En kris är vanligtvis förknippad med ett stort hot till företag och med en hög grad av osäkerhet. Varje krissituation är också unik vilket innebär att krishanteringen kommer att skilja sig åt beroende på den givna situationen. Coronavirusets utbrott utgör en global och unik kris som kommit att ställa restaurangbranschen inför en stor utmaning. Myndigheter har infört hårda restriktioner som har bidragit till ett minskat gästantal hos restaurangföretagen vilket resulterat i en minskad försäljning på kort tid. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att beskriva och förklara hur företag inom restaurangbranschen har hanterat rådande Coronakris. Syftet uppnås genom att jämföra restaurangföretagens strategier under Coronapandemin. Mer specifikt uppnås detta genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med elva restaurangföretag i Norrbotten. Restaurangföretagens sätt att hantera Coronapandemin har sedan analyserats utifrån Contingency Theory, Simons LOC med utgångspunkt i interaktiva- och diagnostiska styrsystem samt teorin om den ideala användningen av ekonomistyrning. Studiens slutsatser visar att det finns många likheter i hur restaurangföretagen har hanterat och fortfarande hanterar den rådande Coronakrisen. Nya intäktsställen, finansiella åtgärder för att minska kostnader och förändring i planeringen har varit återkommande strategier för att överleva krisen. Resultatet visar att dessa strategier indikerar på ett möjlighetssökande beteende som stimulerar lärande, idéskapande och kreativitet samt uppmuntrar till dialog och debatt vilket tyder på att interaktiva styrsystem har en betydelsefull roll för att anpassa sig till rådande situation och bemöta de osäkerheter som uppstår under en krissituation. Studiens resultat visar även att många av restaurangföretagen upplever ett ökat behov av kontroll under osäkra perioder och nämner budget som en relevant kontrollmekanism, vilket tyder på ett diagnostiskt arbetssätt. Huvudslutsatsen blir därför att restaurangföretagen främst arbetar interaktivt men till viss del även diagnostiskt i sitt sätt att hantera Coronakrisen, vilket tyder på en viss balans mellan dessa styrsystem. / A crisis is usually associated with high uncertainity and with a major threat to companies. Each crisis is also unique, which means that every situation will be handled differently. The Coronavirus outbreak is a global and unique crisis that has posed a major challenge to the restaurant industry. Authorities have introduced restrictions that have limited the amount of guests at restaurants, which has in a short time frame resulted in reduced sales. With this in mind, the purpose of this study is to describe and explain how companies in the restaurant industry have managed the current Coronacrisis. The purpose is achieved by comparing the restaurants´ strategies during the Coronapandemic. More specifically, this is achieved through a qualitative study through semi-structured interviews with eleven restaurants in Norrbotten. The restaurants´ way of manage the Coronacrisis has then been analyzed from Contingency Theory, Simon´s LOC based on interactive- and diagnostic control systems and the theory of the ideal use of management control systems. The conclusion of the study show that there are many similarities in how restaurants have managed and still manage the current Coronacrisis. New revenue streams, financial measures to reduce costs and changes in planning have been recurring strategies for surviving the crisis. The results show that these strategies indicate on an opportunity-seeking behaviour that stimulates learning, creativity and encourages dialouge and debate. This, in turn, shows that interactive control systems play a significant role in adapting to the current situation and responding to the uncertainties that arise during a situation of crisis. The results of the study also show that many of the restaurants experience an increased need of control during uncertain times and mention budget as a relevant control mechanism, which indicates on a diagnostic approach. The main conclusion is therefore that the restaurants mainly work interactively but to some extent also diagnostically in their way of managing the Coronacrisis, which indicates on a certain balance between these control systems.

Hållbarhet har på senare tid fått en större betydelse för företag då allt fler lägger större fokus på det. Det innebär att inte enbart de ekonomiska fördelarna beaktas i företagen utan även miljömässiga och sociala effekter. I takt med att hållbarhetsaspekten fått en ökad betydelse har fokus skiftat till hela försörjningskedjan istället för det enskilda företaget. Det är därmed viktigt med samspel mellan företag i försörjningskedjan för att främja hållbarheten. Företag behöver anpassa sig utefter sina kunder och integrera hållbarhet i verksamheten. Genom att företag i en försörjningskedja arbetar process- och gränsöverskridande kan det stödja hållbarheten. Kunden är en primär intressent för leverantören vilket gör att företaget kan skapa kundvärde genom hållbarhet. Genom att företag integrerar hållbarhetsaspekter som ligger i linje med kundernas behov kan det skapa kundvärde. Det har däremot visat sig att intressenter kan uppleva brister i företags miljömässiga och sociala arbete. Ett problem som kan uppstår är därmed utmaningar i att utveckla samarbete mellan gränserna. Företag står inför risken att förlora kunder om de inte svarar på kundernas krav om hållbarhet utifrån försörjningskedjan. Det kan vara av betydelse för företag att även integrera hållbarhet i deras verksamhetsstyrning. Det har visat sig att företag inte förstår hur de exempelvis ska kommunicera med kunden och anpassa sig efter kundens behov för att skapa kundvärde. Det kan även vara utmanande för företag att integrera hållbarhet i verksamhetens strategi på grund av att det påverkar verksamhetsstyrningen. Det krävs att företags verksamhetsstyrning förändras då organisationer väljer att integrera hållbarhet vilket visat sig vara problematiskt. Företag behöver därmed anpassa sin verksamhetsstyrning för att hantera hållbarhet. / Sustainability has recently become more important for companies as more people put more focus on it. This means that not only the economic benefits are taken into account in the companies but also the environmental and social effects. As the sustainability aspect has become more important, the focus has shifted to the entire supply chain instead of the individual company. It is therefore important for companies to interact with each other in the supply chain to promote sustainability. Companies need to adapt to their customers and integrate sustainability into their operations. Furthermore, when companies in a supply chain are working across processes and borders, it can support sustainability. The customer is a primary stakeholder for the supplier, which means that through sustainability, the company can create customer value. By integrating sustainability aspects that are in line with customers' needs, companies can create customer value. On the other hand, it has been shown that stakeholders may experience absence in companies' environmental and social work. A problem that can arise is thus challenges in developing cooperation between borders. Companies face the risk of losing customers if they do not respond to customers' demands for sustainability. It can be important for companies to integrate sustainability into their strategy. It has been shown that companies do not understand how, for example, they should communicate with the customer and adapt to the customer's needs to create customer value. It can also be challenging for companies to integrate sustainability into the business strategy because it affects their management control system. It is required that companies' management control system changes when organizations choose to integrate sustainability, which proves to be problematic. Companies thus need to adapt their business management to manage sustainability.

Inledning: Traditionell budget har fått mycket kritik under åren vilket har resulterat i att nya alternativa metoder har växt fram. Ett alternativ till den traditionella budgeten är rullande prognoser, vilket också har erhållit en del kritik. Det är vanligt att kombinera dessa metoder men däremot finns det inte mycket forskning om hur detta gör samt varför företag väljer att kombinera dessa styrmedel. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur och varför ett företag styr sin verksamhet genom att använda en kombination av en traditionell budget och rullande prognoser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssätt. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter med olika befattningar på företaget. Intervjuerna har även kompletterats med internt material som har tillhandahållits från fallföretaget. Slutsats: Fallföretaget använder sig av en traditionell budget och rullande prognoser som ett komplement till varandra. Företaget har synkat processerna vilket har gjort att två processer blir en. De använder styrmedlena till störst del till samma syften, däremot används de för olika tidsaspekter. Att kombinera dessa styrmedel har inte visat sig vara tidskrävande för företaget, vilket kan vara till följd av att de har en gemensam process för båda styrmedlena och för att de används för liknande syften. De orsaker som identifierades till att företaget använde sig av en kombination av styrmedlena är för att styrelsen vill det, de är vana vid det och för att de ska kunna erhålla en bättre kontroll över verksamheten. / Introduction: Traditional budgeting has received much criticism over the years, which has resulted in the emergence of new alternative methods. An alternative to the traditional budget is rolling forecasts, which have also received some criticism. It is common to combine these methods, but there is not much research on how this is done and why companies choose to combine these instruments. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how and why a company manages its business by using a combination of a traditional budget and rolling forecasts. Method: The study is based on a qualitative method with an abductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with respondents with different positions at the company The interviews have also been supplemented with internal material provided by the case company. Conclusion: The case company uses a traditional budget and rolling forecasts as a complement to each other. The company has synchronized the processes, which has made two processes one. They mostly use the instruments for the same purposes, however, they are used for different time aspects. Combining these instruments has not proved to be time consuming for the company, which may be because they have a common process for both instruments and because they are used for similar purposes. The company uses a combination of the instruments because the board wants it, they are used to it and because they want to obtain better control over the business.

Sammanfattning Syfte: Med fokus på medelstora och stora svenska företags budgetanvändning syftar denna studie att kartlägga budgetens roll och framtidsutsikter. Detta genom att ta reda på i vilken omfattning budgeten används samt budgetansvarigas uppfattning samt nytta av styrverktyget. Studien syftar även efter att jämföra budgetansvarigas svar mot kritiken för att undersöka hur budgeten eventuellt kan utformas för att hantera den. Metod: En kvantitativ enkätstudie med 226 medelstora och stora svenska företag har genomförts. Studien har använt sig av olika univariata och bivariata metoder för att analysera variabler. Det empiriska resultatet har ställts mot forskares kritik av budgeten, den institutionella teorin samt tidigare resultat från Libby och Lindsays (2010) studie i Nordamerika. Slutsats: Budgetens kritik som studien studerat var från bland annat Wallander (1999), Neely et al. (2003), Hansen et al. (2003), Hope och Fraser (2003a; 2003b) samt Norton och Kaplan (2001). Studiens slutsats visar att kritiken i flera fall var överdriven, med exempel som att budgeten varken för företaget eller chefer tog i närheten av tiden som kritikerna uppgav. Även kritiken om användningen av budgeten som prestationskontrakt och att den skulle vara utbredd var överdriven där endast ett fåtal procent använde budgeten på detta vis. I andra fall används olika lösningar för att hantera kritiken med budgeten, med exempel som att en stor del av svenska företag tillåter revideringar i någon form under budgetåret samt har påskyndandeprocesser på plats för att hantera kritiken om att budgeten hindrar anpassning och är inflexibel.  Den jämförande delen av studien visade på flera skillnader mellan de svenska och nordamerikanska företagen. Mindre tid spenderas av svenska företag samt chefer i budgeten samtidigt som graden av detaljrikhet var mindre. Vidare är det enklare för svenska företag att få tillgång till resurser utanför budgeten samtidigt som budgeten i större utsträckning revideras. Slutligen används budgetar som fastställda prestationskontrakt i mindre utsträckning bland svenska företag. Dessa skillnader skulle kunna förklaras av Ekholm och Wallin (2000) samt Neely et al. (2003) som tar upp att Sverige länge har varit ledande inom alternativa lösningar till den traditionella budgeten. Vidare kan skillnaderna även bero på institutionella påtryckningar då de institutionella faktorerna generellt är starkare för den svenska populationen än den amerikanska (Honig och Karlsson 2013). Institutionell isomorfism kan även förklara skillnaderna mellan länderna (Dacin 1997). Slutligen hittades flera samband mellan enkätens variabler. En statistiskt signifikant positiv hittades mellan budgetens värde och graden av detaljrikhet. De nordamerikanska företagen hade dock nästan samma värde av budgeten som de svenska, samtidigt som de hade en högre detaljrikhet vilket leder till frågan när det extra värdet av en ökad detaljrikhet avtar. En signifikant korrelation hittades vidare mellan värde och budgetens koppling till strategi vilket bekräftar att budgetprocessen bör vara kopplad till strategiimplementering som Norton och Kaplan (2001) rekommenderat. Resultatet visade även en statistiskt signifikant korrelation mellan företagets storlek och företagets veckor till budget, men inte mellan företagets storlek och värde. Detta säger delvis emot Vaznonienė (2012) som menar på att större företag har bättre möjligheter att investera i budgeten vilket resultatet bekräftar, däremot förkastas det att mer resurser i form av tid bland de stora företagen bidrar till att budgeten blir mer relevant efter företagets behov då ingen signifikant korrelation mellan storlek och värde hittades. Större företag bör därför se över hur budgetprocessen kan effektiviseras, då den extra spenderade tiden inte adderar värde till budgeten. Det gick inte att hitta en statistiskt signifikant korrelation mellan värdet av budgeten och grad av förutsägbarhet. Att ingen signifikant korrelation hittades kan bero på att kritiken angående anpassning som hypotesen om korrelationen var baserad på inte var rättfärdigad bland de svenska företagen vilket var en av våra slutsatser under hypotes 3. / Abstract Purpose: With focus on the budget utilization of medium- and large-sized Swedish companies, this study aims to map out the role and future prospects of the budget. This by determining the extent to which the budget is used together with the perceptions and usefulness of the tool among responsible managers of the budget. The aim is also to compare the manager's responses with criticism to investigate how the budget can be designed to address these.  Method: A quantitative survey was conducted with 226 medium- and large sized Swedish companies. The study used both univariate and bivariate methods to analyze the variables. The empirical results were put against researchers' criticism of the budget, the institutional theory, and previous findings from Libby and Lindsays (2010) study in North America. Conclusion: The budget criticisms that were studied were from Wallander (1999), Neely et al. (2003), Hansen et al. (2003), Hope and Fraser (2003a; 2003b) and Norton and Kaplan (2001). The study's conclusion shows that the criticism in several cases was exaggerated, with examples such as that the time to budget for neither the company nor managers took close to the time stated by the critics. The criticism about the use of the budget as a performance contract and that the use is widespread was exaggerated, as only a few percent used the budget in this way. In other cases, different solutions are used to handle the criticism with the budget, with examples such as a large part of Swedish companies allowing revisions in some form during the budget year and having “fast-track” approval processes in place to deal with the criticism that the budget impedes adjustment and is inflexible. The comparative part of the study showed several differences between the Swedish and North American companies. Less time was spent on the budget by Swedish companies and managers while the degree of detail was smaller. Furthermore, it is easier for Swedish companies to access resources outside the budget at the same time as the budget is revised to a greater extent. Finally, budgets as established performance contracts are used to a lesser extent among Swedish companies. These differences could be explained by Ekholm and Wallin (2000) and Neely et al. (2003) who point out that Sweden has long been a leader in alternative solutions to the traditional budget. Furthermore, the differences may also be due to institutional pressures as the institutional factors are generally stronger for the Swedish population than the American (Honig & Karlsson 2013). Institutional isomorphism may also explain differences between countries (Dacin 1997). Finally, several correlations were found between the variables of the survey. A statistically significant positive correlation was found between the value of the budget and the degree of detail. However, the North American companies had almost the same value of the budget as the Swedish ones, while at the same time having a higher level of detail, which leads to the question when the extra value of increased detail decreases. A significant correlation was further found between value and the budget's association with strategy, confirming that the budget process should be linked to strategy implementation as recommended by Norton and Kaplan (2001). The results also showed a statistically significant correlation between the size of the company and the company's weeks to budget, but not between company size and value. This partly contradicts Vaznonienė (2012) who argues that larger companies have better opportunities to invest in the budget, which the result confirms, but it is rejected that more resources in the form of time among the large companies contribute to the budget becoming more relevant to the company's needs as no significant correlation between size and value was found. Larger companies should therefore review how the budgeting process can be streamlined, as the extra time spent does not add value to the budget. It was not possible to find a statistically significant correlation between the value of the budget and the degree of predictability. The fact that no significant correlation was found may be due to the fact that the criticism regarding adaptation on which the hypothesis of the correlation was based was not justified among the Swedish companies, which was one of our conclusions under hypothesis 3.

SAMMANFATTNING Datum:2023-05-31 Nivå:Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademi för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:Earl Jerwin Sarte Alizah Malik                  (93/12/19) (00/09/17) Titel: Att navigera i det nya normala – En undersökning av Covid-19:s påverkan på arbetssättet och digital transformation inom redovisning. Handledare: Leanne Johnstone Nyckelord: Covid-19, arbetsförhållande, arbetssätt, Ekonomistyrning, Contingency theory, redovisningsekonom Forskningsfråga: På vilket sätt har arbetet för redovisningsekonomer anpassats till de förändrade omständigheterna som följt av covid-19-pandemin? Vidare, vilka av dessa anpassningar kan anses vara fördelaktiga och bör övervägas att bibehålla efter att pandemin har passerat? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pandemin har påverkat redovisningsekonomens arbetsmetoder och att identifiera vilka av dessa nya metoder som kan bli permanenta och fortsätta att användas efter pandeminär över. Genom en omfattande empirisk undersökning med hjälp av kvalitativ metod är målet att kunna dra slutsatser om hur pandemin har påverkat redovisningsekonomens arbetsmetoder. Resultaten från studien kan användas för att hjälpa ledningen att bestämma vilka arbetsmetoder som ska genomföras i framtiden.  Metod: Studien tillämpar kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med fem redovisningsekonomer har genomförts. Slutsats: Studien har belyst konsekvenserna av covid-19 för redovisningsekonomensarbete. Resultaten visar att övergången till distansarbete och ökadanvändning av digitala verktyg har varit betydande förändringar.Vidare har lednings implementering av action controls som respons påpandemin påverkade arbetsmiljön för redovisningsekonomer.Denna forsknings bidrar till en ökad förståelse för hur pandemin harpåverkat redovisningsekonomens arbetsförhållande och identifierar möjligaarbetsprocesser som kan behållas på längre sikt. / ABSTRACT Date: 2023-05-31 Level: Bachelors Thesis in Business Administration, 15 hp Institution: School of Business, Mälardalens University Author: Earl Jerwin Sarte Alizah Malik              (93/12/19) (00/09/17) Titel: Navigating the new normal – An examination of the impact of Covid-19 on the way of working and digital transformation in accounting. Supervisor: Leanne Johnstone Keywords: Covid-19, work conditions, work method, management control, contingency theory, management accountant, Research question: How has the work of accountants been adjusted to the changing circumstances brought by the COVID-19 pandemic? Additionally,which of these adjustments can be seen as beneficial and should be considered for continuation after the pandemic is over?  Purpose:The purpose of this study is to examine how the pandemic has impacted theworking methods of professional accountants and to identify which of thesenew methods may become permanent and continue to be used after the pandemic.Through a comprehensive empirical investigation utilizing qualitativemethodology, the aim is to draw conclusions about how the pandemic hasinfluenced the working methods of professional accountants. The findingsfrom the study can be used to assist management in determining whichworking methods should be implemented in the future. Method: The study uses a qualitative method and semi-structured interviews have been conducted with five accountants. Conclusion: The study has examined the impact of COVID-19 on the work of accountants.The results show that there have been significant changes, such as transitioningto remote work and increased use of digital tools. Additionally, the management'simplementation of action controls in response to the pandemic has affectedthe work environment for accountants. This research contributes to a betterunderstanding of how the pandemic has influenced accountants' work conditionsand identifies potential work processes that can be maintained in the long run.

Bakgrund: Sex timmars arbetsdag har under senare år skapat stor debatt och fler och fler arbetsgivare väljer att testa arbetstidsförkortningen. Till skillnad från tidigare studier i ämnet, som till stor del syftat till att behandla effekter gällande hälsa och välbefinnande, väljer den aktuella studien att fokusera på införandet av sex timmars arbetsdag. En arbetstidsförkortning ställer krav på ökad effektivitet för att en organisation ska kunna behålla sin lönsamhet, varför åtgärder gällande styrning är relevant vid införandet. Tidigare forskning visar att det har blivit allt vanligare att medarbetare ägnar tid åt icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid, vilket är relevant att undersöka i samband med en arbetstidsförkortning. Föreliggande studie undersöker hur två privata företag och två offentliga verksamheter arbetar med styrning för att skapa förutsättningar för en lyckad arbetstidsförkortning. Syfte: Studiens syfte är att ge ökad förståelse för hur organisationer arbetar med styrning för att uppnå ökad effektivitet vid införande av sex timmars arbetsdag. Vidare kommer studien att undersöka om det inom organisationerna funnits något tomt arbete som i samband med införandet kunnat minskas. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod antagits. Undersökningen är en jämförande studie där semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer och medarbetare på fyra organisationer.  Slutsatser: Föreliggande studie visar att cheferna inte upplever någon förändring gällande sitt sätt att styra vid införandet av sex timmars arbetsdag och stort ansvar för förändringar i arbetssätt har förlagts på medarbetarna. Vidare konstaterar studien att ett införande av sex timmars arbetsdag betraktas som en belöning och leder till ökad motivation hos medarbetarna. Slutligen har studien kunnat identifiera tomt arbete inom de undersökta organisationerna som till viss del har kunnat minskas i samband med införandet av sex timmars arbetsdag. / Background: The Six-hour work day has created major debates in recent years, and an increasing number of employers choose to try reduced working hours. Unlike previous studies of the subject, which generally addresses health and welfare effects, the current study chooses to focus on the introduction of a six-hour work day. A work hour reduction requires increased efficiency for an organization to maintain its profitability. Therefore, management control is necessary at the time of implementation of the six-hour work day. Previous research shows that it has become increasingly common for employees to spend time on non-work-related activities during working hours. For that reason, itis relevant to investigate these activities in correlation with a reduction in working hours. The present study examines how two private companies and two public entities work with management control systems to create the conditions for a successful work hour reduction. Purpose: The purpose of the study is to provide a greater understanding of how organizations work with management control systems to achieve increased efficiency when introducing a six-hour work day. Furthermore, the study will investigate whether there was any empty labor within the organizations that could be reduced in connection with introducing the six-hour work day. Method: A qualitative method has been adopted, in order to fulfill the purpose of the study. The survey is a comparative study in which semi-structured interviews were conducted with managers and employees of four organizations. Conclusions: The present study shows that the managers do not experience any changes regarding their way of controlling the employees in connection with introducing the six-hour work day. Instead, the employees have taken big responsibility for making changes in working methods to increase their efficiency. Furthermore, the study finds that a six-hour work day is considered a reward and leads to increased motivation among employees. Finally, the study has been able to identify empty labor within the investigated organizations which, in part, could have been reduced in connection with introducing the six-hour work day.

Problem och syfte: Den här uppsatsen undersöker styrning av produktutvecklingsprocesser ur en cirkulär kontext. Till följd av ökad konkurrens och globalisering så har företag börjat överväga andra affärsmodeller som till exempel cirkulär ekonomi. Tidigare forskning har slagit fast att Stage gate är ett viktigt styrverktyg i produktutvecklingsprocessen. På grund av den ökande forskningen inom cirkulär ekonomi blir det av stor nytta att undersöka produktutvecklingsprocesser i en cirkulär kontext samt styrningen av den. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur produktutvecklingsprocesser i företag som arbetar med cirkularitet styrs. Metod: Det är en kvalitativ studie som bygger på en flerfallstudie. Semistrukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Många forskare har under lång tid definierat produktutvecklingsprocesser som ett antal faser. Med hänsyn till cirkularitet så har studien funnit att strukturen av produktutvecklingsprocessen inte skiljer sig avsevärt från det teorin föreslår. Däremot nämner en majoritet av företagen att arbetet med cirkularitet har adderat en ytterligare dimension att diskutera i de olika faserna. Vad gäller styrningen av produktutvecklingsprocessen i en cirkulär kontext så finns det vissa saker som skiljer sig. Den främsta skillnaden är i vilken grad vissa styrverktyg används. Studien visade att den informella styrningen och den administrativa styrningen med Stage gate har en avgörande roll i utvecklingsprocessen. Slutligen har studien identifierat specifika styrmedel i specifika faser av produktutvecklingsprocessen. / Background and purpose: This essay investigates the management control in the context of the product development process with a focus on circularity. Following the rapid increase in competition as well as globalization, companies have begun to consider different types of business models such as circular economy. A couple of different articles have concluded that Stage gate is a great tool for controlling the product development process. Because of the increased growth in terms of research within the circular economy it is of great importance to study the product development process in a circularity context, as well as the control of it. Purpose: The purpose of this study is to evaluate how the product development process in companies adapting circularity is controlled.  Method: It is a qualitative study based on a case study design. Semi structured interviews have been conducted Conclusion: Many researchers have defined the product development process as a set of phases for a long time. With regards to circularity the structure of the product development process doesn’t seem to differentiate a lot from what the theory suggests. Although, a majority of the companies in the study suggest that the work with circularity has added another dimension to discuss in the phases. When it comes to the control aspect of the product development process in a circularity context, there are some aspects that differ from the theory. The main difference is the emphasis companies put on certain control tools. The study found that informal control and the administrative control tool Stage gate has a major role in the process. Lastly, the study has identified specific control aspects in specific phases of the product development process.

Bakgrund: Polismyndighetens nuvarande styrning och den omorganisation som genomfördes år 2015 har båda varit föremål för kritik. Verksamhetens styrning kritiseras bland annat för att man har ett för stort fokus på kvantitet snarare än kvalitet. Inom myndigheten används olika former av formell samt informell styrning, dessa kan enligt litteraturen både samspela och konkurrera med varandra. När styrningen inte samspelar skapas styrspänningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för verksamhetsstyrning genom att belysa spänningar mellan formell och informell styrning inom Polismyndigheten samt hur dessa hanteras av medarbetarna inom organisationen. Metod: Studien har genomförts på medarbetare inom utredningsverksamheten inom Polisområde södra Skåne och är därmed en enfallsstudie. Vidare har undersökningen antagit en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver hur insamlingen av det empiriska materialet har gått till och dessutom har även vissa dokument använts i kompletterande syfte. Slutsats: Studien identifierar 7 olika styrspänningar inom Polismyndigheten, varav 5 är spänningar mellan formell och informell styrning medan resterande är spänningar mellan formell och formell styrning. Styrspänningarna som identifierats är mellan kvantitet och kvalitet, formella målsättningar och kvalitet, tidskrav och kvalitet, makt till anställda och medarbetardrivet arbete, formella målsättningar och profession, nya prioriteringar och gamla prioriteringar samt formella målsättningar och handlingar. Spänningarnas uppkomst och medarbetarnas hantering förklaras med hjälp av fyra olika institutionella logiker, där den ena logiken försvagar den andra. Detta innebär att en av logikerna blir mest framträdande och också den som följs av medarbetarna inom myndigheten. / Background: The current governance and the reorganization of the the Swedish Police Authority carried out in 2015 have both been subject to criticism. The management control of the government body has been criticised for having a large focus on quantity rather than quality. Within the Swedish Police Authority various forms of formal and informal control are being used, according to the literature, these can both interact and compete with each other. When the two types of control act as competitors management control tensions arise. Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of management control by highlighting the tensions between formal and informal control within the Swedish Police Authority and how these are handled by the employees within the organization. Method: The study was carried out on employees within Police investigation in the Police area of southern Skåne and is thus a case study. Furthermore, the study has adopted a qualitative research strategy with semi-structured interviews. The method describes how the collection of the empirical material has taken place and in addition, certain documents have also been used for supplementary purposes. Conclusion: The study identifies 7 different control tensions within the law enforcement, of which 5 are tensions between formal and informal control while the rest are tensions between formal and formal controls. The identified control tensions are those between quantity and quality, formal objectives and quantity, time requirements and quality, the power which is given to employees and employee-driven work, formal objectives and profession, new priorities and old priorities as well as formal objectives and the actions of the organization. The emergence of the control tensions and how the employees manage these tensions are explained with the help of four institutional logics, where one logic weakens the other. This means that one logic becomes most prominent and also the one that the employees within the organization follows.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljö med föränderliga villkor krävs en tillämpning av sofistikerade styrverktyg inom ett företags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomgått en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella företag. Problemdiskussion: PostNord AB får i dagsläget inte önskad effekt på styrning i verksamheten då det brister i förhållning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsmätning och dess styreffekter i organisationen. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga PostNord ABs ekonomistyrsystem med särskilt fokus på budget och prestationsmätningar och dess styreffekter i organisationen. Vidare är syftet att ge rekommendationer på förändringar av dagens styrsystem, vilka kan ge en förbättrad styreffekt inom PostNord AB - Region Växjö. Metod: Studien innefattar en fallstudie som forskningsdesign. Insamlingen av empiriskt material har skett genom intervjuer, dokument och observationer. Intervjuerna har utförts semi-strukturerat och respondenturvalet har skett utifrån ett kedje- samt lämplighetsurval. Resultat: Problemområden beträffande ekonomistyrsystemets styreffekter har identifierats där förbättringsförslag rörarande företagets mest kritiska områden har rekommenderats. Dessa innefattar en nedtoning av budgeten till förmån för prestationsmätningar, mål kopplade till mått, ökad kommunikation mellan nivåerna samt förhöjd motivation genom ökat deltagande. Slutsats: Marknaden som PostNord AB verkar på kännetecknas av tämligen fasta spelregler med en likartad infrastruktur för distribution. Avgörandet för företagets framgång beror på hur det på mest fördelaktiga sätt kan anpassa och maximera sin verksamhet efter rådande villkor. Detta talar för en ökad användning av processinriktade prestationsmätningar. / Background: In a competitive environment with changing conditions the use of sophisticated management tool are required within a company’s management control system. The company Post Nord AB has, with corporatisation and deregulation undergone a structural change, but still has a state-mandated while competing with fully commercial enterprises. Problems Discussion: Post Nord AB is in the current situation not receiving the desired effect on the control of the business when because of imperfections in the attitude to the budget. This has led to a discussion on the relationship between budget and performance measurement and its control effects in the organization. Purpose: The aim of the study is to map Post Nord AB’s management control system with particular focus on the budget and performance measurements and its control effects in the organization. A further purpose is to provide recommendations on changes to the current control system, which can enhance the control effect in Post Nord AB - Region Växjö. Method: The study includes a case study research design. The collection of empirical data were collected through interviews, documents and observations. The interviews were conducted semi- structured and the selection were based on a chain and suitability selection. Results: Issues concerning control effects of the management control system have been identified and improvement proposals have been recommended. These include a dimming of the budget in favor of performance measurements, goals related to measurement, increased communication between levels and enhanced motivation through increased participation. Conclusion: PostNord AB acts on a market characterized by fairly fixed rules with a similar distribution infrastructure. The essential for the company’s success depends on how it in most beneficial ways can customize and maximize their business to the prevailing conditions. This suggests an increased use of process-oriented performance measurements.

Cette thèse étudie la période de transition associée à l’externalisation d’une activité d’une organisation vers une autre et a pour objectif de décrire la manière dont un dispositif de contrôle hybride entre marché et hiérarchie émerge au cours de cette période. Pour ce faire, nous nous sommes appuyé sur une étude in situ de quinze mois d’un projet mondial d’externalisation de l’activité IT d’un client auprès de trois centres de services mutualisés d’un prestataire. La description du terrain s’articule autour de deux voies de passage conceptuelles ancrées dans l’Actor Network Theory. La première propose de partir de la Théorie des Coûts de Transaction pour aller vers une « économie des coûts de traduction ». La seconde avance le concept d’accumulation de petits points de contrôle fondée sur l’étude d’un « contrôle en train de se faire » (Vosselman & Van der Meer-Kooistra, 2006). La description de la phase de transition émet l’idée que les coûts de traduction et l’accumulation de petits points de contrôle forment un « registre en double » permettant de tracer le mouvement de co-construction de la prestation de services et du dispositif de contrôle associé. Au cours de cette période, les faits locaux furent circonscrits par l’équipe projet pour les ramener au sein du centre de services mutualisés. Ce travail permit d’amorcer un cycle d’accumulation des connaissances. Ce mouvement rendit progressivement le projet et la prestation de services plus réels, mais au prix d’un éloignement irrémédiable avec ce qui avait été spécifié dans le contrat. Dorénavant, le coût pour agir à distance était réduit et le centre de services mutualisés pouvait a priori être considéré comme un dispositif « économe ». Cependant, le processus d’externalisation conduisit à une transformation profonde de l’activité externalisée et de l’identité des différents groupes d’acteurs associés. La comparaison entre les deux situations, avant et après l’externalisation, était rendue complexe du fait de l’existence des coûts de traduction inhérents au passage du contrat au dispositif sociotechnique nécessaire à la réalisation de la prestation de services. / This dissertation is dedicated to the transition period related to the outsourcing of an activity from an organization to another one. Its objective is to describe the emergence of a hybrid control device between market and hierarchy. We studied during 15 months a global IT outsourcing project from a client to three customers’ shared service centers. The field analysis is based on two “conceptual ways” grounded in Actor Network Theory. The first moves from Transaction Cost Economics to “Translation Cost Economy”. The second one puts forward the concept of small points of control accumulation responding to Vosselman & Van der Meer-Kooistra’s call to investigate “control in the making” (2006). The transition phase shed light on the proposition that costs of translation and small points of control accumulation created a “double register” tracing the movement of services co-construction and the related control device emergence. The local facts were framed by the project team and brought into one of the shared IT service center. An accumulation cycle of knowledge was running. This movement made both the project and the service actual but at the cost of translating the initial service defined by the contract. The price to act at distance was reduced and the shared IT service center could be considered as “economic”. However, the outsourcing process led to a transformation of the IT activity and modified the identity of the groups of actors. The comparison between the two situations, before and after outsourcing, was made difficult because of translation costs inherent to the transformation of the contract into a socio-technical device implemented to deliver the service.