Syftet med den här studien är utifrån förskollärares och barnskötares beskrivningar undersöka upplevelser av hinder och förutsättningar som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och KASAM-modellen har använts som teoretisk ansats i analysen.  I resultatet framkom både hinder och förutsättningar som förskollärarna och barnskötarna upplever i den psykosociala arbetsmiljön. Förutsättningar som framkom i resultatet för att skapa en god psykosociala arbetsmiljö var utbildningsmöjligheter, lättillgänglig rektor samt kollegor man kan ha kul med och som stöttar varandra. Hinder i den psykosociala arbetsmiljön som framkom i resultatet var den höga arbetsbelastningen på grund av stora barngrupper och låg personaltäthet. Resultaten från den teoretiska analysen visar att förskolor där förskollärare och barnskötare upplever att de har flertal förutsättningar för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö upplever hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, trots de hinder som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study is to investigate the experiences of obstacles and conditions in the psychosocial work environment based on preschool teachers’ and child minders’ descriptions. The empirical data for the study was collected through semi-structured interviews and the SOC-model was used as the theoretical approach in the analysis.   The results revealed both obstacles and conditions that the preschool teachers’ and child minders’ perceive in the psychosocial work environment. Conditions that emerged in the results to create a good psychosocial work environment were educational opportunities, an easily accessible principal, and colleagues you can have fun with and who support each other. Obstacles in the psychosocial work environment that emerged included high workload due to large groups of children and low staff density. The results of the theoretical analysis indicate that preschools where preschool teachers’ and child minders’ perceive they have multiple conditions for achieving a favorable psychosocial work environment experience high comprehensibility, manageability and meaningfulness, despite the obstacles present in the psychosocial work environment.

Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare beskriver sitt förhållningssätt och arbetssätt i arbetet med flerspråkiga barn för att stödja och stimulera deras språkutveckling. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med sex förskollärare genomförts. Förskollärarnas förhållningssätt till flerspråkighet samt vilka metoder och verktyg som används i förskoleverksamheten för att främja flerspråkiga barns språk undersöktes. Upplevda utmaningar och möjligheter som detta arbete skapar beskrevs av förskollärarna. Studien har utgångspunkt i den sociokulturella teorin där utveckling och lärande sker i samspel mellan människor, med hjälp av redskap och med rätt stöttning. Teorin var till hjälp att analysera förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter i arbetet med att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet där majoriteten inte upplever sig själva som flerspråkiga. Dessutom framkommer det att förskollärarna upplever arbete med flerspråkiga barns språkutveckling som utmanade eftersom adekvata kompetenser inom ämnet saknas. Detta arbete beskrivs som en möjlighet där olika användbara strategier och verktyg finns till hjälp. Det lyfts även fram att samverkan med olika aktörer är grundläggande för att kunna stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet pekar även på att för att kunna verkställa detta arbete i förskolan behöver förskollärarna få mer kunskap och vägledning. För att barn ska kunna utveckla det svenska språket samt sitt modersmål behöver de rätt stöd, menar förskollärarna. Studien bidrar med en ökad kunskap om vilka strateger, redskap och kompetenser förskollärarna behöver ha för att ge flerspråkiga barn förutsättningar för att utveckla alla sina språk. / The purpose of the study is to make visible how preschool teachers describe their approach and methods while working with multilingual children in order to support and stimulate their language development. Qualitative interviews have been conducted with six preschool teachers in order to achieve this goal. During each interview, the teachers were asked about which methods and tools they applied in activities in order to promote and encourage language development. Perceived challenges and opportunities that this work creates were described by the preschool teachers. This study is based on the sociocultural perspective, in which both learning, and development take place through interaction between people with the help of tools and with the right support. The theory was helpful in analyzing the preschool teachers´ perceptions and experiences in their work. The results of the study show that the preschool teachers have a positive attitude to multilingualism, where the majority do not perceive themselves as multilingual. The results show that the preschool teachers perceive their work with multilingual children´s language development as challenging due to a lack of adequate competence in the subject. This work is also described as an opportunity where various strategies and tools are available to help. In addition, it is highlighted that cooperation with others is fundamental to being able to support and stimulate language development. The result also points to the fact that, in order to carry out this work in the preschool, preschool teachers need more knowledge and guidance. In order for children to be able to develop the Swedish language as well as their mother tongue, they need the right support, the preschool teachers declares. The study hopes to contribute to, an increased knowledge of which strategies, tools and skills are needed in order to create an optimal environment for multilingual development.

The purpose of this study is to explore the idea and method of holistic education and if traces of these can be found in four preschool teachers’ statements about their practices in two private preschools located in the state of Tamil Nadu in India. Working holistically is something which UNESCO (Marope & Kaga, 2015) recommends when it comes to early childhood care and education. In a developing country like India primary education is important to growth and development. It is one of the main sustainable development goals and early childhood education is considered a means to reach this goal. This study aims to provide some insight into what a holistic approach to early childhood education can entail. In this study I have explored literature to gain a theoretical knowledge of the idea and working methods of holistic education through a literature review. I then conducted a qualitative interview study where I traced the ideas and methods found in the literature in four preschool teachers’ statements about their practices to gain an understanding of what ideas and methods found in a preschool setting can be considered to lead to holistic outcomes. The results show that the idea and methods of holistic education, as I understand it through the literature review, were evident in the teachers’ statements to various extent, and that that inclusion, balance and connections lead to holistic education. Even though the teachers do not explicitly work with holistic education as Miller (2007, 2010) describes it, this study found that the practices of the teachers, as described by them, promote similar ideas and the same methods could be found. This study can provide a concrete understanding of what a holistic approach to early childhood education can and should involve.

Syftet med studien är att få en förståelse för vad kvalitet är i förskolan. Barnkonventionen säger att allt som rör barnet ska se till barnets bästa. Vi runt omkring barnet har olika erfarenheter och kunskaper, vilket gör att vi kan bidra med det bästa till barnet. Att kunna samarbeta med barnets vårdnadshavare, för att barnet ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt, är viktigt för att vi ska kunna ge barnet rätt start i livet med de bästa förutsättningarna. Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning där empirin samlades in genom brevdata. Pedagoger, förskolechefer och vårdnadshavare fick svara på två öppna frågor om deras syn på vad kvalitet i förskolan är. Slutsatsen blev att kvalitet i förskolan är ett begrepp som inte går att slutgiltigt definiera. Kvalitet måste sättas i förhållande till något när man ska beskriva det, det måste ses från flera olika dimensioner. Det som definierar kvalitet beror på flera olika faktorer, däribland kulturella skillnader, normer och värden, kunskap om ämnet, vilken filosofi förskolan har, personalens kompetens och ekonomiska förutsättningar. / The purpose of the study is to get an understanding of what quality is in kindergarten. The Convention says that everything related to the child to see the child. We are around the child have different experiences and knowledge, which allows us to provide the best for the child. Being able to work with the child's guardian for the child to develop rich and diverse is important for us to give the child the right start in life with the best conditions. The study was conducted through a qualitative survey of the empirical data was gathered through letters data. Educators, preschool managers and guardians were asked to answer two open questions about what they considered to be quality in preschool. The conclusion was that quality in preschool is concepts that cannot be conclusively define. Quality must be in relation to something when describing it, then it must be viewed from several different dimensions. What defines quality depends on several factors, including cultural differences, norms and values, knowledge of the subject, the philosophy of pre-school, staff skills and economic conditions. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

The purpose of this study was to investigate preschool teacher’s experience of children’s withdrawals during physical activity in preschool.   Interviews were used as a method to study the subject. Five preschool teachers was interviewed and recorded for a total of 109 minutes’ witch has been analyzed. The focus of the study is preschool teacher’s experiences accounting children 3-5 years of age. The theory of SOC, sense of coherence, founded by Antonovsky (2005) has been used in the study.   The results indicate that the preschool teachers have experience of children’s withdrawals during physical activity in preschool. According to the teachers, it is uncertainty over the activity, not trusting your body and low self-esteem that causes the withdrawals. Not feeling safe, a lack of social skills and disinterest over the activity is also causes for withdrawal. The withdrawals often happen verbally or invisible and quiet. The teachers frequently analyze their work to be able to develop the physical activity’s to be able to include everyone and make the experience of the physical activity motivating and fun. / Syftet med den här studien var att bidra med kunskap gällande förskollärares erfarenheter av barn som drar sig undan planerad fysisk aktivitet i förskolan samt på vilket sätt förskollärare arbetar för att inkludera dessa barn.   Kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på förskollärares erfarenheter av att arbeta med planerad fysisk aktivitet. Barn i åldrarna 3-5 år har framförallt varit i fokus. 5 förskollärare intervjuades i sammanlagt 109 minuter vilket har legat till grund för resultatet av studien. Antonovskys (2005) teori KASAM användes som teoretiskt ramverk.   Resultatet visade att samtliga förskollärare hade erfarenhet av barn som drar sig undan planerad fysisk aktivitet i förskolan. Barnen drog sig enligt deras erfarenheter undan på grund av osäkerhet inför vad som kommer hända, dålig tilltro till den egna kroppen och låg självkänsla. Även otrygghet, rädsla i sociala sammanhang och helt enkelt ointresse för aktiviteten kunde också göra att barn drar sig undan. Antingen kunde barnen dra sig undan verbalt med ljud eller ickeverbalt och tyst. För att inkludera alla barn arbetar förskollärarna med att stärka de barn som är osäkra samt analysera och ändra i de aktiviteter som utförs så att alla blir motiverade och har möjlighet att delta.

本研究旨在探討學前教師資訊科技融入教學現況及其相關影響因素。首先瞭解學前教師資訊科技融入教學之定義、內涵與現況；其次分析不同背景變項及內外在因素對學前教師資訊科技融入教學之差異情形；第三，分析影響資訊科技融入教學因素與資訊科技融入教學之相關；最後影響學前教師資訊科技融入教學因素對學前教師資訊科技融入教學各層面之預測力。 本研究透過文獻分析，以及問卷調查法來了解資訊科技融入教學的現況，及其相關影響因素。本研究之母群體為台北縣市幼稚園、托兒所教師及園所長，採分層抽樣進行取樣，老師和園長各發出480份問卷，老師的有效問卷為51%，園長的有效問卷為58.1%。使用工具為自編「學前教師資訊科技融入教學之應用量表」、「影響學前教師資訊科技融入教學因素之量表」及「園所長對資訊科技融入教學態度之量表」，問卷回收後，使用SPSS 12.0 for windows套裝軟體進行描述性統計、信度分析、效度分析 、t考驗、單因子變異數分析、Scheff&eacute;多重比較、皮爾森積差相關、逐步多元迴歸來分析資料。本研究主要結論如下： 壹、在園所電腦基本資料分面 一、台北縣市之園所資訊設備非常普及 貳、在學前教師資訊科技融入教學方面 一、大部分的老師均有進行資訊科技融入教學 二、資訊科技融入教學的模式以「教學前準備」和「教學中活動」表現 最佳 三、資訊科技融入教學的程度以「資訊科技的初步應用」表現最佳 四、「園所屬性」、「園所位置」、「教學經驗」、「教育程度」、 「電腦課程經驗」和「研習時數」對學前教師資訊科技融入教學均 有顯著影響 參、影響資訊科技融入教學因素方面 一、「教學信念」是影響學前教師資訊科技融入教學最大的因素 二、「資訊素養」是影響學前教師資訊科技融入教學的次要因素 三、學前教師的資訊素養以「基本軟體知能」最佳 四、學前教師的資訊素養以「電腦在教學上的應用」最差 五、「園所屬性」、「園所位置」、「教育程度」、「電腦課程經驗」 和「研習時數」對影響學前教師資訊科技融入教學之因素均有顯 著影響 肆、在影響園所長對資訊科技融入教學態度方面 一、園所長對資訊科技融入教學的看法均表示認同 二、園所長願意投入資訊科技融入教學之意願高 三、「園所屬性」和「園所位置」均會對園所長資訊科技融入教學產生 顯著影響 伍、學前教師資訊科技融入教學與影響資訊科技融入教學因素兩者關係方 面 一、「影響資訊科技融入教學之內外在因素」與「學前教師資訊科技融 入教學」呈現正相關 二、「影響資訊科技融入教學之因素」對「學前教師資訊科技融入教 學」具有預測力 最後研究者根據研究結果，分別對園所長、學前教師、師資培育機構、研習機構以及後續相關研究提出建議，以期對未來資訊科技融入學前教育有所助益。 關鍵詞：學前教師、園所長、資訊科技融入教學、資訊素養 / The main purpose of this study was to:(1) Understand definition, connotation and current situation of technology integration instruction. (2) Explore technology integration instruction data between different backgrounds and influence factors. (3) Analyze the relationships between influence factors and technology integration instruction. (4) Explore the predictive power of influence factors on the part of technology integration instruction. To accomplish these purposes, the methods were adopted literature review and questionnaire, which served as the basis of this study. In questionnaire aspect, was executed public and private kindergartens and nursery schools in Taipei city and county. This research was executed by questionnaire survey. “Preschool teachers technology integration instruction questionnaire",“influence factors of technology integration instruction questionnaire”and“Principals’ attitude on technology integration instruction questionnaire”were designed from literature by myself to collect data. By means of stratified random sampling.The samples include 480 principals (effective return rate is 58.1%) and 480 teachers (effective return rate is 51%).The questionnaire data analyzed statistically by description statistics,reliability analysis, t-test, one-way ANOVA, Scheff&eacute; posteriority comparison, Person-moment correlation analysis, stepwise multiple regression analysis through the use of SPSS 12.01 for windows. The major results were summarized as follows: A.In the aspect of technology equipment a.Technology equipment in Taipei city and county are very universal. B.In the aspect of technology integration instruction a.In the main of preschool teachers are implement technology integration instruction. b.It’s usually implement technology integration instruction on “prepare of teach” and “teaching”. c.The best dimension is “technology preliminary application”. d.“Taipei city and county”, “public and private”, “teachers’ years of teaching”, “educational degree of teachers",“computer’s learning experience”and “research and study hours” have significant influences on preschool teachers implement technology integration instruction. C.In the aspect of influence factors of technology integration instruction a.The best influence factors of technology integration instruction is“Teaching-belief”. b.The second influence factors of technology integration instruction is“Information Literacy”. c.The best information literacy in preschool teachers is “basic software knowledge”. d.The worst information literacy in preschool teachers is “computer use in instruction”. e.“Taipei city and county",“public and private”, “educational degree of teachers”, “computer's learning experience"and“research and study hours” have significant influences on influence factors of technology integration instruction. D.In the aspect of principals’ attitude on technology integration instruction a.All of the principals are identification with technology integration instruction. b.The best part of principals are willing invest in technology integration instruction. c.“Taipei city and county” and “public and private” have significant influences on principals’ attitude on technology integration instruction. E.In the aspect of relationships between technology integration instruction and influence factors of technology integration instruction a.There was positive correlation existed between “influence factors of technology integration instruction” and “technology integration instruction”. b.“Influence factors of technology integration instruction” did promote“technology integration instruction”. In the last part, the researcher, based on the findings, proposes some suggestions for the principals, the preschool teachers, the teacher training institutions, the research and study institutions and the future researchers, hope to benefit accelerant technology integration instruction in preschools in the future. Key words: preschool teacher, preschool principal, technology integration instruction, information literacy

The purpose of this scientific essay is to examine the relationship between different forms of knowledge and emotions which can arise in relationships at work in preschool. I use writing as a method for reflection, which creates openings for new perspectives that brings me closer to the core of the dilemma. I start from two different events taken from induction at two different times in my work life and the dilemma is from my own experiences. I state these questions to myself; Which expectations do I have for myself and my colleagues in relation to theoretical perspective and emotions? What role does the collegial interaction when negative emotions arise? What place do emotions have in the activities? How can we use educational theory with practical knowledge so they interact with each other in the work at the preschool? In an attempt to answer these questions I write a discussion on the relationship between emotions and knowledge from different perspectives. In both situations I mention the attachment theory both because it has great significance in connection with induction but also to enforce that theories needs to coexist with other knowledge in the work in preschool. Aristoteles three forms of knowledge, confidence in relationships and the importance of reflection are some of the things I write about in my text. Through this essay I want to show that there are more than theoretical standpoints that makes us professional educators while highlighting that there is not a given truth for how we should do to become and be a professional educator in preschool. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att undersöka relationen mellan olika kunskapsformer och känslor som kan uppstå i relationer i arbetet på förskola. Jag använder skrivandet som en metod för reflektion, som skapar öppningar för nya perspektiv vilket för mig närmare kärnan i dilemmat. Jag utgår från två olika händelser tagna ur inskolningen vid olika tidsepoker i mitt yrkesliv och dilemmat är egenupplevt. Jag ställer mig frågor som; Vilka förväntningar har jag  på mig själv och på mina kollegor i relation till teoretiska perspektiv och känslor? Vilken roll spelar det kollegiala samspelet när negativa känslor uppstår? Vilken plats får känslorna ta i verksamheten? Hur kan vi använda pedagogisk teori med den praktiska kunskapen så att de samspelar med varandra i arbetet på förskolan? I ett försök att svara på frågorna för jag i texten en diskussion kring relationen mellan känslor och kunskap utifrån olika perspektiv. I båda situationer nämner jag anknytningsteorin för den har stor betydelse i samband med inskolning men även för att tydliggöra att teorier behöver samspela med andra kunskaper i arbetet i förskolan. Aristoteles tre kunskapsformer, trygghet i relationer samt reflektionens betydelse är några av de saker jag tar upp i min text. Genom denna essä vill jag visa att det finns något mer än teoretiska ställningstaganden som gör oss till professionella pedagoger och samtidigt belysa att det inte finns en given sanning för hur vi ska göra för att bli och vara en professionell pedagog i förskolan.

Education and training affect the way children's behavior, we shape children's attitudes and values. One of the ways which we can develop the personality of a child in kindergarten is to use the principle of individuation. The theoretical part is, besides development of individualization in the upbringing and education of children of preschool age, given the current requirements for the individualization of children in kindergartens. It discusses the development and acceptance of the basic needs of children of preschool age, specifies the conditions, the position of teacher for individualizing education of children in kindergarten. The practical part verifies the possibility of individualization in age heterogeneous and homogeneous model. Assesses differences and experience in these models in the approaches of preschool teachers including the effect of a specific environment specific kindergarten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tillåtande, tillgänglig och föränderlig litteraturen är i förskolans miljö. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med förskollärare, samt genom observation och dokumentation av litteraturens placering med hjälp av foton. Resultatet visar att förskolorna har litteraturen nära platsen för vila, för att litteraturen ska vara tillgänglig och nära till hands när barnen och pedagogerna ska läsa. Litteraturen är i barnens höjd vilket gör att de kan plocka till sig litteraturen när de önskar. Utöver litteraturen i samband med platsen för vila, har några avdelningar fördelat litteratur på resten av avdelningen. Två av avdelningarna har litteratur i näst intill alla rum för att den ska vara tillgänglig för barnen överallt, även i leken. På några förskolor är litteraturens miljö ständigt i förändring, medan de på andra nästan aldrig förändrar miljön. Förskollärarna är medvetna om litteraturens och miljöns betydelse för barnen, dock speglas detta inte alltid i verksamheten. Förskollärarna är alltså medvetna om syftet till litteraturplaceringen i olika grad. / The main purpose with this survey is to review how variable, available and allowable the literature is in the preschool environment. When having interviews with preschool teachers and through observation and documentation of the placement of the literature by photos, the answers to the main questions have been answered. The result showed that the preschools have literature next to the place for rest because it´s supposed to be close while reading for the children. The literature is in available height for the children so they can reach the literature. Except the literature by the resting place some of the preschool teachers have placed the literature in every room so it is available everywhere in the preschool, even in the children’s play environment. The preschool teachers were aware of the meaning of the surrounding and the literature for the children, unfortunately this didn´t always reflect in the preschool environment. The preschool teachers were aware of the purpose and the placement of the literature in different degrees.

The purpose of the thesis is to contribute with knowledge of preschool teachers' perceptions of working with digital imaging in image teaching. I collected the empirical material by qualitative semi-structured interviews, along with an interview-guide. The respondents were eight preschool-teachers, who works on five different preschools in the middle of Sweden. I analyzed the empirical material with research and by an analysis-model from phenomenography. The result shows that the perceptions were varied. They felt positivity to begin conduct teaching in digital imaging after the curriculum be valid July 1, 2019. / Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av att arbeta med digitalt bildskapande i bildundervisningen. En kvalitativ forskningsstrategi användes, med fenomenografi som metodansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var åtta förskollärare, som arbetar på fem olika förskolor. Analysen av resultatet gjordes med utgångspunkt av multimodal teori och sociokulturellt perspektiv. Resultatet av frågeställningarna visar på en varierad uppfattning av arbete med digitalt bildskapande i undervisning. Resultatet visar också att användandets omfång var varierad på förskolorna. Flera förskollärare hade intresse av att öka undervisningen i digitalt bildskapande, efter den reviderade läroplanen för förskolan trätt i kraft 1 juli 2019.