It is important for organizations to enforce corporate entrepreneurship in order to enable innovation and growth which can lead to more job opportunities and economic growth. Enforcing corporate entrepreneurship during growth is difficult and much of the current research contradicts each other by saying that growth is handled by formalizing and structuring while corporate entrepreneurship is enforced by having a simple and loose organization. This research aims to explore how a company can organize to prepare for growth while maintaining the ability to be innovative. An illustrative case study is conducted where a small company which is expecting growth in a rapidly changing industry is examined through interviews. The theory was thoroughly investigated and five central factors of entrepreneurial orientation (autonomy, proactiveness, innovativeness, risk-taking, competitive aggressiveness) were cross examined with five central challenges that appear during growth (differentiation, heterogeneity, external complexity, internal change, internal turmoil). A framework is proposed which contains identified dilemmas of remaining entrepreneurial during growth and suggested guidelines of how to organize a firm to meet these challenges. The organizational structure is identified as one of the most important aspects which influence the entrepreneurial abilities of a firm and therefore the proposed guidelines are based on the central factors of organizational structure from the theory (formalization, centralization, complexity). The results point to formalizing rules and procedures, decentralizing some of the decision making and enforcing good integration in a low complexity (internal) environment in order to enable autonomy and proactiveness which allows the company to be innovative, even as internal and external changes are taking place. Future research is suggested for exploring the impact of the suggested guidelines and there is a possibility in elaborating the guidelines for other aspects of an organization than the structure. / Det är viktigt för organisationer att vara entreprenöriella för att möjliggöra innovation och tillväxt vilket kan leda till fler arbetsmöjligheter och ekonomisk tillväxt. Att införa intraprenörskap medan organisationen växer är svårt och mycket av forskningen är motsägelsefull. För att företaget ska kunna växa krävs det formalisering och struktur medan intraprenörskap främjas genom att ha en enkel och rörlig organisation. Syftet med denna rapport är att undersöka hur ett företag kan organiseras för att växa men samtidigt bibehålla förmågan att vara innovativa. Ett litet företag som förväntas växa i en snabbt skiftande industri undersöks genom en illustrativ fallstudie och intervjuer. Tidigare forskning visar på fem centrala faktorer av entreprenöriell orientering (autonomi, proaktivitet, innovativitet, risktagande, konkurrensvilja) och fem centrala svårigheter vid tillväxt (differentiering, heterogenitet, extern komplexitet, intern förändring, internt tumult). I ett ramverk korsexamineras svårigheterna med att vara innovativ under tiden företaget växer och dilemman identifieras samt besvaras med riktlinjer för hur man kan organisera företaget för att hantera dessa svårigheter. Organisationsstrukturen är identifierad som en av de viktigaste aspekterna som påverkar ett företags entreprenöriella förmåga och därmed är de föreslagna riktlinjerna baserad på de centrala aspekterna (formalisering, centralisering, komplexitet) av en organisationsstruktur. Resultaten visar att formalisera regler och rutiner, decentralisera vissa beslutsfattanden och upprätthålla god integration i en (intern) miljö med låg komplexitet främjar autonomi och proaktivitet. Detta tillåter företaget att fortsätta vara innovativa även när den interna och externa miljön förändras. Framtida forskning föreslås för att utforska riktlinjernas effektivitet. Det finns även möjligheter att utöka ramverket till andra aspekter än organisationers strukturer.

Hälsodiskursen i dagens Sverige kretsar till stor del kring kroppsligt utseende, där en smal kropp är det normativa. Ansvaret för kroppen läggs på individen och de personer som inte följer normen kommer märka av detta på olika sätt i sitt liv. Allt från att de blir särbehandlade i klädaffärer till att bli nekad jobb på grund av att du är tjock. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och queer fenomenologi utforska självidentifierade tjocka kvinnors upplevda verklighet av att vara tjock i ett samhälle som framhåller den smala kroppen, och på så sätt ställa sig kritisk till den befintliga hälsodiskursen i Sverige. Vidare lyfts porträtteringen av den tjocka kvinnokroppen i det offentliga rummet, exempelvis genom tidningar inom välmående och hälsa, och hur tjocka personer kan bli bemötta i offentliga rummet. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med fyra självidentifierade tjocka kvinnor och det är dessa intervjuer som ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att den upplevda verkligheten som tjock är lika varierad som antal tjocka personer, men gemensamt är att alla har behövt förhålla sig till det offentliga rummets porträttering och behandling av den tjocka kroppen. Det sker genom en rad olika praktiker och mentala tankemönster vilka har fått jobbas fram av individen själv. Vidare visar resultatet att den tjocka kvinnokroppen fortfarande endast får ta en liten plats i magasin inom kategorin hälsa och välmående. När en tjock kropp finns med i tidningarna porträtteras den i bästa fall som neutral och i annat fall som ett mellanstadie där det klargörs att alla kan och borde ha en smal kropp för att vara hälsosam, ett påstående som kan kontrasteras med intervjupersonernas upplevelser av att må fysiskt och psykiskt bra oavsett kroppsstorlek.

Att känna och höra sin väg är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur synskadades möjligheter ser ut när det kommer till orientering i en urban stadsmiljö och hur taktila ledstråk kan användas i kombination med ljud för att samspela med den fysiska miljön på ett större öppet torg. Undersökningen har utgått från Stora torget i Västerås för att ha en fysisk plats att koppla arbetet till. Arbetet har utförts för att stödja personer med synnedsättning på en plats där det kan upplevas svårt att navigera sig.  Material har samlats in med metoder som platsanalys, observation och intervjuer för att försöka skapa förståelse för synskadades möjligheter till orientering och hur förutsättningarna i den fysiska miljön ser ut. Resultaten hjälpte till att ringa in ett område för arbetet, frågeställningarna har speglats i teorier om stadens struktur, auditiv perception, ljudmiljöer och även de förutsättningar som finns i den byggda miljön som synskadade kan använda i orienteringssyfte. Det samlade materialet från studier av undersökningar och teorier har sedan använts som grund till gestaltningsförslaget. Genom tillägg i den befintliga miljön har nya vägar skapats i syfte att främja inkludering, bidra till ökad tillgänglighet och en känsla av trygghet vid orientering. / To hear and feel your way is a thesis in Information design with emphasis on spatial design. The purpose with this work is to investigate the posibilities for people with visual impairment when it comes to orientation in an urban environment, and how tactile guide pathways can be used in combination with sound to interact with the physical environment in an large square. The investigation was based on Stora torget in Västerås to have a physical place to connect the work to. The work has been carried out in order to support people with visual impairments in an urban space where it can be difficult to navigate.  Material has been collected using methods such as site analysis, observation and interviews to try to create an understanding for the possibilities of visually impaired persons for orientation, and how the conditions looks like in the psysical environment. The results helped framing the area for the work, the questions were reflected in theories like city structure, auditory perception, sound environments and also the conditions that exist in the built environment that visually impaired can use for orientation purposes. The collected material from the studies with methods and theories has then been used as the basis for the design proposal. Through additions to the existing environment, new ways has been created with the aim to promoting inclusion, contributing to increased accessibility and a sense of security in orientation.

The aim of this study is to analyse how women talk about their breasts, how their breasts affect their orientations in the world as well as how their relationship to their breasts changes throughout life. The study is based on semi-structured interviews with eight white and heterosexual cisgender women between the ages of 23-64 years old. The main theoretical frameworks for the study are phenomenology and the life schedule. The interpretational work has been conducted through thematic analysis.  The study shows how the women meet different expectations and ideals connected to their breasts throughout their lives. The heteronormative life schedule is relevant for understanding how these experiences are formed. Starting from the women´s entry into puberty and when they develop breasts, their place in the world changes. The breasts bear a strong meaning for how the women in the study construct themselves as sexual beings as well as heterosexual subjects. The meaning of the breasts is generally mirrored against the male desire. The relationship to their own breasts is formed by ideals of normative breasts which shape their experience of having breasts. The ideals are perceived as more intense during younger years, whereas age is a way of negotiating the meaning of the breasts. The empirical material show that the meaning of the breasts changes with the different stages of life but always plays a vital part in the women’s orientation and how they perceive themselves in their everyday life.

Spatial ability has been studied in relation to education and gender previously, concluding that men outperform women in any field of study in spatial tasks and test batteries. For that reason, the present study aims to confirm such differences through a spatial orientation task and the Santa Barbara Sense of Direction Scale (SBSOD). The study was conducted online with 106 participants of which 58 were men and 44 women, distributed in two groups (STEM and No-STEM). An analysis of variance (ANOVA) and t-test concluded that overall men outperform women in both the task and the test, however, there is no difference between field of study. Further research should focus on the limitations of the present study, regarding the sample size and task design. / Spatial förmåga har tidigare studerats med avseende på både studieinriktning och kön, där slutsatsen har varit att män presterar bättre än kvinnor oavsett studieinriktning vid test av spatial förmåga. Av den anledningen riktar den här studien in sig på att styrka det sambandet med hjälp av en spatial orienteringsuppgift och Santa Barbara Sense of Direction Scale (SBSOD). Studien genomfördes online med 106 deltagare där 58 var män och 44 kvinnor, fördelade i två grupper baserat på studieinriktning (Naturvetenskaplig och icke- naturvetenskaplig). En variansanalys (ANOVA) och ett t-test gav resultatet att män generellt presterar bättre än kvinnor i både uppgiften och testet, men det finns däremot ingen skillnad mellan studieinriktningar. Ytterligare forskning bör fokusera på begränsningarna i denna studie, avseende antal deltagare och utformning av uppgiften.

The aim of this study is to investigate the experience of people living in collective housing in relation to chrononormative time. I have interviewed people from the ages 20-30 who have experience of living in collective housing at some point in their lives. My theoretical framework includes chrononormativity, queer time and queer kinship. I have also used a phenomenological perspective on orientations and straight lines to gain a deeper understanding of the participants' experiences with timelines. The methods used are semi-structured interviews and thematic analysis. The result of this study shows that there are specific norms in collective housing that the participants related or deviated from.  It became clear that the participants were affected by the pressure of chrononormativity and norms about aging, though in different ways. All participants negotiated with these norms as a way to make sense of themselves and their choices in life.

In my thesis I research about the construction of homosexuality in three cultural works from 2008 to 2011. The research centres around the difference between same sex desire in practice and homosexuality as an identity. The research takes a queer theory take-off with a view from Judith Butler’s theories, but cross paths the masculinity research and Jasbir K. Puar’s theories about homonationalism. The central theory in the study is based on Lisa Duggan's concept about the new homonormative, which is re-contexturalized to fit the Swedish perspective. The essay concludes that homonormative and homonationalism are fundamental parts in the construction of homosexuality as an identity. In this essay I introduce the concept of The Homosexual to show how the homosexual subject is alienated in relation to the heterosexual environment.

This is a thesis in information design with a focus on spatial design. The purpose of the study is to design a design proposal that will facilitate orientation in grocery stores for visually impaired people. According to SRF (National Association of the Visually Impaired) (2016), people with this disability find it more difficult to go through grocery shopping. This is because it is difficult to find goods in grocery stores.  In the study, two design proposal were used. These two tests were built on inspiration from other methods, including location analysis, shadowing and more. The first test resulted in insight into the difficulty of finding goods. The second test is a test method used to gain an understanding of the design proposal. Based on the collected theories and empirical data, a design proposal was created to guide the visually impaired to the various departments found in stores. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien är att designa en gestaltningsförslag som ska underlätta orienteringen i matbutiker för synskadade personer. Enligt SRF (Synskadades Riksförbund) (2016) har personer med denna nedsättning svårare att genomgå dagligvaruhandel. Detta beror på att man har svårt att hitta varor i matbutiker.  I studien användes det två tester. Dessa två tester byggdes av inspiration från andra metoder, bland annat av platsanalys, shadowing och med mera. Första testet resulterade inblick om svårigheten att hitta varor. Andra testet är en testmetod som används för att få förståelse om designförslaget. Utifrån de insamlade teorierna och empirin skapades det fram en gestaltningsförslag som ska vägleda synskadade till de olika avdelningarna som finns i butiker.

Bakgrund. Personer med dövblindhet behöver kunna förflytta sig självständigt för att kunnadelta i önskad kontext. Introducering och träning av orientering och förflyttning (O&F)behöver ges för att det ska vara möjligt. O&F ges vanligtvis utifrån den nationella standardenför O&F som är framtagen till vuxna personer med synnedsättning/blindhet. Det saknas idagstudier som beskriver hur O&F bör introduceras och tränas till personer som har dövblindhet.Syfte. Syftet med studien var att utforska synpedagogers erfarenheter av att använda dennationella standarden för träning av O&F till vuxna personer med dövblindhet.Metod. Designen i denna studie var kvalitativ innehållsanalys. Tio synpedagoger deltog idatainsamlingen med semistrukturerade intervjuer. Bearbetning och analys skedde medmanifest, induktiv ansats.Resultat. Resultatet presenteras via två teman: Att möta patienten och hens förmågor ochbegränsningar samt Synpedagogens behov för att instruera och träna. Insatsen O&F är viktigoch att den anpassas efter patientens förmågor och kapacitet. Kommunikationsbehov och dettaktila sinnet behöver tränas och anpassas efter patientens behov och hänsyn behöver tas tillatt det tar tid. Synpedagogen behöver kunskap och erfarenhet för att omsätta den nationellastandarden till målgruppen med dövblindhet och dess konsekvenser.Slutsats. O&F är en viktig insats för personer med dövblindhet, mycket träning och stödbehövs för att uppnå självständig förflyttning. Den nationella standarden för O&F ärbristfällig utifrån målgruppens behov och behöver utvecklas för att passa patienter meddövblindhet. / Background. People with deafblindness need to be able to move independently in order toparticipate in the desired context. Introduction and training of orientation and mobility(O&M) needs to be provided for it to be possible. O&M is usually based on the nationalstandard for O&M developed for adults with visual impairment/blindness. There is currently alack of studies that describe how O&M should be introduced and practiced on people withdeafblindness.Purpose. The purpose of the study was to explore the experiences of O&M-trainers in usingthe national standard for training O&M to adults with deafblindness.Method. The study was made from qualitative content analysis design. Ten O&M-trainersparticipated in the data collection with semi-structured interviews. Processing and analysistook place with a manifest, inductive approach.Results. The results are presented by two themes: To meet the patients and their abilities andlimitations and The O&M-trainers need to instruct and train. The intervention needs to beadapted to their abilities and capacity. Communication needs and the tactile sense need to betrained and adapted to the patient's needs and considering that it takes time. The O&Mtrainersneed knowledge and experience to implement the national standard for the targetgroup and its consequences.Conclusion. O&M has an important role for people with deafblindness. To achieveindependent movement a lot of training and support is needed. The national standard forO&M is deficient based on the needs of the group and needs to be improved to suit patientswith deafblindness.

Aromantik är en romantisk läggning som innebär att man känner lite eller ingen romantisk attraktion. För den här studien intervjuades sex aromantiska personer om hur deras läggning påverkar deras vardagsliv samt hur de ser på framtiden i relation till sin läggning. Studiens övergripande ramverk hämtas från Sara Ahmeds queera fenomenologi med fokus på de teoretiska begreppen orientering och linjer. Även Elizabeth Brakes begrepp amatonormativitet används i studien för att analysera informanternas utsagor. Den främsta slutsatsen som dras är att de genom aromantiken blir orienterade vilket öppnar upp för nya möjliga sätt att se på framtiden där den inte måste följa en amatonormativ, rak linje och innehålla exempelvis en romantisk partner. Istället kommer queera linjer inom räckhåll och en framtid där man till exempel bor ensam, med en queerplatonisk partner eller bildar familj med sina vänner blir en möjlighet. / Aromanticism is a romantic orientation meaning someone who experiences little to no romantic attraction. In this study, six aromantic people were interviewed about the ways that their romantic orientation affects their every day lives and how they view the future in relation to their orientation. The main framework used in the analysis is Sara Ahmed’s queer phenomenology and her theoretical concepts of orientation and lines. Another concept used to analyze the informants’ statements is amatonormativity, coined by Elizabeth Brake. The study mainly concludes that it is through aromanticism that the informants can become orientated which offers new possible ways of looking at the future, rather than following an amatonormative line that includes a romantic partner. Instead, queer lines come into reach and a future where one, for example, lives alone, with a queerplatonic partner or sees one’s friends as one’s family becomes seen as a possibility.