The study Leadership and Organizational Culture- One-discursive analysis of first-line managers in elderly care analyze organizational culture and leadership in public municipal elderly care through first-line managers' descriptions of their work practices. The study is a comparative study between first-line managers in municipal elderly care and an industry. The empirical material has been collected through seven interviews of first line managers in the elderly care and the manager closest to the operation in the industry.    This thesis intends to analyzed the both functions through a discourse method with the purpose to investigate its impact on organizational culture and leadership. Organizational culture, institution and leadership is used as a theoretical framework to obscure the basis and possibility for sociological interpretations of the empirical material. The study reveals discourses about a bureaucratic organizational culture through formally divided discourses on mandates and decision-making rights, and the distance and exclusion is created for those members who do not hold the right formal position and through that access to the discourse. Through goal management and follow-up of results, signals the expected and prioritized  way of work that is important. It creates a Path-Goal leadership with a focus on governing systems such as schedule and budget.   Through their shared experiences and actions within their working group, the members are guided to a common approach within the group. The working group becomes an institution with common thoughts, values and feelings that become governing in the daily actions and in the priorities that are made. Because the administrative Path-Goal focus is seen as the "normal".   The study Leadership and Organizational Culture- One-discursive analysis of first-line managers in elderly care is written by Mona Hallonblad

Möten med palliativa cancerpatienter utgör en del av allmänsjuksköterskans yrkesområde. Osäkerhet som leder till svårigheter att bemöta dessa patienter finns hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Syftet var att undersöka vilka tankar, känslor och prioriteringar som var viktiga för den palliativa cancerpatienten samt vad som utmärkte en god relation till sjuksköterskan. En systematisk litteraturstudie enligt Goodmans sju steg genomfördes modifierat. I resultatet framkommer att patienter känner rädsla för att bli en börda och upplever osäkerhet samt ett kroppsligt förfall. Patienternas prioriteringar handlade om symtomkontroll, bevarandet av värdighet, det dagliga livet samt relationen till anhöriga. Att sjuksköterskan såg och tillgodosåg patientens behov samt hjälpte och skyddade patienten ingav tillit och hopp vilket stärkte relationen och kommunikationen. / Encounters with palliative cancer patients are a part of the nursing profession. Uncertainty that leads to difficulties to respond to these patients exists in both nurses and nursing students. The aim was to explore which thoughts, feelings and priorities were important for the palliative cancer patient and features important for a good relationship with the nurse. A systematic literature review after Goodman´s seven steps was carried out with modifications. Emerging in the result was patient´s thoughts about fear of becoming a burden, feelings of insecurity and a bodily decay. Patient´s priorities concerned symptom control, preservation of dignity, daily life and the relationship with relatives. Nurses who saw and met patient´s needs and also helped and protected them gave trust and hope which strengthened the relationship and communication.

Fysisk planering är en skattefinansierad offentlig verksamhet som medför begränsningar i tillgängliga resurser. Parallellt finns även en demokratisk förpliktelse att säkerställa att resurserna används på ett ändamålsenligt och transparent sätt som gynnar allmänheten. På grund av de begränsade resurserna är det en ständig fråga hur de ska fördelas och prioriteras mellan olika kommunala verksamheter, där fysisk planering är en av många. Kopplat till detta finns även ett tydligt behov av att prioritera genom den fysiska planeringen, där kommunen måste prioritera mellan olika sektorer, områden eller planer baserat både på tillgängliga resurser och politiska mål och strategier.  Prioriteringar inom fysisk planering är en central del av kommunernas verksamhet, även om Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) inte explicit föreskriver något särskilt prioriteringssystem. Lagen kräver dock att kommunerna ska väga olika intressen mot varandra i sin fysiska planering, vilket kan ses som ett prioriterande. Då mycket av kommunernas prioriterande inom fysisk planering sker i den strategiska planeringen, i form av översiktsplaner, är detta dimensionen som fokuseras i denna studie där syftet är att undersöka och beskriva hur svenska kommuner prioriterar i sin strategiska fysiska planering. För att uppnå studiens syfte används en flerfallsdesign där prioriteringarna i fyra svenska kommuners strategiska fysiska planering undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys av deras respektive översiktsplaner. Utifrån denna analys framkommer att det inte finns ett enskilt sätt som svenska kommuner formulerar sina prioriteringar på i den strategiska fysiska planeringen. Snarare syns stora skillnader beroende på om det gäller visioner, mål eller strategier, samt mellan de olika kommunerna. Här syns även att kommunernas strategiska fysiska planering innehåller en blandning av olika typer av prioriteringar - både tydligt uttalade och mer implicita - vilket kan påverka hur de får genomslag i den praktiska planeringen och utvecklingen. Trots denna variation anses kommunerna lyckats formulera en sammanhängande helhet i sina prioriteringar, vilket är av stor vikt för den strategiska planeringens styrande effekt

Abstract   The purpose of the study was to ascertain the school leaders knowledge and priorities of the national goals for their school system respectively and how they declare that they and other operators within the local school system, give priority to the goals. In order to answer this question at issue, a web-based questionnaire was performed among school leaders in a fairly large municipality in Sweden.   My result shows that the school leaders have good knowledge of the national goals for the school system where they operate, but they experience that other actors have less knowledge of these goals. Furthermore, the school leaders declare that they give priority to the national goals to a high degree, but not more than other goals, while they experience that other operators do not prioritize the national goals to the same extent. The other actors in this context are school staff, school heads, responsible local politicians and municipal principal organisers. Those who prioritize the national goals the least are the local politicians, according to the school leaders. The result indicates that local goals sometimes are more prioritized than the national goals, instead of using the national goals as a criterion and subordinate the local goals. / Sammanfattning Syftet med min undersökning var att ta reda på skolledares kännedom om och prioriteringar av de statliga målen för sina respektive verksamheter och hur de uppger att de och andra aktörer prioriterar dessa mål. För att undersöka detta genomfördes en webbaserad enkätundersökning bland skolledare i en medelstor kommun i västra Sverige.   Mitt resultat visar att skolledarna uppger sig själva ha god kännedom om de statliga målen för sina respektive verksamheter men att de uppger sig uppleva att andra aktörer har sämre kännedom om dessa. På samma sätt uppger sig skolledarna i hög grad, om än inte lika hög grad, prioritera de statliga målen framför andra mål samtidigt som de upplever att andra aktörer inte prioriterar de statliga målen i lika hög grad. Dessa andra aktörer är skolans personal, förvaltning, ansvariga lokala politiker och huvudman. Lägst värden vad gäller prioriteringar av de statliga målen uppger skolledarna att de upplever att lokala politiker har. Resultatet indikerar att lokala mål ibland kan prioriteras framför statliga, istället för att utgå från och underordnas dessa.

While the concept of situation awareness have received a lot of attention over the past 15 years and many different measures have been developed and tested, the concepts of team situation awareness and shared situation awareness have not gotten as much attention and less progress has been made in developing a meaningful and validated measure. Thus, the purpose of this study is to operationalize the concept of shared situation awareness and test its consequences and relation to other concepts. In this study a new measure for shared situation awareness was developed and its potential evaluated. The measure was a shared priorities measure where the participants of the study each wrote down and rank ordered five factors they thought were important for good team performance in the situation. The factors were then scrambled and handed over to the other participant who once again ordered them according to priority. The correspondence between the two participants’ ratings was hypothesized to correlate with shared situation awareness. The results show that the shared priorities measure in this study did not relate to shared situation awareness. Several methodological concerns was identified which could have affected the results. The measure did relate to subjective ratings of cooperation which is very interesting and it is suggested that the measure captured aspects of teamwork. The shared priorities measure was easy to employ, required little preparation, has a high face-validity and is a promising addition to team research. / Under de senaste 15 åren har konceptet situationsmedvetande uppmärksammats en hel del, och många mått har utvecklats och blivit testade. Däremot har inte konceptet delat situationsmedvetande kommit lika långt i form av metodutveckling och validering. Syftet med denna rapport är att operationalisera begreppet delat situationsmedvetande och pröva det mot andra koncept. Inom ramen för detta arbete utvecklades ett nytt mått för delat situationsmedvetande som också testades empiriskt. Måttet mäter hur väl ett team har delade prioriteringar. Varje deltagare genererar fem faktorer för vad som är viktigt för god teamprestation i situationen och rangordnar dem i prioritetsordning. Dessa faktorer blandades sen om och delas ut till den andre teammedlemmen som i sin tur rangordnar faktorerna i prioritetsordning. Hur väl faktorernas rangordning korresponderar med varandra antogs vara ett mått på teamets delade situationsmedvetande. Resultatet visar att rangordningsmåttet inte har något samband med subjektivt bedömt delat situationsmedvetande. Flera metodologiska problem identifierades som kan ha påverkat resultatet. Däremot korrelerade rangordningsmåttet med hur väl samarbetet i teamet ansågs fungera, vilket tyder på att måttet fångar aspekter av hur teamet fungerar som team. Rangordningsmåttet var enkelt att använda, krävde lite förberedelse, har hög face-validity och verkar vara en möjlig väg att fortsätta studera team.

Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger. Dessa lokaler utgör riskobjekt vid bränder, har komplexa verksamheter och många olika intressen ställs mot varandra. Avsikten var att kunna göra en relativ bedömning av systemets brandsäkerhet. Detta genom att se hur prioriterat området är, samt vilka attityder till risker och säkerhet som finns bland studiens deltagare. Studien fokuserade därför på delsystemen människa och organisation, och relationen dem emellan, medan det tekniska systemet betraktades som statiskt och inte undersöktes närmare. I studien genomfördes en avvägningsanalys/ attitydmätning genom kvalitativa intervjuer med deltagare från kategorierna myndigheter, ägare till nattklubbar/restauranger, personal, gäster och anhöriga. Resultatet påvisar att brandsäkerhet bara utgör en av många faktorer som företagets ägare har att ta hänsyn till och att denna säkerhet inte är lika högt prioriterad som inkomstgenererande faktorer. Detta trots att det inte föreligger någon attitydskillnad mellan deltagarkategorierna, bara graden av medvetenhet för att något kan hända skiljer sig beroende på ålder, erfarenhet och typ av intresse i företaget. Studien visar att myndigheters tillsyn är viktig för att hålla olika säkerheter på en hög nivå. En generell uppfattning bland samtliga deltagare var att bristande tillsyn leder till ökat fusk. Slutsatsen är att Rollenhagens MTO-perspektiv går att tillämpa på nattklubbar och restauranger för att bedöma den relativa betydelsen av olika krav.

Kommunala besparingar är ett återkommande, och högaktuellt, fenomen. I bespa-ringstider försätts lokala politiker i situationer där prioriteringar behöver göras, gällande resursfördelning. Historien visar att redan utsatta människor, som har be-gränsade möjligheter till att få sina röster hörda, i tillfällen som dessa kan hamna än mer i skymundan. Det är ofta verksamheter som vänder sig till att kunna stötta enskilda individer som lever med funktionsnedsättning som blir bortprioriterade. Dessa former av verksamheter kan exempelvis vara den som är i fokus för denna studie; särskilda bostäder inom LSS för individer inom pk1, som lever med intel-lektuella- eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism.I besparingstider kan det hävdas att både enskilda individerna, samt det yrkesverk-samma inom särskilda LSS-boenden för pk1 blir påverkade. Denna kandidatupp-sats syftar därför till att försöka redogöra för upplevelser som boendepersonal kan tänkas ha kring arbetssituationen, under dessa förhållanden. Både gällande deras arbetsmiljö, deras insatser till stödanvändare och gällande hanteringen av ett allt mer begränsat handlingsutrymme. Sammanfattningsvis visar resultaten att boen-depersonalen befinner sig i en så kallad “ond cirkel”, där arbetsmiljö och insatser till stödanvändare brister men kvalitetssäkring genom avvikelsehanteringen bort-prioriteras. Boendepersonalen åtar sig ansvaret för att de ej kan tillfredsställa de behov som stödanvändarna har, i den omfattning som behövs. Således blir vissa målformuleringar, enligt LSS (1993:387), emellanåt svåra att uppfylla, till följd av olika målkonflikter, som kan hävdas bli än mer aktuella i besparingstider. / The Swedish law called LSS can enable extensive support for people with special needs so they can live a life like any other. While the Swedish municipalities have the main responsibility to enable this support, economic savings are now current in many of the different municipalities. The aim of this study was therefore to ex-plore the staff's experiences from working in LSS-operations, like group homes for individuals with autism, cognitive- and developmental disabilities, during mu-nicipality savings. To explore this, semi-structured interviews were used as a base for a thematic analysis.The findings show that staff within LSS group homes sometimes feel that their re-sources are inadequate, that their work conditions are stressful and sometimes can result in an emotional tare regarding bad consciousness towards the individuals living there. The results also show a vicious circle, where lack of time often means that the staff priorities other assignments other than paperwork regarding quality improvements. The consequences of a municipality saving mode can nonetheless be the most noticeable for the individual in need of the support. It can harm an individual's living conditions and empowerment. The conclusion from this is that the conflicting objectives from politicians, organizations, and the law LSS, often results in consequences for staff and individuals during municipality savings.

No description available.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur oregelbundna arbetstider påverkar livssituationen för undersköterskorna samt vilka konsekvenser som den oregelbundna arbetstiden medför i deras liv. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur upplever undersköterskorna sin oregelbundna arbetstid? Vilka faktorer påverkar undersköterskornas arbetssituation? På vilket sätt påverkar den oregelbundna arbetstiden undersköterskornas balans mellan arbetsliv och privatliv? Vilka blir de hälsomässiga konsekvenserna av oregelbunden arbetstid? Utgångspunkten för vår studie ligger i den teoretiska referensramen innehållande tidigare forskning, teorier och begrepp om Arbetstidslagen, konsekvenser av oregelbunden arbetstid, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, Krav- och kontrollmodellen, Work life balance, KASAM och utbrändhet. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer för att samla in våra data. Sammanlagt har vi genomfört åtta intervjuer och våra respondenter är undersköterskor som arbetar på olika avdelningar inom Landstinget i Värmland. Våra respondenter är mellan 36 och 59 år gamla och samtliga av dem är kvinnor. Genom vår empiri och med hjälp av teorin har vi analyserat fram 17 olika fynd som visar på att: det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid, det finns stora krav på flexibilitet i tillvaron, undersköterskorna har ett visst inflytande över den egna arbetstiden, de tvingas prioritera bort delar av privatlivet, det finns en stark sammanhållning mellan arbetskollegorna, det finns olika synsätt på arbetsschemat, de känner ett ansvar för bemanningen genom att överta varandras arbetspass, det finns ett skiftande stöd från närmaste chefen, det finns viss möjlighet att påverka arbetssituationen, arbetstiderna påverkar familjelivet negativt, det sociala livet blir åsidosatt, det finns en stark önskan om deltidsarbete, det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid under småbarnsåren, det finns strategier för att hantera varierande dygnsrytm, det finns en upplevelse av otillräcklig sömn, magproblem i relation till nattarbete samt möjligt samband mellan oregelbunden arbetstid och utbrändhet. / The aim of our study is to increase understanding of how irregular hours affect the lives of nurses, as well as the implications of the irregular working hours brings into their lives. The purpose specified in the following questions: How do nurses his irregular working hours? What factors influence the nurses working situation? In what way does the irregular working hours for nurses balance between work and private life? What are the health consequences of irregular working hours?The starting point of our study lies in the theoretical framework containing previous research, theories and concepts of the Working Hours Act, consequences of irregular working hours, occupational health, psychosocial work, Requirements and control model, work life balance, SOC and burnout.We conducted a qualitative study where we have used the interviews to collect our data. In total, we conducted eight interviews and our respondents are nurses working in different departments of the County Council. Our respondents are between 36 and 59 years old and all of them are women.Through our empirical data and using the theory we have analyzed up 17 different findings show that: there are both advantages and disadvantages of irregular working hours, there are great demands on flexibility in existence, nurses have a certain influence over their own working hours, the forced to prioritize delete portions of privacy, there is a strong cohesion between work colleagues, there are different approaches to the work schedule, they feel responsible for manning by taking over each other's sessions, there is a range of support from her manager, there is some opportunity to influence the work situation , working hours affect family life negatively, the social life is infringed, there is a strong desire on part-time work, there are both advantages and disadvantages of irregular working hours during the toddler years, there are strategies to handle variable circadian rhythm, there is a perception of insufficient sleep, stomach problems in relation to night work as well as possible association between irregular working hours and burnout.

Abstract Purpose: Important for house manufacturers is to keep track of specific customer preferences and priorities to have products that matches these. If a manufacturer does not have a product that fits the customer priorities, manufacturers will lose customers both before and during the process has started. The goal of the study is to report what house manufacturers should prioritize in the floor plan design of prefabricated two-storey houses. Method: The study has been conducted with a variety of methods. In order to study customer preferences and priorities a survey was made for potential house byers and interviews with house manufacturers sales agents. To get an overview about the changes that are most commonly performed, an analysis of documents on two of Götenehus house models was made. Findings: The results of the study show the kitchen's high priority among potential house buyers. Clearly shows that, above all, the social spaces in the form of kitchen living and dining room is generally very high priority among the general population In Stockholm. The study also shows that these rooms were desired with a relatively large surface area. It was also very unusual for these rooms to get reduced space. Unlike the social spaces, the private spaces hade ha wide range of demands. Above all, the bathroom and the master bedroom had highly prioritized. The other bedrooms were however generally one of house buy’ers lowest priority. In general, the service areas were shown to be the lowest prioritised rooms. The laundry room was desired to be large with great storage units, but were rarely executed as wanted. Implications: The social space, master bedroom and the bathroom has a great importance for customers in Stockholm County. House manufacturers should prioritize these rooms. In contrast, house manufacturers should not prioritize room as office and WC/D. Doing so, house manufacturers can offer customers a product that minimizes the impact on costs by changes. Limitations: The study deals only with prefabricated detached two-storey houses. The study does not include factors such as finance, property space or family constellations. The study was limited to the Stockholm County because of the concentrated market for two-storey house. The gathered information was not extracted prior ten years. / Sammanfattning Syfte: Det är viktigt för hustillverkarna att deras produkteker är anpassade efter hur kundernas önskemål ser ut och hur dessa prioriteras. Ifall produkterna inte uppfyller kundernas värderingar kan det leda till att företaget både tappar kunder innan och under köpprocessen. Målet med studien är därför att redovisa vilka rum hustillverkare bör prioritera vid planlösningsutformning av prefabricerade tvåplanshus. Metod: Studien har utförts med ett flertal metoder. För att kunna studera kundernas önskemål och prioriteringar, utfördes en enkätundersökning mot potentiella husköpare, samt intervjuer med Götenehus säljagenter i Stockholm. För att få en överblick kring vilka ändringar som är mest förekommande utfördes en dokumentanalys på två av Götenehus husmodeller. Resultat: Studiens resultat visar att potentiella husköpare prioriterar de sociala utrymmena kök och vardagsrum högst i bostaden. Kunderna har stora önskemål om stora och öppna ytor. Generellt i de privata utrymmena är det önskemål om stora ytor. Däremot prioriterades de privata rummen olika av kunden. Framför allt har badrummet och föräldrasovrummet en hög prioritet medan de övriga sovrummen tillsammans med allrum-met och arbetsrummet prioriterades betydligt lägre. Överlag var serviceutrymmena lågt prioriterade av kunderna. Det fanns önskemål om väl tilltagna ytor i tvättutrymmet men det var inget kunderna var beredda att förändra. Förvaringsmässigt var det endast i föräldrasovrummet som kunderna önskade en klädkammare. I resterande rum som önskan om förvaring fanns, räckte det med en garderobslösning. Konsekvenser: Bostadens sociala utrymmen samt föräldrasovrummet och badrummet har en stor betydelse för kunderna i Stockholms län. Dessa rum bör hustillverkare prioritera vid utformning av planlösningen. Däremot bör hustillverkarna inte prioritera rum som arbetsrummet och WC/D vid utformningen. Görs detta kan hustillverkarna erbjuda kunderna en produkt som minimerar kostnadspåverkande ändringar. Begränsningar: Studien behandlar endast prefabricerade fristående villor i två plan. Studien omfattar inte faktorer som påverkar hur en planlösning utformas som exempelvis ekonomi, tomtyta och familjekonstellationer. Studien begränsades till Stockholms län eftersom denna marknad är stor för tvåplanshus. Studien är tidsavgränsning till 2006 vilket är en 10 årsperiod.