Denna uppsats fokuserar på Haparandas historiska identitet genom att analysera 14 av stadens offentliga skulpturer. Syftet är att presentera en representativ bild av de offentliga skulpturerna och att analysera dess historiska koppling till Haparanda stad. Berättelsen kontrasteras mot en urban syn av Haparandas arkitektur. Det första kapitlet tar upp frågan om makten och identitetsbildningen. Det andra kapitlet diskuterar skulpturernas roll i en viss miljö. I det avslutande tredje kapitlet diskuteras skulpturerna i relation till Haparanda stads historia.  Slutsatsen av min avhandling tyder på att skulpturerna är väl kopplade till Haparandas historia och dess nära relation till tvillingstaden Torneå (Finland). Det är en historia som har en nära koppling till Finlands historia. / This thesis focus on Haparanda's historical identity by analyzing 14 public sculptures in Haparanda. The aim is to present a representative picture of the public sculptures and to analyse its historical connection to Haparanda in realtion to a urban view of Haparanda's architecture. The first chapter adresses the question of power and identity formation. The second chapter discusses the role of sculptures in the collective view of a particular environment. In the concluding third chapter the sculptures are discussed in relation to the history of the city of Haparanda. The conclustion of my thesis suggests that the sculptures are well connected to the history of Haparanda and its close relation to the twin city of Torneå (Finland). It is a story closely connected to Finlands history.

This study focuses on the reformation of the cross-border political coalition in the Scandinavian region of Öresund, specifically the re-organization of Öresundskommitteen to Greater Copenhagen & Skåne Committee. Through the lens of Critical Discourse Analysis, the study critically examines the newly advocated regional strategy focusing on international place marketing of the collective brand Greater Copenhagen, underlying power structures and incentives of the reformation as well as the subsequent consequences for the regional development. The result highlights a political shift of focus, from the region in general to Copenhagen in particular, justified by the conviction of growing international competition and the regional core as undisputable ‘growth-machine’ for the whole region. Consequently, local projects can be legitimized as regional concerns, potentially supporting misallocation of regional funds, political and core-periphery polarization.

Syftet med den här produktorienterade studien är att undersöka vilka översättningsnormer som är aktuella för indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur till svenska. I studien genomförs en kontrastiv undersökning av kulturspecifika element (ECR) med utgångspunkt i Tourys (1995/2012) coupled pairs kompletterad med Pedersens (2011) typologi. Materialet består av 3 x 136 coupled pairs excerperade från en novellsamling skriven av den israeliska högprestigeförfattaren Amos Oz och översatt till svenska genom engelska. Båda översättningarna utfördes av högprestigeöversättare. Resultatet antyder att indirekt översättning av skönlitteratur ansluter sig till adekvansnormen i enlighet med hypotesen om högprestigeöversättare (Lindqvist 2002). Hypotesen om acceptansinriktning beträffande indirekt översättning falsifierades i studien. / The following product–oriented study deals with translational norms operating in indirect translation of Hebrew literature into Swedish. The research was conducted as a contrastive study of Extra–linguistic Cultural References (ECR) based on Toury’s (1995/2012) coupled pairs and supplemented with Pedersen’s typology (2011). The material consisted of 3 x 136 coupled pairs excerpted from a collection of short stories written by an Israeli high–prestige writer Amos Oz and translated into Swedish through English. Both translations were carried out by high–prestige translators. The results suggest that indirect literary translation follows the adequacy norm in accordance with the hypothesis on high–prestige translation (Lindqvist 2002). The hypothesis on acceptancy norms operating in indirect translation is rejected.

The most important resource is no longer the river, forest or mine - it is information, creativity and knowledge. Larger urban areas has transformed in to bigger cities with global perspectives, cities where we ́ve never before seen as much segregation and class differences. The smaller cities that once transformed Sweden from a poor peripheral nation to a country in the financial and social forefront, has been deprived of the possibility of being part of the knowledge economy. However, in this hierarchical transformation of the society the digitalization is forming a new type of center - an autonomous bomb goes off - and we all become our own center. This project explores the possibilities for a more decentralized society development, when the big cities is unable to deliver the perfect life setting for all. Smaller cities of the periphery is often beautifully situated and offers life qualities and spaces that many are longing for. Though, the last decades have been tough and left a lot of the smaller cities with a scattered and rough context – and a common lack of spaces to meet in. Therefore this project ended up becoming, what I imagine to be a new kind of symbolic building for meetings - that with its form, function and programme should express the new future of the periphery. The ambition is to introduce spaces which could act as a generator of a new time where the small towns get to be part of the knowledge economy, a time where people get to choose their own location of center through the tecnology of today. A future concept allowing the whole of Sweden to become more vibrant, connected to essential functions and filled with life - no matter the amount of people or the physical location of the place. / Den viktigaste råvaran är inte längre vår skog, gruva eller flod - utan dagens råvaror är information, kreativitet och kunskap. Större urbana platser har fått följa med sin tid och förvandlats till storstäder med globala perspektiv - städer där vi samtidigt aldrig skådat så stora skillnader i klasstillhörighet. Landets småstäder som i begynnelsen förvandlade Sverige från en fattig utkantsnation till ett land i framkant - har dock berövats möjligheten att vara en del av kunskapsekonomin. I detta hierarkiska samhällsbyggande kan vi dock genom digitaliseringen se ett nytt typ av centrum ta form - en autonomibomb smäller - och vi blir alla vårt eget centrum. Detta projekt utreder möjligheterna till en mer decentraliserande samhällsutveckling - när storstaden inte lyckas leverera den perfekta tillvaron till alla.

The aim of this study is to perform a rhetorical analysis of how motherhood is used as a shared platform for rhetorical agency to discuss the deadly violence that occurs in the urban periphery. The object of study is the theater play Mammorna; a drama that is based on interviews with women of a low socio-economic status that lost their sons to violence. Using a close-reading method, this study seeks to investigate how motherhood is used to create rhetorical agency, as well as how the deadly violence in the urban periphery is articulated in the play. Furthermore, this bachelor thesis discusses the complex relation between the narrative created in Mammorna and the story of real-life people, to understand how the play effects the agency of women living in areas that are exposed to criminality and violence. The theory of this work is based on Campbell’s definition of agency as the capacity to act in a way that will be recognized or heeded by others, in addition to Entman’s framing analysis and Alcoff’s perspective on the problem with speaking for others. The conclusion made is that motherhood could be a useful platform to form a shared identity between women of different race and class to stand together against violence – no matter where it occurs.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.

Recent political developments, with the outcome of the Brexit referendum and the election of Donald J. Trump as President of the United States, have revitalized the discussion about so called political cleavages. Drawing upon the work of Lipset and Rokkan, some see the urban-rural cleavage as an explanation to the election outcomes. In a Swedish context it is primarily the increase in electoral support for the Sweden Democrats that has brought up the question. The overarching purpose with this master’s thesis is to explain the role of Lipset and Rokkans theoretical cleavages in Swedish rural politics. Rural politics is considered a most likely-case for finding ideas related to the urban-rural cleavage, a cleavage which is said to have gained a greater importance over the past couple of years. Political cleavages exist when political actors demonstrate cohesive ideas and in a structured matter relate to them. For this reason, the thesis’ subordinate purpose is to describe what ideas parliamentary parties have in the rural political debate. This is done through an idea analysis where problems and solutions presented by the political parties are described and interpreted. The conclusion is that the worker-owner-cleavage is the dominant cleavage in Swedish rural politics. Political parties tend to problematize issues that are a part of the cleavage, with issues such as welfare, regional redistribution, entrepreneurship and taxation. The urban-rural and center-periphery cleavage can only be regarded as secondary and subordinate to the worker-owner-cleavage. However, there are ideas in the debate relating to these two cleavages. Ideas relating to the state-church cleavage is absent in the chosen material.