During the late 1960s and early 1970s, Sweden was a major recipient of children adopted from abroad. Many of these children originate in countries in Asia and South America and have now grown up and are in their 50s. Over the years, there have been different opinions about how these children should or can fit into Swedish society and what consequences it can have for the children. I have in various contexts during my life come into contact with other visibly expatriates who experience a feeling of belonging but still not. That one is expected to be and feel Swedish but that society and people in the environment do not really allow it to happen. Over the years, several voices have also discussed mental illness, relationship vulnerability, a sense of exclusion and an experience that something "is broken". This is something that has affected me and that has led to my curiosity about exploring the area more deeply. The purpose of this study is to investigate how transnationally adopted women perceive their self-image. Seven interviews have been conducted with visibly foreign adopted women born in India, Thailand, Colombia, and British Guiana. All respondents have come to Sweden before or at the age of two. The results have been analyzed using social psychological theory, symbolic interactionism, and theoretical thoughts by Goffman. The first research question was about what factors in the adopted family image can be used as a basis for the influence of the self-image. Family-related factors that have had an impact are both the family structure and composition themselves, but also events during childhood and childhood. The significant others have proven to be of great importance for the conditions given for building a safe and positive self-image. For some, early separation experiences have set a mark when later in life they have experienced separation anxiety and in some cases relationship vulnerability to others. The second research question was to find out which factors in the adoptee’s interaction with society can be the basis for the influence of the self-image. The adoptee’s interaction with society has been shown to influence the self-image as the surroundings contribute to a tangible middle-class relationship. Not all respondents are affected by the prejudices and beliefs of the environment as they have different resistance to vulnerability, prejudice, and normative beliefs. However, most people feel that prejudice from the environment affects self-image and creates what Goffman describes as stigma. The mental health is affected by a combination of family and society, as the significant other has a major impact on how the child navigates the outside world. Mental health seems to be influenced by growing up conditions and opportunities to explore ones internal. Finally, it has been shown that the respondents' self-image is very much influenced by the environment's ability to "stamp" the respondents through boundless curiosity and questioning.

No description available.

denna uppsats presenterar videoverket State of mind av Jesper Bror Palmqvist. Texten börjar med en beskrivning av verket och dess bakgrund, för att sedan diskutera idare de olika centrala beståndsdelarna om verket innehåller. Verket visar en uppläsining av en visuell dagbok skapad av konstnären. Han skapade dagboken under en resa i Indien då han utforskade sin mammas historia. Verkets teman inkluderar ämnen kring identitet, adoption, distans, minne, tillhörighet och abstraktion. Uppsatsen använder sig av essäform där konstnären själv beskriver hur den konstnärliga processen till verket sett ut samt hur konstnären kopplar de olika beståndsdelarna till hans omvärld och identitet. Det centrala i texten handlar om vad det innebär att berätta en privat berättelse samt vad en odefinerbar identitet är och hur en sådan kan villkora en individs världsbild.

The aim of this thesis was to better understand how young men with non-European ethnicity experience life in Sweden, and which expectations they think society has on people with their group affiliation. A qualitative method with an inductive approach was applied where five men with non-European ethnicity, between the ages of 19–25, were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed using interpretative phenomenological analysis (IPA). The feeling of “betweenship” was common and many participants had struggled with the shaping of their ethnic identity. The language worked as an in- and out-group marker, where traditional Swedish language and suburban language were used for social categorization. Integration is highlighted as an ideal where people with non-European background are expected to adopt the majority norms. Prejudice and stereotypes against people with non-European background is associated with violence and criminality, which lead to the use of active and passive coping strategies in the form of avoidant and open conversation. / Syftet med denna studie är att förstå hur unga män upplever att det är att leva i Sverige med utomeuropeisk bakgrund och vilka förväntningar de upplever att det finns på personer med deras grupptillhörighet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades och fem män med utomeuropeisk bakgrund i ålder 19–25 intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Känslan av mellanförskap var vanligt förekommande och många hade haft svårt att utforma sin etniska identitet. Språket var en in- och utgruppsmarkör, då “rikssvenska” och “förortssvenska” användes vid social kategorisering. Integration lyfts fram som ett eftersträvansvärt ideal eftersom personer med utomeuropeisk bakgrund förväntas anpassa sig till majoritetssamhällets normer. Fördomar och stereotyper om personer med invandrarbakgrund förknippas med våld och kriminalitet, vilket gav upphov till aktiva och passiva copingstrategier i form av undvikande och öppen dialog.

Denna studie syftar till att belysa upplevelser av att leva i ett s.k. mellanförskap och därtill attstudera vid konstnärliga utbildningar. Detta analyseras med stöd av postkolonial teori. Mellanförskap i den här bemärkelsen är en term i syfte att förklara den sortens identitet somsammanfogas av flera olika kategorier, där etnicitet och rasifiering är särskilt centrala. Jag vill därtill bidra med kunskapsfördjupning inom det bildpedagogiska fältet kringmellanförskapserfarenheter. Ambitionen för arbetet är att synliggöra brister i mötet medpersoner som upplever social orättvisa i ett mellanförskap på konstnärliga utbildningar ochbildlärarutbildningar, samt hur detta påverkar deras möte i estetiska val. I studien framkommerdet ofta att det finns en känslan av en stark vithetsnorm på dessa utbildningar. Det finns få tidigare studier på ämnet av individers estetiska preferenser i relation till derasutbildning på konstnärliga institutioner. Denna studie ämnar tillföra en nyansering i forskningengenom att fokusera på hur mellanförskapet speglar estetik och social samhörighet. I denna studiebesvarar jag två frågor: 1. Hur upplever studenter i mellanförskap det bemötande de får påkonstnärliga utbildningar? 2. Hur upplever studenter i ett mellanförskap att deras estetiskauttryck blir bemötta? Jag har genom en fokusgrupp haft samtal och workshop med personer som lever i mellanförskapoch har gått eller går en konstnärlig utbildning. Fokusgruppen utövade tillsammans trekonstaktioner genom en konstnärligt gestaltande performance som ägde rum på Konstfacksvårutställning 2022.

The purpose of this study is to investigate how people living with a mixed culture experience the integration process in Sweden. The overall point of the essay is to create a greater understanding of how my interviewees, who belong to the second generation of immigrants, experience that their identity is shaped by the fact that they live in mixed cultures at the same time. The motive is also to create an understanding of their experiences of inbetweenship. To achieve the goal of the study, I will interview six different people who belong to the second generation of immigrants. The results of the study showed that their social interactions and the environment affect their identity development and the feeling of inbetweenship. I have come to the conclusion that not all my informants experience inbetweenship

The project Roots and Routes is an intergenerational narrative connecting three locations: London, Mandeville and Stockholm, focusing primarily on the histories of women and non-binary people. It looks at what affect it has on our sense of cultural identity to grow up in the diaspora, disconnected from the country of our parents or grandparents. Roots and Routes presents the search for a sense of belonging, whilst existing in the in-between. This report explores the different elements of the project, through text and image.

Denna studie syftar till att undersöka hur utanförskap och gemenskap kommer till och utvecklas i utsatta svenska områden. Då klyftorna mellan innerstad och förort växer allt större och synen på specifika förorter förändrats, är det väsentligt att undersöka varför detta är fallet och vad det har för konsekvenser. Genom att analysera ett 50-tal personliga berättelser i olika former och söka spår efter beståndsdelar av såväl materialistiska som idealistiska förklaringsmodeller tillförs en nyanserad bild av utanförskap i förorter. Fortsättningsvis ser vi, utifrån dessa personliga skildringar, närmare på hur gemenskap kan utvecklas trots den marginalisering människor i dessa områden upplever. Analysen visar att utanförskap attribueras till både diskriminerande förhållningssätt och att välfärdsinstitutioner retirerar. Vidare ser vi att gemenskap följaktligen utvecklas som en motreaktion till dessa orättvisor. Resultaten åskådliggör således att gemenskap i förorter kännetecknas av flera olika aspekter. Sammanhållningen karakteriseras av idéer kring civilsamhälle och plats samt reflektioner kring identitet. Vi finner även att gemenskapen upplevs vara en direkt reaktion mot utanförskapet och att den utmärks av människors olikheter samt utvecklingen av språk och identiteter. Till följd av analysen konstaterar vi att det förekommer flera olika förklaringar till fenomenen och att en hybridteori kan utvecklas för vidare forskning inom området.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera en grupp adopterades egna erfarenheter av utanförskap samt att studera deras erfarenhet av stöd i detta utanförskap. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer från sex personer som är internationellt adopterade från Colombia som alla vuxit upp i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys.  Resultatet visar på att samtliga intervjupersoner mer eller mindre har upplevt ett utanförskap under uppväxten. Det har även framkommit att personernas "icke-vita" utseende har haft stor betydelse när det kommit till omgivningens bemötande gentemot dem, vilket dels har bidragit till att den adopterade upplevt en känsla av att inte passa in i samhället. I studien blev det även uppenbart med ett annat typ av utanförskap vilket var känslan av att befinna sig i ett mellanfack. Att befinna sig i ett mellanfack var något som vissa intervjupersoner kände igen då de inte känt någon samhörighet till varken Sverige eller Colombia. Att få stöd har vi sett utifrån vårt resultat är viktigt för intervjupersonerna. Det resultat som framkom gällande kännedomen av stöd som var riktat till adopterade var väldigt begränsad och nästan obefintlig bland intervjupersonerna.

This study aims to examine young Swedish people's experiences of living in an intermediate situation as multicultural personS in a society where the social norms are being white and "Swedish". The intermediate situation is described as the feeling of being from two different cultures yet not being a part of either.