1-3. The Framework Design Capacity for Enactment has been used to analyze and discuss the results of the study. Through the analysis of the interviews two different types of approaches  emerged: the one who has great confidence in teaching materials and the one who uses teaching materials as inspiration. The first type of teacher prefers to use the textbook in an individual and quiet setting, while the second type of teacher works in several different ways to support and challenge the students.    Several teachers describe that they would like to teach more individualized but for various reasons they do not have the opportunity. / Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur lågstadielärare utformar matematikundervisningen så att den anpassas till alla elevers behov. Specifikt studerades hur lärare förhåller sig till undervisningsresurser och övrigt material. Det är en kvalitativ studie som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare som undervisar i matematik. Ramverket Design Capacity for Enactmenthar använts för att analysera och diskutera resultatet för studien. Genom analysen av intervjuerna framträdde två typer av lärare, den läromedelstrogna och den läromedelsinspirerade läraren. Den läromedelstrogna läraren använder sig mest av tyst, enskilt, arbete i matteboken medan den läromedelsinspirerade läraren arbetar påett varierat sätt för att stötta och utmana eleverna.  Flera lärare beskriver att de skulle vilja undervisa mer individualiserat men att de av olika anledningar inte har möjlighet till det.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse hur lärare i ämnet idrott och hälsa på grundskolan arbetar för att uppnå en likvärdig bedömning i området rörelse till musik. Målet var också att se vad lärarna anser är likvärdig bedömning och hur de tolkar värdeorden i området. För att uppnå detta användes semi-strukturerade intervjuer för att på bästa sätt få fram respondenternas tankar och åsikter kring likvärdig bedömning. Intervjuerna transkriberades samt analyserades utifrån Lindes (2012) läroplansteori och Lundgrens (1979) ramfaktorteori. Studiens resultat visar att lärare ser på likvärdig bedömning någorlunda lika och att det främst handlar om att elever ska bedömas lika i varje moment. För att uppnå en likvärdig bedömning väljer lärarna att anpassa sin undervisning på olika sätt. Lärarna har en positiv syn till elever olikheter. I studiens resultat framkommer det också att det finns flera didaktiska utmaningar med att uppnå en likvärdig undervisning i området rörelse till musik samt dans. Största problemet är att kunskapskraven och värdeorden är för ”luddiga” och tolkningsbara.

Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att utifrån forskning sammanställa faktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att nå detta syfte utgår översikten från frågeställningen: vilka fram-gångsfaktorer möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3? En systematisk sökprocess för att hitta adekvata artiklar till valt ämnesom-råde påbörjades. Artiklarna som valdes ut granskades utifrån den formulerade frågeställ-ningen. Från forskningsresultaten framställdes framgångsfaktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Materi-alets resultat visar att klassrumsklimat, lärarens kompetens och undervisningens struktur är olika komponenter som påverkar en likvärdig undervisning för elever med svårigheter inom läsning och skrivning. Därefter diskuteras tematiseringarna kopplat till vår framtida profession. Kunskapsöversikten avslutas med förslag om vidare forskning.

En likvärdig undervisning och utbildning är centralt i skollagen och läroplanen, men när är en undervisning likvärdig för alla? Det finns många olika individer i varje elevgrupp vilket medför flera olika behov och förutsättningar till att lära. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar begreppet likvärdighet och hur deras förståelse om begreppet omsätts i undervisningen i ämnet svenska, för att skapa en likvärdig utbildning för alla elever. Studien baseras teoretiskt i det sociokulturella perspektivet och specifikt utifrån den proximala utvecklingszonen. Materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare begreppet likvärdighet? Vilka konsekvenser beskriver lärare att deras förståelse av begreppet likvärdighet får i deras undervisning? Resultatet visar att lärarna i studien har samma grundtanke när det kommer till definitionen av begreppet likvärdighet. Begreppet behöver inte betyda lika för alla utan att en likvärdig utbildning är efter varje individs förutsättningar och behov. Däremot visar resultatet på skillnader vad gäller hur undervisningen ser ut. Resultatet visar att samtliga lärare anser att undervisningen ska utformas efter varje individ och deras förutsättningar för att få en likvärdig utbildning men att tillvägagångssättet för att uppnå det skiljer sig åt.

Föreliggande studie handlar om specialpedagogers beskrivningar av förskollärares undervisning för barn inom autismspektrumtillstånd (AST). Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger beskriver förskollärares makt över undervisningen i förskolan och vilken betydelse det har för delaktighet och inkludering för barn inom AST. För att uppnå syftet utgår studien från följande frågeställningar: Hur beskriver specialpedagoger sina erfarenheter av förskollärares makt i undervisning för barn inom AST i förskolan? Hur beskriver specialpedagoger att förskollärare kan erbjuda undervisning för barn inom AST för att uppnå delaktighet och inkludering? Delaktighet och inkludering i anpassad undervisning är utdrag ur skollagen (SFS 2010: 800) samt förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Delaktighet och inkludering är således centrala begrepp i följande studie. Studien analyseras utifrån tematisk analys i förhållande till socialkonstruktionismen och Michel Foucaults teori om disciplinär makt. Empirin är insamlad genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Medverkande är fem specialpedagoger som är aktiva inom svensk förskola. I resultatet framgår specialpedagogers beskrivningar av förskollärares kompetens att erbjuda undervisning för barn inom AST. En gemensam beskrivning är att flera förskollärare känner sig osäkra i att anpassa undervisning för barn inom AST, men att osäkerheten minskar med stöd från specialpedagog. Resultatet visar även att förskollärare kan använda kollegialt lärande, litteraturfördjupning och föreläsningar för minskad osäkerhet i undervisning med barn inom AST. Studiens slutsats konkluderar betydelsen av sociala interaktioner mellan förskollärare och specialpedagoger, och vägen till att uppnå ökad kunskap i att möta samtliga barn i förskolan.

Läsförståelse är en komplex färdighet beroende av flera samspelande förmågor. Lärares uppfattningar om hur läsförståelseundervisning kan utformas i praktiken i relation till elevers olika utvecklingsstadier är en avgörande faktor för elevers läsförståelseutveckling (Jönsson, 2007). I tidigare forskning framgår vilka förmågor som krävs för fullständig läsförståelse, och hur förmågorna kan undervisas i praktiken. Däremot saknas forskning om lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse i klassrumskontext. Inte minst saknas lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse ur ett helhetsperspektiv och hur lärarna går tillväga för att forma läsförståelsearbetet likvärdigt i relation till elevers skilda utvecklingsstadier. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva verksamma lågstadielärares uppfattningar om läsförståelseoch den undervisningspraktik som bedrivs för att utveckla elevers läsförståelse. Studiens syfte uppnås genom frågeställningarna: ·      Hur uppfattar verksamma lågstadielärare begreppet läsförståelse i F-3?  ·     Vilka arbetssätt beskriver och motiverar lågstadielärare att de använder för att utveckla elevers läsförståelse i F-3? ·     Vilka aspekter beskriver lågstadielärare som särskilt viktiga i samband med arbetssätt för läsförståelse i F-3?  Materialinsamlingen genomfördes genom tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sex verksamma lågstadielärare. Denna kvalitativa studie utgår från ett fokus på lärares uppfattningar. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår att läsförståelse uppfattas som samspelande förmågor som inkluderar bland annat avkodning och inferensskapanden av textinnehållet. Resultatet visar lärarnas uppfattningar av arbetssätt för att utveckla läsförståelse, vilka motiveras och beskrivs i form av bland annat variationen av högläsning, textsamtal, en läsande klass, parläsning, och textkort. Arbetssätten beskrivs möjliggöra utveckling utifrån varierade kunskapsnivåer och utvecklingsstadier. I samband med arbetssätten har läraren en avgörande roll, där textval i relation till elevgrupp i samband med arbetssätten är en betydande faktor. / Reading comprehension is a complex skill depending on several interacting abilities. Teachers' perceptions of how reading comprehension teaching can be designed in practice relative to students' different developmental stages are a decisive factor for students' reading comprehension development (Jönsson, 2007). Previous research emphasizes which abilities are required for fully developed reading comprehension, and to some extent how these separate abilities can be taught in practice. However, there is a lack of research on teachers' perceptions regarding reading comprehension teaching in the classroom context. There is also a lack of research on teachers' perceptions of reading comprehension from a holistic perspective and how teachers create equitable reading comprehension teaching relative to students' different stages of development. The purpose of the present study is therefore to describe primary school teachers' perceptions of reading comprehension and the teaching practice that is conducted to develop students' reading comprehension. The purpose of the study is achieved through the questions:      ·      How does primary school teachers perceive the concept of reading comprehension in grades F-3? ·      What working methods do the primary school teachers describe and motivate that they use to develop students' reading comprehension in grades F-3? ·      What aspects do primary school teachers describe as particularly important in conjunction with working methods for reading comprehension in grades F-3? The data collection was carried out through three semi-structured focus group interviews with six primary school teachers. This qualitative study is focusing on teachers' perceptions. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective. The results show that reading comprehension is perceived as interacting abilities that include decoding and inference creation. The results show the teachers’ perceptions of working methods for developing reading comprehension, which are motivated and described by the variation of reading aloud, text talks, a reading class,reading in pairs, and text cards.The teachers describe that the working methods enable development based on varied levels of knowledge and stages of development. In connection with the working methods, the teacher has a decisive role, where text choice relative to the student group in connection with the working methods is a significant factor.

I studien undersöks svensklärares val av undervisningsmetoder och innehåll vid arbetet med skönlitteratur i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D. Studien ämnade att svara på hur lärarna motiverar didaktiska val utifrån skolans uppdrag, vilka val lärarna gör kopplat till elevernas måluppfyllelse och utbildningsform samt hur läraren implementerar elevinflytande och medbestämmande vid skönlitterära inslag i svenskundervisningen. För att besvara frågeställningarna genomfördes tretton tematiserade kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare och svaren har sedan diskuterats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att styrdokumenten anses vara svårtolkade och frasen skönlitteratur och andra typer av texter har tolkats på flertalet olika sätt. Det resultaten visar är att eleverna inte ges likvärdig tillgång till skönlitterära texter i svenskundervisningen och att det främst beror på lärarens tolkning av styrdokumenten eller på grund av att läraren anser att eleverna, som främst företräds av studerande på yrkesprogram, anses vara för lässvaga. De övergripande resultaten visar att elever på yrkesförberedande program möts av för låga förväntningar i undervisningen i kurser som avser Svenska vilket resulterar i att en av fyra yrkeselever riskerar att inte nå måluppfyllelse i kursen Svenska 1 vilket går i linje med resultat från Skolverks kvalitetsgranskningar.

Detta är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att undersöka sju verksamma svensklärares beskrivna arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter i arbetsmomentet läsning på högstadiet samt vilka uppfattningar dessa svensklärare har gällande läs- och skrivsvårigheter. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som materialinsamlingsmetod. Därefter har det insamlade materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett resultat som framgår i studien är att lärarnas kunskaper om läs- och skrivsvårigheter har utvecklats med hjälp av deras yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor. Lärarutbildningen anses inte ha gett någon grundlig undervisning om läs- och skrivsvårigheter. Vidare framgår det att svensklärarna använder olika verktyg och metoder för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheters läsning. De verktyg som framför allt betonas är: Högläsning, digitala verktyg, boksamtal och läsloggsfrågor. Dessutom anser lärarna att lässtrategier är betydelsefullt att undervisa om, men det finns delade meningar om det bland lärarna. Det anses även betydelsefullt att skapa goda relationer med eleverna och att väcka läsintresse hos dem. Till sist framgår det att eleverna behöver kartläggas så tidigt som möjligt med sina läs- och skrivsvårigheter, då eleverna först då får rätta insatser och därmed en rättvis undervisning. Slutsatsen är att beroende på lärrnas yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor, har lärare olika mycket kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och hur man bemöter det. En annan slutsats är att det kan skilja sig mellan skolor och lärare vilken hjälp och kartläggning en elev med läs- och skrivsvårigheter får. Detta är beroende av hur skolor väljer att kartlägga elevernas svårigheter och hur lärarnas kompetens i området är.