Bakgrund: Sjuksköterskor möter olika personer med olika förutsättningar i vården.Patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kräver andra verktyg i sinomvårdnad och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap att möta dem. Syfte: Måletmed litteraturstudien var att beskriva kunskap och erfarenheter hos sjuksköterskor iomvårdnaden av personer med NPF. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med en tematiskanalys av tio artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor med längrearbetslivserfarenhet hade bättre kunskaper i vårdandet av patienter med NPF.Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskaper kunde vara begränsade och att de själva vartvungna att hitta metoder och strategier för att vårda personer med NPF.Kommunikationen var avgörande för ett gott bemötande och sjuksköterskor beskrevviss problematik med muntlig information och kände att den behövde kompletteras medbilder, gester eller genom korta meningar.Slutsats: Det fanns kunskapsluckor för grundutbildade sjuksköterskor när det gälldeomvårdnaden av personer med NPF. Sjuksköterskorna ansåg sig själva sakna generellariktlinjer för omvårdnaden och de fick använda sig av olika, egenskapade strategier föratt kunna ge en god vård.

Bakgrund: Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är en betydande och komplex utmaning inom utbildningssystemet. För att skapa en inkluderande lärmiljö som tillgodoser dessa elevers individuella behov krävs en kombination av åtgärder, där extra anpassningar utgör en väsentlig komponent. Tidigare forskning visar att inkludering av elever med NPF utgör en komplex och viktig utmaning inom utbildningssystemet, med fortsatta hinder och utmaningar för en effektiv inkludering i den ordinarie undervisningen. Lärarnas synsätt, kunskap och erfarenhet spelar en avgörande roll i genomförandet av inkludering, och bristen på adekvat utbildning och resurser för lärare framhålls som en betydande faktor (Sandström, Lindqvist och Klang 2017). Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare inkluderar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i ämnet svenska på gymnasiet.Metod: I den här studien tillämpades en semistrukturerad kvalitativ metod för att undersöka lärarnas perspektiv och erfarenheter inom svenskämnet på gymnasieskolor i Sverige. Intervjuerna transkriberades noggrant och analyserades tematiskt med hjälp av Clarke och Brauns (2013) modell, där de sex stegen i kodningsprocessen användes för att identifiera teman i det transkriberade materialet. Resultat: Resultaten visade att lärarna var väl medvetna om vikten av att möjliggöra för elever att internalisera kunskap och utveckla färdigheter på ett effektivt sätt genom att erbjuda och genomföra anpassningar, särskilt när det gäller att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i undervisningen. Ett exempel på sådana anpassningar inkluderar tydlig struktur och rutiner, vilket skapar en förutsägbar miljö som kan vara särskilt gynnsam för elever med NPF. Dessutom kan användningen av visuellt stöd, såsom bilder, underlätta för eleverna att förstå och följa instruktioner samt hålla sig organiserade. Studien visade på betydande utmaningar som lärarna står inför, inklusive brist på adekvat utbildning och kunskap om NPF. Dessutom identifierades svårigheter i samarbetet med specialpedagoger samt hinder vid implementeringen av digitala verktyg i undervisningen.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta lärare i mellanSverige berättar om hur de ändrar sitt arbetssätt utifrån en elevs NPF-utredning (neuropsykiatriska funktionsnedsättning). I intervjustudien berättar lärarna om sina erfarenheter om undervisning av elever med NPF. Lärarna som intervjuas arbetar i kommunala skolor och undervisar i årskurserna 4-6 i svenska grundskolan.   Av studiens resultat framgår att lärarna berättar att utredningen inte är viktig för lärarens arbetssätt utan diagnosen är mer till för elevens förståelse av sig själv. Det framgår även att det saknas utbildning kring NPF-diagnoser och att lärarna önskar mer av detta. Därutöver framkommer lärarnas önskan om att skapa goda relationer till eleven för att få ett gynnsamt arbetssätt. En slutsats som kan dras av studien är att lärarna anser att NPF-utredningens rekommendationer inte bidrar med ny lärdom för lärarna. Ytterligare en slutsats är att en utredning sägs göras för elevens kännedom om sig själv.

I samhället finns olika instanser som ska bistå individer med hjälp och stöd när behov uppstår. Föräldrar är de som har det yttersta ansvaret för att stötta och hjälpa sina barn, men personer som har en neuropsykologisk funktionsnedsättning (NPF) är ofta i större behov av stöd och hjälp i sin vardag. För personer som inte följer normen finns en risk att en känsla av stigmatisering uppstår Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med NPF framställer sitt föräldraskap, stöd från samhällets instanser och stigmatisering, utifrån inlägg skrivna på Instagram och bloggar.  Frågeställningarna som använts för att svara mot syftet är: Hur framställer föräldrar till barn med NPF sina upplevelser av föräldrarollen?·       Hur beskriver föräldrarna samhällets stöd från skola, sjukvård, Försäkringskassan och socialtjänsten? Om och eventuellt hur kan man förstå dessa familjers situation kopplat till utanförskap/stigmatisering?Detta är en kvalitativ studie som bygger på netnografi. Denna studie har utgått ifrån inlägg publicerade på Instagram av åtta olika föräldrar samt från tre olika bloggare. För att kunna analysera empirin har Goffmans teori om stigmatisering, Goffmans teori om självframställning och Giddens och Suttons stämpelteori använts, samt tidigare forskning om föräldrar till barn med NPF. Resultatet visar att föräldrarna använder plattformarna till att förmedla kunskap och ge andra förståelse kring hur det är att leva i en familj med NPF. Användarna beskriver mycket stress och oro kopplat till sitt föräldraskap. De olika instanserna de har kontakt med saknar ofta kunskap om NPF, vilket innebär att stöd kan utebli eller bli fel. En upplevelse föräldrarna beskriver är att det är lite som lottdragning om de får träffa en person med kunskap om NPF när de besöker de olika instanserna. Om personen har kunskap blir bemötandet bättre och föräldrarna upplever att de blir förstådda. Ingen förälder skriver att de öppet känner sig stigmatiserade, men de väljer ändå att ofta stanna hemma för att inte utsätta barnet för allt för många intryck. Stigmatiseringen kopplas mer mot deras barn som saknar vänner eller inte kan delta i idrotter. / In society there are different instances that are supposed to assist individuals with help and support when needs arise. Parents are the ones who have the ultimate responsibility for supporting and helping their children, but people with a neuropsychological disability are often in greater need of support and help in their everyday lives. When you do not follow the norm, there is a risk that a feeling of stigma arises. The purpose of this study was to investigate how parents of children with NPF portray their parenting, support from community instances and stigma, based on posts written on Instagram and blogs. The questions used to answer the purpose are: ·       How do parents of children with NPF present their experiences of the parent role? ·       How do parents describe society's support from schools, healthcare, the Social Insurance Agency and social services? ·       If and if necessary how can one understand the situation of these families linked to exclusion/ stigma? It is a qualitative study based on netnography, which is a new method based on the internet in its analysis. This study has been based on posts on Instagram by eight different parents as well as from three different bloggers. To analyze the empirical material, Goffman's theory of stigma has been used as well as previous research on parents of children with NPF. The results show that the parents use the platforms to convey knowledge and give others an understanding of what it is like to live in a family with NPF. Users describe a lot of stress and worry linked to their parenting. The various instances they have contact with often lack knowledge of NPF, which means that support may not be provided or wrong. One experience the parents describe is that it is a bit like drawing lots if they get to meet a person with knowledge of NPF when they visit the different instances. If the person has knowledge, the treatment becomes better and the parents feel that they are understood. No parent writes that they openly feel stigmatized, but they still choose to often stay at home so as not to expose the child to too many impressions. The stigma is linked more towards their children who lack friends or cannot participate in sports.

Arbetstagare med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), har ibland särskilda utmaningar som kan försvåra en anställning. Med rätt stöd och anpassning från chefen kan dessa individer dock ofta prestera på samma nivå som andra. För att se hur chefer ställer sig till medarbetare med en NPF-diagnos lyder forskningsfrågan: Hur ser chefers inställning ut gentemot arbetstagare med NPF? En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex deltagare som bestod av chefer inom offentlig- samt privat sektor. Intervjuerna bestod av 20 öppna frågor och analyserades genom tematisk analys. Huvudresultatet visade att deltagarna hade en relativt öppen inställning till att ha medarbetare med en NPF-diagnos, däremot återfanns fler faktorer som påverkade deltagarnas inställning, så som rädslor, kommunikation och bristande resurser. Slutsatsen visade att inställningen inte handlade om bristande vilja, utan svårigheter att veta hur man ska gå tillväga vilket implicerar vikten av ökade resurser i form av ökad kunskap och representation. / Employees with a neurodevelopmental disorder (NPF) can have specific challenges that can make employment more difficult. With the right support and accommodation from their manager, these individuals can often perform as well as others. To investigate how managers perceive employees with NPF, the research question reads: What are the managers' attitudes towards employees with NPF? A qualitative study was conducted with six participants. The participants consisted of managers from the public- as well as private sectors. The interviews consisted of 20 open-ended questions and were analysed using thematic analysis. The result indicated that the participants had a relatively open attitudes regarding employees with NPF, however it was recovered that it was more factors than the participants attitude for example fears, communication and lack of resources. The conclusion implies that the attitudes were not primarily about lacking will, but difficulties in knowing how to approach it, and implies the importance of knowledge and representation.

Studien undersöker hur elva gymnasievägledare som arbetar i antingen mindre eller större kommuner stödjer ungdomar med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)i deras övergång från gymnasiet till vuxenlivet med fokus på karriärval. NPF-spektrat är ett brett område och studien har därför sitt huvudfokus på hur stödet för elever med ADHD och autism ser ut och ett kort avsnitt kommer att beröra dyslexi. Studien betonar individanpassad vägledning och synsätt som innebär att se möjligheter med hänsyn till elevernas preferenser och styrkor. I bakgrunden utforskas utmaningar för elever med NPF i den svenska skolan och behovet av anpassningar diskuteras. Forskning pekar på utmaningar för elever med inlärningssvårigheter och NPF, inklusive ökad risk för avhopp och svårigheter att ta examen. Syftet var att analysera hur studie- och yrkesvägledningen inom NPF genomförs i olika kommuner. Metoden involverade kvalitativa metoder som intervjuer och analyser av data från gymnasievägledare. En tematisk analys användes för att identifiera likheter och skillnader iinformanternas svar och för att skapa teman utifrån det. Resultaten visar variationer i vägledningspraxis mellan små och stora kommuner med betoning på flexibilitet och tydlighet. Genom analysen integreras karriärteorier för att förstå hur gymnasievägledningen kan stötta elevernas karriärval. Diskussionen identifierar strategier för att förbättra vägledningspraxis och pekar på behovet av individanpassat stöd och samarbete mellan olika aktörer. Framtida forskning bör utforska effektiviteten av vägledningsmetoder och samarbetsstrukturer över tid samt generalisera resultaten till andra geografiska områden fören mer omfattande förståelse. / This study explores how eleven career counselors working in either small or large municipalities support youths with neuropsychiatric disorders (NPF) in their transition from high school to adulthood, focusing on career choices. The NPF spectrum is a broad area, and the study therefore mainly focuses on the support for students with ADHD and autism, with abrief section addressing dyslexia. Emphasizing personalized guidance and a strengths-based approach, the study considers students' preferences and strengths. The background delves into the challenges faced by students with NPF in the Swedish school system and discusses the need for tailored adaptations. Previous research highlights the difficulties these students encounter, including a higher risk of dropout and difficulties in graduating. The study aims to analyze how career counseling for students with NPF is implemented in different municipalities. Qualitative methods, including interviews and data analysis from high school counselors, were used. A thematic analysis identified similarities and differences in the informants' responses, forming the basis for thematic development. Results show variations in counseling practices between small and large municipalities, emphasizing flexibility and clarity. Through the analysis, career theories are integrated to understand how upper secondary school guidance counselors can support students' career choices. The discussion identifies strategies to improve counseling practices and highlights the need for individualized support and collaboration among various stakeholders. Future research should examine the effectiveness of counseling methods and collaborative structures over time and generalize the findings to other geographical areas for a more comprehensive understanding.

Syftet med den här studien var att undersöka hur tre antmobbningsprogram, KiVa, Friends och Olweus är uppbyggda och används för att motverka och förebygga mobbning hos elever med NPF. Vidare granskades programmens tillgänglighet utifrån tre aspekter, social, fysisk och funktionell tillgänglighet. Resultat visar att programmen är effektiva i att motverka och förebygga mobbning, men det finns utmaningar som leder till att tillgängligheten för elever med NPF brister. / The aim of this study is to examnine how three different anti-bullying programmes , KiVa, Friends and Olweus are structured to prevent and combat bullying among students with neuropsychiatric dissabilities. Furthermore the programs accsessibility was examined by three different dimensions, social accessibility, physical accessibility and functional accessibility. Findings in the study suggest that the programmes are effective in addressing and preventing bullying amongst students, but there are still challenges in accessibility for students with neuropsychiatrich dissabiities.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva, jämföra och analysera hur unga vuxna med NPF och nätverksledare upplever brukarens delaktighet vid nätverksmöten, som arrangeras i avsikt att samverka för brukarens bästa. Vidare syftar studien till att analysera delaktighetsfrämjande arbete hos nätverksledarna. Frågeställningar: • Vilken upplevelse av brukarens delaktighet beskriver informanterna vid nätverksmöten? • Vilken betydelse har samverkan för brukarens upplevelse av delaktighet vid nätverksmöten? • Hur beskriver nätverksledarna sitt delaktighetsfrämjande arbete? Teori: Studiens teoretiska perspektiv är symbolisk interaktionism med de centrala begreppen delaktighet, samverkan och meningsskapande vilka används för att tolka empirin. Metod: Utifrån en kvalitativ metod har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts, varav tre med brukare som det arrangerats nätverksmöten kring samt tre med nätverksledare. Samtliga informanter kontaktades genom den så kallade snöbollseffekten. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar utformades en intervjuguide, vars svar transkriberades och analyserades genom meningskodning. Resultat: Brukarna upplever en större delaktighet vid nätverksmöten än vid andra situationer i vardagen. Nätverksledarna är mer positiva i sina uppfattningar än brukarna. Det framkommer att brukarens upplevelse av delaktighet handlar om att vara en del av ett sammanhang. Hindrande faktorer för samverkan är hindrande för brukarens upplevelse av delaktighet. Nätverksledarnas delaktighetsfrämjande arbete grundar sig i en ständig återkoppling till brukaren och dialog mellan deltagarna.

No description available.