No description available.

Både i och utanför förskolan möts barn av normer kring vad som anses normalt för pojkar respektive flickor. Detta sker bland annat genom böcker, kläder och leksaker. Denna studies syfte är att undersöka hur barn i förskolan (1-5 år) skapar och utmanar genus i spontana egeninitierade literacyaktiviteter. De frågeställningar vi valt att använda är: Genom vilka attribut skapar barn genus i olika literacyaktiviteter? Hur skapar barn genus genom det verbala och kroppsliga språket i dessa aktiviteter? Studien har feministisk poststrukturalism som teoretiskt perspektiv och vi har använt Butlers tankar om kön och genus som socialt konstruerade i analysen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt deltagande observation som metod. Observationerna är dokumenterade med hjälp av filmkamera och fältanteckningar. Studiens resultat visar hur utseende, färger, kläder och leksaker används som attribut i barns skapande av genus men också hur kroppsrörelser, gester och ord används. Resultaten visar också att barnen till stor del, genom attribut och språkliga handlingar, upprätthåller gränserna mellan manligt och kvinnligt men också utmanar dem.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö. Studiens teoretiska ramverk utgörs av poststrukturalistisk språkteori, diskursteori, subjektsteori och Yvonne Hirdmans teori om genusordning. Studiens metod har varit semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från tre olika kommunala förskolor. Materialet som samlats in har bearbetats med hjälp av en diskursanalytisk metod. Studiens resultat presenteras utifrån de diskurser som framkommit under analysprocessen och rubriceras: Könskodat material betecknas könsneutralt, Pojkar konstruerar - flickor leker, Den städade flickan och den stökiga pojken och Barn tycker inte kön är ett problem – om förskollärare inte gör det till ett. Resultatet visar att förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö kännetecknas av fyra dominerande diskursiva normer. Dessa diskursiva normer utgår från olika över- och underordningar som förskollärarna tillskriver material och leksaker utifrån kön, handlingar kännetecknas olika där pojkars deltagande i bygg- och konstruktionsmiljön betecknas konstruktioner och flickors deltagande betecknas lek. Barns intressen och egenskaper kännetecknas flickighet och pojkighet och normer om kön ses inte som ett problem om inte förskollärare gör det till ett. Dessa diskurser får i sin tur betydelse för vilka barn som blir möjliga att bli till i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö.

Syftet med denna uppsats är att identifiera mönster för hur Försvarsmakten arbetar med att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer. För att kunna uppfylla studiens syfte formuleras följande frågor: Vilka diskursiva grepp använder Försvarsmakten för att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer? och Hur kan representationen av kvinnor förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv?. Genom en multimodal kritisk diskursanalys tillsammans med en kombination av analysverktyg behandlar undersökningen tre kampanjfilmer hämtade från Försvarsmaktens hemsida; Vi låter Sverige vara i fred (2017), Vi låter Sverige vara i fred (2018) och Kom som du är (2019). I försök att dessutom nå en övergripande förståelse för den sociala kontextens betydelse i Försvarsmaktens framställning av kvinnor bygger uppsatsens teoretiska ramverk på forskning kring socialsemiotik, intersektionalitet samt feministisk poststrukturalism. Undersökningen identifierar fyra återkommande mönster, medan en del mönster visar på Försvarsmaktens progressiva arbete i framställningen av kvinnor visar andra på motsatsen då en traditionell struktur inom verksamheten fortsätter att bekräftas genom de roller som kvinnor tilldelas, respektive inte tilldelas.

Syftet med denna uppsats är att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjälp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten från teoriutvecklingen är följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet performativitet kopplas till Vygotskijs teori om språket som redskap för förändring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förändring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. Några slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut. Perspektivskiftet från konstruktivism till poststrukturalism kan få sex- och samlevnadsundervisningen, förutom att synliggöra diskriminerande strukturer, att även bryta upp dessa strukturer med hjälp av subversiva metoder. Synen på makt och kunskap bör diskuteras, mer elevinflytande bör införas och en normmedvetenhet behövs hos både elever och lärare. / The purpose of this paper is to develop sex and relationship education using queer pedagogical theoretical synthesises. The results from the development of the theory are as follows: - The queer theorist Butler's concept of subversivity is connected to Piaget's concepts of accommodation and assimilation. - The queer theoretical concept of performativity is connected to Vygotskij's theory of the language as a tool for change, as well as his theory of the collective memory. - The four strategies for change, earlier created by Kumashiro inspired by Freire's emancipatory pedagogy and poststructural theories. Some conclusions about a new sex and relationship education are reached. The change in perspective from constructivism to poststructuralism can make sex and relationship education, instead of only making discriminating structures visible, also deconstruct these structures through subversive methods. The view on power and knowledge should be discussed, more student influence should be fostered, and finally, a better awareness of norms should be developed both in students and in teachers.

Idag finns det många barn med ADHD som med sina särskilda egenskaper har svårt att identifiera sig med den vanligt förekommande litteraturen eftersom den sällan innefattar karaktärer med diagnoser. Bokläsningen är en central del i förskolans verksamhet och ska kunna ge barnen förutsättningar till att identifiera sig och känna samhörighet med böckernas olika karaktärer. Vad händer då när det inte finns en bok för alla? Studiens syfte är att undersöka hur barn med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD framträder i förskolans bilderböcker samt att undersöka vilka identifikationsprocesser som görs möjliga genom de här böckerna. Vi har tittat närmre på tre bilderböcker innehållande karaktärer med ADHD. För att nå vårt resultat har en diskursanalys legat som grund där de analytiska begreppen från visuell textanalys använts. Resultatet visar att barnen framträder olika- och att de är helt eller delvis exkluderade beroende på om de vistas i förskola eller skola samt hur viktigt det är med rätt sorts litteratur för att skapa positiva identifikationsprocesser. Nyckelord: barn med ADHD, bilderbok, diskursanalys, förskola, förskollärare, identifikationsprocess, poststrukturalism, skola, visuell textanalys

Abstract Denna observationsstudie har som syfte att med utgångspunkt i feministisk poststrukturalistisk teori undersöka pedagogers språkliga bemötande i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna: Hur bemöter pedagoger flickor och pojkar olika utifrån ett genusteoretiskt perspektiv? Hur synliggörs eventuella skillnader i hur pedagoger bemöter barn (i förskolan) baserat på deras ålder och kön? Frågeställningarna besvaras med hjälp av Butlers genusteori (2007) som utgör en del av det feministiska poststrukturalistiska perspektivet. Studier har visat att pedagoger i förskolan bemöter barn utifrån de stereotypa könsnormerna och att det finns en tendens att förstärka könsroller istället för att motverka och arbeta normkritiskt. Nyckelbegreppen som studien utgår ifrån är begreppen kön och genus som är nyckelbegrepp även i Butlers teori (2007). Av resultatet framgår att pedagoger tenderar att omedvetet bemöta barnen utifrån kön och den sociala konstruktionen som skapats kring genus. Pedagogerna skapar skillnader mellan könen och förstärker könsmönster som de egentligen ska arbeta emot.

Denna studie syftar till att synliggöra vilka diskurser, normer och makt som framträder i sex handlingsplaner ifyllda av pedagoger från två kommuner. Dessa handlingsplaner utgår från särskilda rubriker med fokus på barns styrkor och svagheter och fylls i av pedagoger när man anser sig ha barn i behov av särskilt stöd. För att analysera vår empiri har vi utgått från poststrukturalistisk teori och särskilt Michel Foucaults och Judith Butlers förståelse av begreppen diskurs, makt och normer. Som analysmetod använder vi övergripande diskursanalys utifrån Foucault. Som komplement använder vi också delar av den kritiska diskursanalysen utifrån Norman Fairclough för att rikta blicken mot hur grammatik påverkar innebörd. I analysen har vi fokuserat på att få fatt i vilka diskurser som råder om barn i behov av särskilt stöd, och var eller vem man lägger ansvaret på för det man anser vara problematiskt. Genom detta har det också varit relevant att titta på det som inte skrivs ut explicit för att få fatt i hur det önskvärda förskolebarnet skapas implicit. Våra resultat pekar på att det finns önskvärda egenskaper man strävar mot hos barn på förskolan. Dessa har vi definierat som diskurser. I Handlingsplanerna kunde man även se att insatserna var framför allt fokuserade på barnet. I relation till det förskoledidaktiska fältet, där läroplanen menar att utbildningen ska anpassas efter allas behov samtidigt som den tydliggör att vissa barn har mer behov, såg vi att det är svårt för pedagoger att skriva handlingsplaner utan att försöka åtgärda individen framför miljön. Det som dock var tydligt var att alla försökte för barnets bästa.

Syftet med arbetet är att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrån teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrån ett feministiskt perspektiv där premissen är att kvinnor underordnas män på grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur är utformad efter patriarkala språkstrukturer. Uppsatsens syfte är att i studier av fyra amerikanska långfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra resonemang kring hur karaktärer positioneras och agerar; en viktig utgångspunkt är att strukturer är instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegångar har även format arbetets gestaltande del där diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med resonemangen i uppsatsen. Resultatet ska förtydliga diskuterade mönster men då dessa mönster kan upplevas som självklara har karaktärerna intagit varandras positioner för att förtydliga resonemanget. Som stöd för uppsatsen har filmanalytiska texter använts och kopplats samman med psykoanalytiska resonemang för att forma en metod. Texten mynnar ut i resonemang kring hur en film både kan utmana och reproducera strukturer, och att samtliga analysobjekt kan läsas som uttryck för detta. Examensarbetet visar hur själva språket som formar skildringarna måste förändras för att skildringarna skall kunna utmana befästa mönster.

This essay examines possible subject positions offered to a female in relations to the decadence genre in the novel Berta Funcke (1885) by Stella Kleve, pseudonym for Mathilda Malling. The aim is to study how a female can be decadent. I analyze subject positions and examine how they enable decadent expressions of the female character. To understand subject positions in relations to the historical context I use Chris Weedon’s approach to feminist poststructuralism. I define decadence as a relative concept and understand it as a wider experience of decadence and dissolution in society. The methodological framework is based on hermeneutic reading. The result shows that the female protagonist is under the influence of many subjectivities simultaneously. Her decadence can be seen as both a source of emancipation and of constraint. From the analysis, I’ve been able to distinguish four characteristic subject positions: The Erotic, The Hermaphrodite, The Actress and The Hothouse Plant. The subject positions are bound to stereotypes of the time but also permits the female protagonist to transcend gender definitions. The result shows that the decadent aesthetics, expressions and vocabulary open up new ways of being for the female character.