Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på skogsfastigheter. Detta har gjorts genom en kvalitativ ansats där värderare fick delta i öppna intervjuer och resonera kring dessa nyttor.Resultatet visar att värderare låter i stor del ortsprisjämförelser utvisa vad sådana nyttor är värda i närområdet. De som inte kan utvisas i ovannämnda material, fick bestämmas på den öppna marknaden mellan köpare och säljare. Viss speciell hänsyn togs till fastighetens läge och jakt, men dessa värden fås ofta fram av jämförelsematerialet.Studien har visat att det är andra faktorer som de undersökta tror påverkat prisutvecklingen mer, nämligen förväntansvärde på fortsatt värdeutveckling samt viljan att investera i en historiskt sett säker investering. Att använda sig av begreppet "icke-monetär nytta" har visat sig vara svårt, och författarna föreslår att kalla dessa mjuka värden istället. Detta för att minska behovet av att kvantifiera dessa, och istället rikta energin på att förbättra databaserna för ortsprismaterial för att säkerställa att värderingen av skogsfastigheter är korrekt och adekvat. / The market for forest properties was previously regulated, which meant that the price of a property could not be considered as a market value. When the market was deregulated in the early 1990's, the market prices rose rapidly. This development was very interesting, as the previously most important factor affecting the prices, the timber value, did not always have the same development as the property prices, which led to a gap.This gap has been called non-monetary value in previous research, which unlike the timber does not contribute any revenue. Previous research has determined that this value may consist of owning-, sentimental-, natural and recreational values, and that these values varies significantly among different buyers, and how they individually value them. How can an appraiser determine a market value, when such a large part of the value consists of a highly variable factor is very interesting.This study has investigated how the appraiser takes into account these non-monetary values in their assessment of the market value on a forest property. This has been done through a qualitative approach in which appraisers were allowed to participate in interviews and discuss these values openly.The result shows that appraisers let a large part of these values be estimated by comparison of sales in the vicinity. Those who cannot be estimated in the above mentioned comparison, were let to be determined on the open market between buyers and sellers. Some consideration was given to the property's location and hunting rights, but the value of them were often included in the comparison material.The study has shown that there are other factors that the informants believe have affected the price development more, namely the expectation value of the continued increase in property prices and the willingness to invest in a historically safe investment. Making use out of the concept of "non-monetary values" has proven to be difficult, and the authors suggest that they should be called soft values instead. This is to reduce the need to quantify them, and instead focus energy on improving databases for sales comparisons to ensure that the valuation of forest properties is correct and adequate.

This thesis has been conducted through a qualitative research method in order to explain the concept of helicopter money and how to implement it in Sweden in line with present law. Milton Frideman was the first to coin the concept of helicopter money. His theory was that a permanent increase of the monetary base via money transferring to households would increase the aggregate demand and consequently result in an increase of the inflation level. Further Ben Bernanke has developed this theory to not only include transferring money to households but to the government in order to enable an increase in public spending and increase of inflation. Helicopter money is a form of direct monetary financing, which is illegal in Sweden today. There are ways to implement it though by doing an implicit transfer to the government through purchases of treasury bonds that are held in infinity. Helicopter money therefore requires cooperation between the government and the Riksbank. In order for helicopter money to be a sufficient tool the money that are being transferred needs to be consumed. Helicopter money has the unique quality that it’s irredeemable. Which result in an asymmetric treatment of the money, which mean that households never have to repay these money and therefore the consumption propensity rises. Helicopter money also weakens the currency, which results in an increase of inflation. Transferring money to the households would probably increase the inflation level but it also entails risks. If we on the other hand transfer the money to the government we can be absolutely certain that inflation will rise. The best way to implement helicopter money in order to achieve a higher inflation and at the same time taking present law into account is therefore to make an implicit transfer to the government. A good communication and explanation of the intentions are of great importance in order to retain the trust of the government and institutions. / Denna uppsats har genom en kvalitativ undersökning redogjort för begreppet helikopterpengar samt vilka förutsättningar som krävs för att implementera det i Sverige med hänsyn till rådande lagstiftning. Helikopterpengar bygger på en teori av Milton Friedman och innebär en permanent ökning av penningmängden via en transferering till hushållen vilket resulterar i en ökad aggregerad efterfråga och stigande inflation. Begreppet har utvecklats av bland annat Ben Bernanke som menar på att en transferering av helikopterpengarna likväl kan ske till staten för att öka offentliga utgifter och på det sättet driva upp inflationen. Helikopterpengar är en typ av direkt monetär finansiering som är förbjuden i Sverige med dagens lagstiftning. Det går dock att praktiskt tillämpa helikopterpengar genom att göra en indirekt transferering till staten genom köp av statsobligationer som hålls för evigt. Helikopterpengar kräver alltså ett samarbete mellan staten och Riksbanken. För att helikopterpengar ska få önskad effekt bygger det på att pengarna konsumeras. Helikopterpengar innebär en asymmetrisk behandling av pengarna vilket gör att hushållen inte behöver betala tillbaka pengarna i framtiden och konsumtionsbenägenheten ökar. Helikopterpengar urholkar kronans värde vilket leder till en svagare valuta som i sin tur också bidrar till en ökad inflation. En transferering till hushållen skulle med stor sannolikhet ge effekt på inflationsnivån men medför även risker. Genomförs däremot en transferering till staten kommer inflationen med säkerhet att öka då staten kan se till att varje krona spenderas. Bästa sättet att implementera helikopterpengar för att få störst effekt med hänsyn till rådande lagstiftning är alltså att göra en indirekt transferering till staten. Det är även viktigt att kommunicera intentionerna på ett pedagogiskt sätt för att marknaden ska behålla förtroendet för pengar och institutionerna.

Ett företag som ska välja mellan olika investeringsalternativ kan använda sig av nettonuvärdesmetoden för att beräkna vilken investering som anses mest lönsam. För att genomföra uträkningen prognostiseras framtida positiva kassaflöden som investeringen förväntas generera. Nettonuvärdesmetoden kan även användas vid bedömningar av infrastrukturinvesteringar men för den offentliga sektorn är de positiva kassaflödena inte lika frekventa i investeringsprocessen. För den offentliga sektorn är det istället befolkningens nytta av en investering som värderas. Nyttan är från början kvalitativ och värderas monetärt med hjälp av kalkylvärden, kalkylprinciper, trafikprognoser och andra verktyg. En monetär värdering av nytta gör att en nettonuvärdesuträkning blir möjlig. För att genomföra omformuleringen används en metod som kallas Cost-Benefit Analysis. Genom metoden identifieras de kvalitativa effekterna av en investering för att de sedan ska kunna kvantifieras. Studiens undersökningsenhet är Trafikverket som utvecklar och underhåller det Svenska transportsystemet. Studien har identifierat vilka värden Trafikverket kvantifierar i sin nettonuvärdesuträkning, vilka faktorer som ligger bakom värderingen och hur kvantifieringen går till. Det är nyttan i form av sparad tid, trafiksäkerhet och konsekvenser för miljö som kvantifieras. Undersökningen har skett genom insamling av teori i form av vetenskapliga artiklar samt rapporter och den empiriska utgångspunkten har varit de rekommendationer och den beräkningsmetodik som Trafikverket använder sig av vid den monetära värderingen. Värderingen av nytta som genereras av en investering är beroende av befolkningens betalningsvilja för ökad nytta. Det är den betalningsviljan som är grunden för de rekommendationer som Trafikverket följer. Resultatet har visat de faktorer som är grunden för värderingen, vilka värden som kvantifieras och hur kvantifieringen är möjlig, för att Trafikverket ska kunna använda nettonuvärdesmetoden för att göra en bedömning angående ett investeringsalternativ. / When a company decides which project to invest in among different alternatives they can use the net present value method. The method uses the expected generation of cash flow from the different investments in order to determine which investment would generate the most profit for the company. The net present value method can also be used by the public sector to decide between different projects. The public sector does not consider the same aspects with regards to cash flows as companies. The public sector calculates future cash flows in terms of benefits and costs for the countries population. The benefits from an investment are qualitative from the start and need to be monetized in order to be used in the net present value calculation. The quantification of the qualitative effects is accomplished though calculation values, calculation principles, traffic forecasts and other applications. To be able to facilitate the transformation the public sector can use a method called Cost-Benefit Analysis. The method makes it possible to identify the qualitative effects of an investment and then translate the effects to quantity values. A case study has been made with the Swedish Transport Administration as investigation unit, which is the organization that develops and maintains the Swedish transportation system. The case study has resulted in an identification of which values the Swedish Transport Administration decides to monetize, which aspects the values depends on and how the monetization is made. It is the benefits of saved travel time, value of a statistical life and environmental effects that are monetized. The theoretical part of the study is composed of scientific journals and reports. The empirical part of the study has been founded in the different recommendations and calculation methods which the Swedish Transport Administration uses to perform the monetization. The valuation of the benefits generated from a project is dependent on the populations’ willingness to pay for it. It is the willingness to pay which is the foundation of the recommendations which the Swedish Transport Administration adhere to. The results have shown the different aspects which are the foundation for the valuation. The results have also shown which values are quantified and how the quantification is possible to enable the Swedish Transport Administration to use the net present value method in order to judge different investment alternatives.

This paper was conducted with the purpose of estimating a monetary value of leisure (VL) time for the population in Sweden. The model used is developed by Jara-Diaz et. al. (2008). Due to the lack of studies of the value of leisure time for the Swedish population parameter values for Germany and Switzerland was used. This since their population characteristics is most like the Swedish population characteristics and represents both higher and lower levels of taxes and wage rates. The parameter values stand for an average benefit of having leisure time from a study in Karlsruhe, Germany, and Thurgau, Switzerland, and was used in a combination with Swedish statistics to obtain a value of leisure time. Results from Jara-Díaz et. al. (2008) shows that the population in Thurgau has a higher value of leisure time, most likely since they have a higher wage rate and a lower tax than the population in Germany, but the parameters from Germany are higher. The results therefore show a higher value of leisure time with estimates from Karlsruhe. The value of leisure time represents 35%-208% of the wage rate after tax with parameter values from Karlsruhe, and 23%-137% of the wage rate after tax with parameter values from Thurgau. The value of leisure time correlates with income and the result show that to have a positive value one need to have a yearly income closer to 200 000 SEK after tax. For people under 200 000 SEK the value of leisure was negative, in other words, they are unwilling to pay for an hour of leisure time. The results from the model is a form of willingness to pay for one additional hour of leisure time. A Monte Carlo simulation was conducted on the average value of parameter α (average individual preferences of sparing time for consumption) and β (average individual preferences of sparing time for activities). The author assumes that the population in Sweden would be most likely to have an average benefit that is located between the estimates of the average benefit for Karlsruhe and Thurgau. The analysis shows that for people of age 20-64 years the median of leisure time is 165 SEK, and for the younger ones, 16- 19 years, the median value of leisure time is 4 SEK. / Den här uppsatsen gjordes med syftet att ta fram ett monetärt värde för fritid (Value of Leisure, VL) för den svenska populationen. Modellen som används har tagits fram av Jara-Diaz et.al. 2008. I brist på studier av det monetära värdet för fritid för den svenska populationen har parametervärden för andra länder med liknande populationskaraktäristikan jämförts. Valet föll slutligen på Tyskland och Schweiz, då dessa länder även representerar högre och lägre nivåer av skatt och löner jämfört med Sverige. Parametervärdena står för en genomsnittlig nytta av att ha fritid från en studie gjord i Karlsruhe, Tyskland och i Thurgau, Schweiz och används i kombination med svensk statistik för att få fram ett värde av fritid. Resultat från Jara-Díaz et. al. (2008) visar att populationen i Thurgau har ett genomsnittligt högre värde på fritid, troligtvis för att de har en högre genomsnittlig timlön och en lägre skatt än populationen i Karlsruhe, men parametervärden från Karlsruhe är högre än de från Thurgau. Studiens resultat visar därför ett högre värde av fritid med parametervärden från Karlsruhe. Värdet sträcker sig mellan 23%- 137% av lönenivån efter skatt med estimat från Thurgau och mellan 35%-208% av lönenivån efter skatt med estimat från Karlsruhe. Värdet för fritid korrelerar med inkomsten och siffrorna visar att individen behöver ha en årsinkomst på närmare 200 000 kr efter skatt för att ha ett positivt värde. För de som tjänar under 200 000 kr är värdet negativt, med andra ord, de är ovilliga att betala för fritid. Resultatet från modellen är en form av betalningsvilja för att få ytterligare en timma fritid. En Monte Carlo simulering har gjorts med genomsnittet av α (genomsnittlig individuella preferenser att avvara tid för konsumtion) och β (genomsnittlig individuella preferenser att avvara tid till aktiviteter). Detta eftersom författaren anser att populationen i Sverige sannolikt skulle ha en genomsnittlig nytta som är värderad mellan den genomsnittliga nyttan för Karlsruhe och Thurgau. Analysen visar att medianen för värdet av fritid är 165 SEK för individer 20-64 år, och för de yngre, 16-19 år, är medianen för värdet av fritid 4 SEK.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.

Fastighetsmäklarbranschen kantas av hög personalomsättning, vilket kan ses som en signal på en stressig arbetsmiljö. Dessutom har branschen ett utpräglat system där prestationsbaserad lön i form av provision förekommer i stor utsträckning. Enligt tidigare forskning är stress en indikator på en ohälsosam arbetshälsa, vilken i sin tur påverkar motivationen att prestera. Med denna utgångspunkt sågs behovet att utforska fastighetsmäklarnas arbetssituation vilket ledde till studiens syfte: att bidra med kunskap om hur fastighetsmäklare i Sverige upplever sin arbetshälsa utifrån lön, belöning och motivation, samt att undersöka vilken betydelse dessa faktorer har för prestationen. En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes. Datainsamlingen genomfördes genom en webbenkät som utformats delvis med hjälp av Effort Reward Imbalance-modellen (ERI-modellen), samt beprövade mätinstrument för att mäta motivation. Den teoretiska utgångspunkten i studien var att olika typer av lön och belöning, samt inre och yttre motivation kan påverka medarbetares mående både positivt och negativt. ERI-modellen kan mäta stress i arbetssituationen genom att identifiera om det föreligger en obalans mellan en individs ansträngning och belöning, samt om överengagemang föreligger.  Studiens resultatkapitel påvisar att fastighetsmäklare är en stressad yrkesgrupp. Genom att analysera den sammanställda datainsamlingen med hjälp av studiens teoretiska referensram landade diskussionen i ett antal slutsatser. En slutsats var att minoriteten av fastighetsmäklarna upplever en negativ obalans i kombination med högt överengagemang, samt att de löper stor risk för negativ arbetshälsa. Studiens resultat visade även att typ av löneform inte har påverkan på stressnivån. Vidare drogs slutsatsen att ickemonetär belöning har störst positiv betydelse för stressnivån bland de som har provisionslön. Ytterligare en slutsats var att mäklare generellt drivs mer av inre motivation än yttre motivation, vilket är positivt då inre motivation bidrar till bättre arbetshälsa. Slutligen konstaterades att mäklare är motiverade och kan prestera väl trots den stressiga arbetssituationen. / The real estate industry has a high level of staff turnover, which can be a sign of a stressful environment at work. In addition, the industry has a distinct system where performance based remuneration in the form of commission occurs to a large extent. According to previous research, stress is an indicator of poor work health, which in turn affects the motivation to perform. Considering this, the purpose of this study was to examine how real estate agents in Sweden experience their occupational health based on salary, reward and motivation, and to examine what significance these factors have for their performance. A quantitative method with cross-sectional design was used. The collection of data was carried out through a web survey which was partially designed by using the Effort Reward Imbalance model (ERI-model), as well as evidence-based tools for measuring motivation. The theoretical starting point of the study was that different types of salary and rewards, as well as intrinsic and extrinsic motivation can affect employees' well-being both positively and negatively. The ERI-model can measure stress in the work situation by identifying whether there is an imbalance between a person’s effort and reward, and whether overcommitment occurs. The results of the empirical data showed that real estate agents are a group that suffers from work-related stress. By analyzing the compiled data collection, using the theoretical framework of the study, the discussion resulted in several conclusions. One of the conclusions was that a minority of the real estate agents experience a negative imbalance in combination with a high level of overcommitment. Consequently, they run a high risk of negative work health. The results of the study also showed that the type of salary does not influence the stress level. Moreover, it was concluded that non-monetary rewards are the most important factor to reduce stress among those who have commission pay. Another conclusion was that real estate agents are generally more driven by intrinsic motivation than extrinsic motivation, which is positive because intrinsic motivation contributes to better work health. Finally, it was found that real estate agents are highly motivated and can perform well despite their stressful work environment

Syfte: Det finns en stor brist på kunskap om att översätta klimatpåverkan till ett monetärt värde. Forskare har under flera decennium studerat och forskat inom området och tagit fram flera metoder och verktyg inom LCC (Livscykelkostnad). Forskarna frågar sig varför inte dessa används i branschen? Målet med denna studie är att ta fram ett arbetssätt för att med hjälp av LCA (Livscykelanalys) utföra en LCC med invägd miljökostnad. Metod: De metoder som används för att nå målet med arbetet är mailintervjuer, observationer, dokumentanalys och litteraturstudie. Resultat: Arbetet beskriver att kommunala bostadsbolag inte använder sig av LCC i någon större utsträckning. En fallstudie har utförts på två hus i Kv. Vingpennan 2 i Kungsängen. Arbetet presenterar utifrån fallstudien, ett arbetssätt där miljökostnad översätts till ett monetärt värde med hjälp av LCA och LCC. Konsekvenser: Eftersom kommunala bostadsbolag inte arbetar med LCC analyser i den utsträckning som skulle behövas i nuläget skulle någon form av krav från kommun kunna bli aktuellt. Byggnation som är en stor koldioxidbov skulle behöva en sådan typ av krav, i form av till exempel en koldioxidskatt som räknas fram i början av varje nytt byggprojekt. Orsakerna varför inte LCC används i någon större utsträckning är många. Osäkerhetsfaktorerna för uppskattning av ett monetärt värde för miljöpåverkan inom LCC anses vara en bidragande orsak. Om dessa krav som detta arbete föreslår skulle ställas på beslutsfattarna då tvingas de att lära sig att arbeta aktivt med LCC. Den nya ISO standarden 14008:2019 kan vara en början till fungerande arbetsmetoder med LCC där miljökostnaden kan räknas fram. Begränsningar: Val av metoder och strategier har varit passande för detta arbete. Det som dels har begränsat resultatet är att fallstudien endast pågått en kort tid i projektet Kv. Vingpennan 2 och dels att det finns olika LCA-verktyg på marknaden. Innehållet i dessa LCA-program kan ha begränsat arbetet då de inte är exakta med verkligheten. De osäkerhetsfaktorer som finns i en LCC analys kan göra att den som utför analysen kan tolka de olika faktorerna på olika sätt och därför få olika resultat. / Purpose: There is a lack of knowledge of translating environmental cost to a monetary value. Sientcis has during the last decades studied and researched the field and developed several methods and tools within the Life cycle cost (LCC). The researchers are wondering why these are not used in the industry? The goal in this study is to develop a working method on how to build better for the climate using Life cycle assessment (LCA) and LCC. Method: The methods used to reach the goal of the study are mail interviews, observations, document analysis and literature review. Findings: The result of the study describes that municipal housing companies do not use LCC a lot. A case study is done on two houses in Kv. Vingpennan 2 in Kungsängen, Jönköping. The study presents, based on the case study a method for working with LCC with a environmental cost translated into a monetary value by using LCA. Implications: Since municipal housing companies at present do not work with LCC analyses to the extent that would be needed, some kind of demands from the municipality could be relevant. The construction sector is emitting a lot of carbon dioxide that is why some kind of tax should be calculated in the beginning of a new building project. There are many reasons why LCC is not so much in use. The uncertainty factors for estimating a monetary value for the environmental cost within the LCC might be a contributing factor. If the requirements that we propose would be put to the decision makers they would be forced to learn how to and work with LCC. The new ISO standard 14008:2019 could be the beginning of work methods for LCC where the environmental cost could be calculated. Limitations: The choice of methods and strategies for this study has been appropriate. The limitation is that the case study has only been studied over a shorter time of the studied projects time and that there is a lot of different programs for making a LCA and the materials in those programs is not always the exact same as in the real project. The uncertainties in an LCC could make the results variate a lot depending on who makes it.

Weserdomen 2015 resulterade i en strängare tolkning av EU:s ramdirektiv för vatten vilket bland annat innefattade att inga exploateringar får tillåtas om dessa medför att minst en kvalitetsfaktor i vattnet får en sämre statusklass, oavsett hur övriga kvalitetsfaktorer påverkas. Den strängare tolkningen, i kombination med en ökad urbaniseringsgrad, ställer högre krav på samhällets hantering av spill- och dagvatten. Ett vanligt sätt att säkerställa ovanstående krav är att tillämpa olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Syftet med dessa lösningar är att hantera dagvattnet så nära uppkomstkällan som möjligt. I vissa fall kan det dock tänkas att det finns mer effektiva åtgärder för att säkerställa god vattenstatus.   En åtgärd som syftar till att kompensera för frånvarandet av en annan åtgärd kallas för kompensationsåtgärd. I det här examensarbetet har fallet med att spåra och åtgärda felkopplingar i ledningsnätet (spillvatten kopplat på dagvattennätet) undersökts som kompensationsåtgärd för LOD. Den specifika LOD-lösning som använts i arbetet har varit dagvattendammar. Examensarbetet har utrett rådande lagstiftning vad gäller kompensationsåtgärder samt gjort en fallstudie för Bällstaån med en kostnads-nyttoanalys där åtgärdandet av felkopplingar jämförts med anläggandet av dagvattendammar.   Resultatet av undersökningarna visade att kompensationsåtgärder idag är ett begrepp som kan tolkas olika, där det även i domstolen genom åren har tolkats olika. Nuvarande praxis är dock att en kompensationsåtgärd inte kan åberopas för att tillåta en exploatering som annars hade funnit avslag. Att kunna nyttja åtgärdandet av felkopplingar som kompensationsåtgärd för LOD är således, med dagens regelverk, väldigt osannolikt.   Fallstudien visade att åtgärdandet av felkopplingar, med avseende på vattenkvalitet är en betydligt mer kostnads-nyttoeffektiv åtgärd i jämförelse med anläggandet av dagvattendammar. Bristen på studier och utredningar på felkopplingar av denna typ är, mot bakgrund av fallstudien, förmodligen en indikator på att mer resurser bör läggas inom detta område. / In 2015 the Weser Case resulted in a more stringent interpretation of the EU Water Framework Directive. For instance, the ruling stated that no projects should be given permission if even as little as one quality factor ends up with a lower status, regardless of how the other quality factors are affected. The stricter interpretation, combined with an increasing grade of urbanization, places higher demands on society’s management of wastewater and stormwater. One common way of ensuring the above requirements is to apply different solutions of best management practices for stormwater (BMP). The purpose of these solutions is to process the water as close to the source of origin as possible. However, in some cases it may be that there are more effective measures to ensure good water quality.   A measure taken with the purpose of compensating for the absence of a different action is called a compensatory measure. In this thesis, the case of fixing incorrect connection of sewage pipes (where wastewater pipes have been incorrectly connected to stormwater pipes) was investigated as a compensatory measure for stormwater ponds (a common BMP). The prevailing legislation regarding compensatory measures was analysed and a case study has been conducted for Bällstaån. The case study included a cost-benefit analysis where the fixing of incorrectly-connected sewage pipes was compared with the implementation of stormwater ponds.   The investigation regarding the legislative aspect showed that compensatory measures are a concept that can be interpreted somewhat differently. This has also been the case in the court over the years. However, current practice shows that a compensatory measure cannot be invoked to allow a project that otherwise would have been refused. Being able to use the fixing of incorrect connections as a compensation for BMP is thus, with today’s regulation, very unlikely.   The case study showed that fixing incorrect connections in sewage pipes is, with regard to water quality, a far more cost-beneficial measure compared to the construction of stormwater ponds. Furthermore, the lack of studies regarding this kind of incorrect connections is, in the light of the results from the case study, probably an indication that this is a problem that fairly few people work with and where more resources could be a good investment for future water quality.

This thesis provides a thorough analysis of the covered- and uncovered interest parity conditions (CIP, UIP) as well as the forward rate unbiasedness hypothesis (FRUH) for Sweden and the European Economic and Monetary Union (EMU). By studying data on interbank rates in Sweden (STIBOR) and the EMU (EURIBOR) as well as the corresponding spot- and forward exchange rates, monetary integration and country-specific risks are determined and analyzed with direct applications to the potential entry of Sweden into the EMU. As interest rate parity in general gives insight into market efficiency and frictions between the chosen regions, such points are discussed in addition to EMU entry. Drawing on past studies that mainly studied one condition in isolation, a nested formulation of interest rate parity is instead derived and tested using cointegration and robust estimation methods. The results point to a strict rejection of the FRUH for all horizons except the shortest and a case where CIP only holds for the 6-month horizon and partially over one year. This implies, based on the nested formulation, that UIP is rejected for all horizons as well. Ultimately, the study concludes that a Swedish entry into the EMU is not motivated given the lackluster results on UIP and due to the lack of monetary integration. / Den här uppsatsen presenterar en djupgående analys av det kurssäkrade- och icke-kurssäkrade ränteparitetsvillkoret samt den effektiva marknadshypotesen på valutaterminer för Sverige och den europeiska ekonomiska och monetära unionen (EMU). Genom att studera data på interbankräntor i Sverige (STIBOR) och EMU (EURIBOR) samt respektive spot- och valutaterminskurser så skattas och analyseras monetär integration samt landsspecifika risker med en direkt tillämpning på Sveriges eventuella inträde i EMU. Eftersom ränteparitet generellt ger insikt i marknadseffektivitet och friktioner regioner emellan, diskuteras även dessa punkter utöver ett eventuellt EMU-inträde. Genom att bygga på föregående studier som i huvudsak studerar ränteparitetsvillkoren var för sig, härleds en sekventiell formulering av villkoren som sedan testas med kointegration och robusta estimeringsmetoder. Resultaten ger att den effektiva marknadshypotesen strikt förkastas på alla tidshorisonter förutom på en dag respektive en vecka, samt att kurssäkrad ränteparitet håller på 6 och delvis 12 månaders sikt. Baserat på den sekventiella formuleringen så innebär detta att icke-kurssäkrad ränteparitet inte håller på någon tidshorisont. Slutligen, baserat på både resultat och diskussion, är ett svenskt inträde i EMU inte motiverbart givet negativa resultat för icke-kurssäkrad ränteparitet och avsaknaden av fullständig monetär integration mellan regionerna.